With its core in adaptability and change responsiveness, the Agile methodology has become a popular application of the project process within the often volatile environment of today’s software development projects. The Agile methodology emphasizes interaction between project roles over documentation and formal processes. This higher interaction increases the need for functioning information dissemination throughout the entire project process. The study was carried out at a small sized Swedish IT consultancy firm. The company wished to acquire a project management and planning software tool to support the entire project process and all involved project roles. However, awareness of areas in the project process in need of support was not entirely clear. Therefore, the objective of the study was to investigate the company’s application of the Agile project process and identify potential challenges. Furthermore, the objective was to investigate how a project management and planning software tool can support the Agile project process within software development. The thesis was carried out as an abductive case study, where qualitative data collection methods and literature studies were combined. As a result from the study, two main conclusions have been drawn. Firstly: requirements engineering, the customer role, communication, and knowledge transfer were concluded as prominent challenges in the project process in need of increased support. Secondly, a project management and planning software tool can support the project process by: increasing the communication and collaboration abilities, providing holistic and historical project overview, providing a single storage location, and providing structure. Furthermore, the study has also shown that the project management and planning software tool needs to interact with the Agile project process in order to provide successful support. As final contribution, the Interaction model was created. The model visualizes the main areas in which a project management and planning software tool must interact with the Agile process, in order to support the entire project process successfully. / Genom dess anpassningsförmåga och förändringsmottaglighet har den Agila metodiken blivit en populär tillämpning för projektprocessen inom mjukvaruutveckling, en miljö där snabba förändringar tillhör vardagen. Den Agila metodiken framhäver interaktion mellan projektroller  framför  dokumentation  och  formella  processer,  vilket  ökar  behovet  av fungerande informationsspridning genom hela projektprocessen. Studien  har  utförts  hos  ett  mindre  svenskt  IT-konsultföretag,  vilket  önskade  att införskaffa en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg som kan stötta hela  projektprocessen  och  alla  involverade  projektroller.  Medvetenheten  kring  de områden i projektprocessen som är i behov av stöd var däremot inte helt tydlig. Målet med   studien   var   därför   att   undersöka   företagets   tillämpning   av   den   Agila projektprocessen  och  identifiera  eventuella  utmaningar.  Vidare  var  målet  också  att undersöka hur en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg kan stödja den Agila projektprocessen inom mjukvaruutveckling. Examensarbetet utfördes som en abduktiv fallstudie där flera kvalitativa datainsamlingsmetoder användes tillsammans med litteraturstudier. Som resultat av studien har två huvudslutsatser dragits. För det första; kravhantering, kundrollen, kommunikation  och  kunskapsöverföring  identifierades som framträdande utmaningar i projektprocessen i behov av ökat stöd. För det andra, att en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg kan stödja projektprocessen genom att; förbättra  kommunikations-  och  samarbetsmöjligheterna,  ge  en  övergripande  och historisk projektöverblick, fungera som en gemensam lagringsplats och tillhandahålla struktur.  Vidare  har  studien  visat  att  en  programvara  för  ett  projektlednings-  och planeringsverktyg  måste  interagera  med  den  Agila  projektprocessen  för  att  ge  ett effektivt  stöd.  Som  ett  slutligt  bidrag  skapades  "the  Interaction  model",  vilken visualiserar huvudområdena inom vilka en programvara för ett  projektlednings- och planeringsverktyg måste interagera med projektprocessen för att ge ett fullt stöd till processen.

Compared to traditional project management methods, agile methods are new. The use of project work keeps increasing, including the number of projects, with varying characteristics. In a world with a growing speed of change and with growing demands, there’s a need for adjustment, something which agile methods offer. However, agile methods are not suitable for all types of projects. The aim of the study was to broaden the understanding of what motivates implementation and usage of agile methods in projects and operations, challenges and advantages that can emerge through implementation and usage of agile methods, and if expectations of agile methods were confirmed. The study was qualitative and was made through semi-structured interviews, which were recorded and later transcribed. Collected data was analyzed based on thematic qualitative analysis. A total of three analyses were made - one per research question. All together the three analyses resulted in a total of thirteen themes. Motives for working agile varied, whereas primary motives for implementing and working with agile methods were increased efficiency, increased participation, and increased visualization of work. During on-going implementation, knowledge and training was crucial, including management, employees and customers. Agile methods were adjusted to reality and operations. Customers wanted to take part in working with agile methods, while their knowledge was inadequate. Expectations that existed before the implementation were confirmed. Agile methods hold what it promises.

