Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”. / Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

<p><strong>Datum: </strong>2010-06-03</p><p><strong>Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)</p><p><strong>Lärosäte:</strong> Mälardalens högskola, Västerås</p><p><strong>Institution: </strong>Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p><strong>Titel: </strong>Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?</p><p><strong>Författare:</strong> Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic</p><p><strong>Handledare:</strong> Riitta Lehtisalo</p><p><strong>Examinator: </strong>Cecilia Lindh<strong></strong></p><p><strong>Problemformulering: </strong>Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?</p><p>Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning.<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde</p>

Datum: 2010-06-03 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300) Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Titel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning? Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic Handledare: Riitta Lehtisalo Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen? Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde? Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar. Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde

Specifics agricultural activities are transferred to the accountancy of the stated entity. Bookkeeping becomes an ambitious agenda that requires much more attention than in other fields. The biological character of production also entails a number of questions and issues that are not adequately regulated in the financial legislation of the Czech Republic. The aim of this dissertation was processing problems existing unfavorable situation in the agricultural accounting legislation and the subsequently proposed solutions in order to improve a true and fair view of the accounts. Most problems are discussed in the livestock sector . The first part was shown in animal production according to the applicable accounting legislation . Further changes were summarized in the financial legislation and problem areas that would deserve legislative clarification. Adherence to the true and fair view of the agricultural accountancy was evaluated in cooperation with the holding AGRA Deštná a.s.

The topic of this diploma thesis is the possibility of detection of errors and fraud in accounting. The aim of the thesis is to evaluate how the user of the financial statements is able to assess the risk of accounting errors and frauds only from freely available financial statements and other information. In this work are used selected detection models - Beneish model, CFEBT model, Jones nondiscretionary accruals and CFEBT risk triangle of accounting errors and frauds are used. In addition, Altman's Z-score was calculated. This diploma thesis is focused on the reporting capacity of financial statements for stakeholders and other external users because it has a significant impact on their economic decision-making. This thesis analyses the published and audited financial statements from the perspective of a user who does not have access to more detailed supporting documentation. The first part of the thesis is theoretical. This section describes the definitions, history, causes, effects and techniques of creative accounting, as well as selected detection models. These should help identify manipulations in the financial statements. Methods and analyses are described in the methodical part. The third part presents the results of the analyses, including their comments and assessments. Finally, it is assessed if the financial statements of the selected entity contain manipulated data, i.e. what is the possibility of manipulation of the accounting data. Evaluates the possibility of analysing financial statements by an external user who only has freely available information and data.

The diploma thesis deals with the creative accounting of small enterprises in the Czech accounting practice. Natural effort of companies is a tax reduction. Therefore the techniques of creative accounting in the thesis are divided by whether the company is trying to manipulate the accounting data for tax or non-tax reasons. Theoretical description of techniques of creative accounting is completed cases of findings the tax offices. In conclusion of the thesis there are suggested possible solutions to avoid creative accounting.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market. Method: The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements. Conclusion: The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Insamlad data kommer främst från sekundärkällor i form av tillstrykta koncernredovisningar. Slutsats: De svenska musikbolagen aktiverar sina immateriella tillgångar delvis eller inte alls, trots att dessa tillgångar i form av musikkataloger, rättigheter, kontrakt och förskott är de som genererar intäkter hos företagen. Studien har resulterat i en beskrivning av hur bolagen gör på internationell nivå enligt IASB och FASB’s regelverk. I och med denna redogörelse har vi funnit brister i sättet de svenska bolagen upprättar sin redovisning enligt årsredovisingslagen. I analysen påtalas dessa brister och i vilken mån dessa internationella standarder kan tillämpas hos de svenska bolagen för att på så sätt ta steget mot en mer rättvisande bild samt en harmoniserad och jämförbar redovisning.

Komponentredovisning innebär att tillgångar delas in i ett antal komponenter, där varje komponent skrivs av för sig. Under 2014 blev komponentredovisning tvingande för alla kommuner att tillämpa i sin redovisning. Tidigare forskning visar på både hög och låg efterlevnad av nya redovisningsstandarder, samt en förväntan på ökad administrativt arbete vid antagande av nya standarder. Studien har syftat till att få en ökad förståelse kring hur kommuner antar komponentredovisning och dess utmaningar. Studien syftar även till att studera om det tagit fram någon gemensam praxis gällande komponentredovisning för kommuner. En kvalitativ multipel fallstudie har utförts genom intervjuer med fyra kommuner belägna i Västsverige. Resultatet visade olika nivåer av efterlevnad av de nya standarderna. Dessutom visade det inte på någon gemensam praxis gällande kommuners komponentredovisning. Resultatet visade även att antagandet av komponentredovisning har bidragit till en ökad administrativ belastning. Vidare upptäcktes att kommuner anser att de följer god redovisningssed men att det skiljer sig huruvida deras komponentredovisning uppvisar rättvisande bild. / Component accounting means that assets are divided into several components, where each component is depreciated separately. In 2014, component accounting became mandatory for all municipalities to apply in their accounting. Previous research shows both high and low compliance with new accounting standards, as well as an expectation of increased administrative work when adopting new standards. The study aimed to gain an increased understanding of how municipalities approach component accounting and its challenges. The study also aims to investigate whether it has developed a common practice regarding component accounting for municipalities. A qualitative multiple case study has been conducted through interviews with four municipalities located in Western Sweden. The results showed different levels of compliance with the new standards. In addition, it did not show any common practice regarding component accounting by municipalities. The results also showed that the adoption of component accounting has contributed to an increased administrative burden. Furthermore, it was discovered that municipalities consider themselves to be in compliance with generally accepted accounting principles, but that it differs whether their component accounting presents a true and fair view.

Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken. / The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.

<p>Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat. Sedan balanskravet trädde i kraft har kommuners intresse riktats mot balanskravet i stället för mot det mer långsiktiga kravet på en god ekonomisk hushållning. För att kommuner ska nå upp till balanskravet infördes år 2000 en modell för beräkning av kommunens pensionsskulder benämnd blandmodellen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner hanterar kravet på en god ekonomisk hushållning i skenet av den dolda pensionsskulden. Beskriva balanskravet och blandmodellen gentemot kravet på att redovisningen ska visa en korrekt bild av kommunens verkliga ekonomiska ställning och resultat, den rättvisande bilden. Samt belysa redovisningens roll och användning i en kommun.</p><p>Genomförande: Uppsatsen är genomförd med en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Studiens kvalitativa del bygger på besöksintervjuer hos fyra utvalda kommuner medan studiens kvantitativa del bygger på ett frågeformulär som skickades ut till 30 kommuner varav 18 svarade. Inom ramen för undersökningen har både primärdata och sekundärdata använts. Primärdata har inhämtas från besöksintervjuer, utskickade frågeformulär och expertiskunskap inom redovisningsområdet. Sekundärdata har bestått av litteratur, artiklar, tidskrifter, utredningar och årsredovisningar.</p><p>Resultat: Studien visar att begreppet god ekonomisk hushållning har haft en positiv effekt på kommuners ekonomi och där balanskravet ses som det mest centrala. Stor osäkerhet råder dock om vilka mål och policies kommuner ska sätta upp för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Blandmodellen är ett politiskt beslut som sätter vedertagna redovisningsprinciper ur spel och går emot några av redovisningens kvalitativa egenskaper. Undersökningens respondenter sätter gärna likhetstecken mellan rättvisande bild och god redovisningssed men det skiljer sig mellan undersökningens fyra orter hur begreppen tolkas. Studien visar också att kommuner anser sig vara skuldfria när de har en ansvarsförbindelse för pensioner som i ett flertal fall uppgår till betydande belopp. Kommuner måste ta ansvar för sina pensionsåtaganden genom att fondera medel och inte skjuta över kostnader på nästa generation.</p> / <p>Background: In 1992, the new Local Government Act took effect, which implied several changes for municipal accounting. A municipal accounting law came in 1997, and the concept of generally accepted accounting principles entered into municipal accounting. This practice is marked by special rules such as the “balanced budget requirement” (balanskrav) and the “mixed model” of accounting (blandmodellen), which are political decisions not motivated by accounting. The Local Government Act’s requirement for financial balance took effect in 2000 and is one of the cornerstones in the municipalities’ requirements for good financial management. The balanced budget requirement means that municipalities should show that income exceeds costs. Since the balanced budget requirement took effect, the municipalities have focused their interest on it, instead of on the more long-term requirement for good financial management. In order for municipalities to fulfil the balanced budget requirement, the mixed model, which calculates the municipality’s pension liabilities, was introduced in 2000.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to (1) examine how municipalities manage the requirement for good financial management despite hidden pension liabilities, (2) to describe the balanced budget requirement and mixed model in relation to the requirement that accounting records should show an accurate view of the municipality’s true financial position and income/expenditures, the true and fair view, and (3) to illustrate the role and use of accounting in a municipality.</p><p>Methods: This essay was carried out through a combination of a qualitative and a quantitative approach. The study’s qualitative component is based on interviews in four selected municipalities, whereas the quantitative component is based on a questionnaire that was sent to 30 municipalities, of which 18 submitted answers. Both primary and secondary data have been used within the framework of the study. The primary data were collected from interviews, mailed questionnaires, and expert knowledge in the accounting field. Secondary data consisted of literature, articles, journals, studies, and annual reports.</p><p>Results: The study shows that the concept of good financial management has had a positive effect on the finances of municipalities, and the balanced budget requirement is viewed as the core. There is great uncertainty, however, as to which goals and policies the municipalities should set up to constitute good financial management. The mixed model is a political decision that eliminates generally accepted accounting principles and goes against some of the qualitative properties of accounting. The study’s respondents gladly equate the true and fair view with generally accepted accounting principles, but there are differences in interpretation of the concepts in the four selected municipalities. The study also shows that the municipalities consider themselves free from debt when they have contingent liabilities for pensions, which in several cases total significant amounts. The municipalities must take responsibility for their pension commitments by reserving funds for them, and not shift the costs to the next generation.</p>