Hanteringen av krav är en essentiell del för att lyckas leverera det som kunden efterfrågar hos ett system. Flertalet forskare pekar på att ett misslyckat IT-projekt grundar sig i felhantering av krav. Kringliggande faktorer som påverkar kravhanteringen har identifierats som kommunikation och dokumentation. Syftet är att undersöka de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom agil kravhantering, med avseende på arbetet enligt SAFe. För att kunna identifiera utmaningar och framgångsfaktorer tillämpas empirisk datainsamling, kompletterad med befintlig teori. Undersökningens metod har genomförts i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi, där fem semistrukturerade intervjuer har tillämpats vid den empiriska datainsamlingen. Den kvalitativa studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats, detta i syfte att pendla mellan empiri och befintlig teori. Urvalet som har tillämpats i denna undersökning använder en konfidalitet och har tilldelats fiktiva namn, med anledning av att säkerställa trygghet hos respondenterna. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån befintlig teori som är relevant och stärker undersökningens trovärdighet. Utmaningar som vi har identifierat inom arbetet enligt SAFe är bland annat kopplat till prioritering och anpassning till organisationen. Resultatet påvisar även utmaningar gällande planeringen, med anledning av de långa cyklerna, likaså är anpassningen till den agila rytmen inom alla avdelningar hos organisationen en utmanande aspekt i arbetet. Våran undersökning har påvisat att SAFe har medfört gynnsamma fördelar med organisationens arbete, bland annat förbättrad transparens genom en ökad insikt i varandras arbeten. Likaså visar vår undersökning att den agila kravhanteringen har bidragit med gynnsamma fördelar i hur kraven hanteras, där sprintar och små leveranser är centralt inom arbetet. Beträffande empiri kontra befintlig teori, påvisas likheter och skillnader som bör betraktas, de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom empirin är omtalade i befintlig teori. Däremot presenterar befintlig teori endast generella aspekter som förekommer i det agila arbetet. Empirin bekräftar de utmaningar och framgångsfaktorer som omnämnas i befintlig teori, men är mer i linje med respondentorganisationens situation och verklighet. De slutsatser som vi har kommit fram till är att befintlig teori presenterar övergripande aspekter utan någon specifik anknytning till en organisations situation. Empirin visar att SAFe har anpassats för att möta respondentorganisationens behov, där teoretiska utmaningar och framgångsfaktorer har bekräftats och kompletterats. / The management of requirements is an essential part of successfully delivering what the customer demands from a system. The majority of researchers point out that a failed IT project is based on mishandling of requirements. Surrounding factors that affect requirements management have been identified as communication and documentation. The purpose is to investigate the challenges and success factors that occur within agile requirements management, with regard to the work according to SAFe. In order to identify challenges and success factors, empirical data collection is applied, supplemented with existing theory. The survey's method has been carried out in accordance with a qualitative research strategy, where five semi-structured interviews have been applied to the empirical data collection. The qualitative study has used an abductive research approach, with the aim of commuting between empiricism and existing theory. The sample that has been applied in this survey uses a confidentiality and has been assigned fictitious names, due to the safety of the respondents. The collected empirical evidence has been analyzed and discussed based on existing theory that is relevant and strengthened the credibility of the investigation. Challenges that we have identified within the work according to SAFe are, among other things, linked to prioritization and adaptation to the organization. The result also shows challenges regarding the planning, due to the long cycles, as well as the adaptation to the agile rhythm within all departments of the organization and challenging aspects in the work. Our investigation has shown that SAFe has brought favorable benefits to the organization's work, including improved transparency through and increased insight into each other's work. Likewise, our thesis shows that the agile requirements management has contributed with favorable advantages in how the requirements are handled, where sprints and small deliveries are central to the work. Regarding empiricism versus existing theory, similarities and differences that should be considered are demonstrated, the challenges and success factors that occur within empiricism are discussed in existing theory. In contrast, existing theory only presents general aspects that occur in agile work. The empirical evidence confirms the challenges and success factors mentioned in existing theory, but is more in line with the respondent organization's situation and reality. The conclusions we have reached are that existing theories present overall aspects without any specific connection to an organization's situation. The empirical evidence shows that SAFe has been adapted to meet the needs of the respondent organization, where theoretical challenges and success factors have been confirmed and supplemented.

En av de stora uppgifterna med en verksamhet är att anpassa sig efter omgivningen för att leverera den efterfrågade produkten eller tjänsten. Därmed finner verksamheter behovet av att anpassa arbetssättet internt för att öka konkurrenskraften samt hitta lösningar till problem som uppstår i samband med marknadsförändringar. Begreppet agilitet skapades i början av 2000-talet i samband med det teknologiska genombrottet och syftar till att organisera samt strukturera arbetssättet inom verksamheter. För att finna en djupare mening i fenomenet handlar denna uppsats om hur agila verksamheter inför agila arbetsmetoder och hur dessa arbetsmetoder fungerar i praktiken. Undersökningen baseras på datainsamling i form av djupintervjuer samt vetenskapliga artiklar och de framtagna teoretiska ramverken. Studien innehåller även en tydlig koppling till IT-baserade arbetssystem inom verksamheter, vilket är den viktigaste förutsättningen för verksamheter i dagens samhälle. Studien bidrar med ett resultat där anställda upplever olika förändringar i utförandet av arbetet genom att verksamheten inför agila arbetsmetoder. / One of the primary purposes of an organization is to adapt to its environment in order to deliver the demanded product or service. Consequently, organizations find the need to adapt their internal processes to increase competitiveness and find solutions to problems arising from market changes. The concept of agility emerged in the early 2000s in conjunction with the technological boom and aims to organize and structure work methods within organizations. To delve deeper into this phenomenon, this essay explores how agile organizations adopt agile work methods and how these methods function in practice. The research is based on data collection through in-depth interviews and scientific articles, within a theoretical framework. The study also includes a clear connection to information systems within the organization, which are crucial prerequisites for businesses in today's society and organization. The study contributes with a result where employees experience different changes in the performance of the work through the introduction of agile working methods.

Bakgrund: Den agila projektmodellen har under de senaste två decennierna vuxit fram som en utmanare till den traditionella vattenfallsmodellen. En av de stora skillnaderna mellan projektmodellerna är att i det agila arbetssättet involveras kunden kontinuerligt. Frågan är vad som då händer med överlämningen av den sista versionen av produkten, när utvecklingen är färdig? Samtidigt har bankbranschen på senare år utmanats av nya aktörer vilka profilerar sig som just digitala och IT-inriktade, och både dessa moderna banker såväl som de traditionella storbankerna har anammat det agila arbetssättet för att kunna konkurrera om kundernas uppmärksamhet. Dessa banker arbetar inte agilt till lika hög grad, och frågan är om överlämningen påverkas av det? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur överlämningen av det slutliga projektresultatet i agila projekt ser ut på svenska banker. Vidare ska studien undersöka om den skiljer sig mellan banker med olika agil mognad samt vilka konsekvenser som kan uppkomma i samband med överlämningen. Genomförande: Studien är genomförd som en flerfallstudie där två fall - storbanker och nischbanker, undersöks. Vidare har en fenomenologisk ansats och ett kvalitativt angreppssätt använts. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval varpå semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en överlämning av en slutlig produkt i agila projekt inte genomförs på ett formellt sätt, till skillnad från vad teorin tidigare har antytt. I synnerhet lämnar aldrig ansvaret för produkten någonsin det team som har utvecklat den. Vidare visar studien att storbanker arbetar med en lägre grad av agil mognad än vad nischbanker gör, men att detta inte påverkar hur överlämningen ser ut. Slutligen bidrar studien till insikter om konsekvenser kring att överlämningen inte existerar på ett formellt sätt. Detta leder till en reflektion kring att organisationer behöver anpassa sin agila projektmetodik till sin egen kontext. Projektledare generellt bör dessutom fundera över hur organisationens arbetssätt påverkar organisationen i stort samt vara medveten om de konsekvenser som dyker upp vid förändringar i arbetssättet. / Background: During the last two decades, the agile project methodology has grown as a competitor to the more traditional waterfall methodology. One of the biggest differences is, with an agile methodology the customer is involved throughout the project. But what happens in the final handover, when the development is finished? At the same time, the Swedish banking industry has been challenged by new actors whom profile themselves as digital focused and IT centred. Both types of banks have developed an agile way of working to be able to compete about the customers. However, the two types of banks does not work agile with the same maturity, and we wonder if the handover is affected by that? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what the handover of the final product in agile projects at Swedish banks looks like. Further, the study will examine if the handover differ between banks with different agile maturity, and which consequences that may arise in connection to the handover. Completion: The study was conducted as a multiple-case study in which two cases - traditional banks and specialised banks were examined. Further, a phenomenological and a qualitative approach has been used. The empirical data has been conducted through a targeted selection, where semi-structured interviews have been held with ten project leaders. Conclusion: The study concludes that the handover of the final product in agile projects does not exist in the formal way previous research has suggested. Specifically, the responsibility of the product does never leave the team developing it. Further, the study show traditional banks work with a lower degree of agile maturity in comparison to specialised banks. However, this does not affect the characteristics of the handover. Finally, the study contributes to insights about the consequences of the handover not being as formal. This contributes to a discussion about the need for organisations to be able to adapt their agile methodology to their own context. In general, project leaders also should reflect upon how their way of working affect the organisation as a whole, as well as being aware of the consequences that appears when changing the organisation’s way of working.

Kravhantering inom systemutveckling utgör basen för vad som ska utvecklas. Agila systemutvecklingsmetoder blir vanligare för varje dag som går. Det har dock ofta visat sig finnas utmaningar med hur man anpassar just kravhanteringen till de agila metoderna. Verksamheter har olika förutsättningar för att arbeta agilt. Lantmäteriet i Gävle uttryckte ett behov att undersöka varför den agila praxis man hade inte följdes av alla utvecklingsteam i samband med kravhanteringen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka varför vissa utvecklingteam i en verksamhet arbetade agilt med sin kravhantering medan vissa inte gjorde det. För att undersöka detta utförde jag en fallstudie där jag med hjälp av enkäter och intervjuer samlade in data från både utvecklare och personer på verksamhetssidan som var inblandade i kravhanteringen. Resultaten visade att orsakerna till att en agil kravhantering fungerade så olika var flera. Genom att använda en tematisk analys kunde jag urskilja några framträdande orsaker. Kommunikation och flexibilitet samt kunskap och förståelse för olika perspektiv var teman som utgjorde positiva faktorer. De teman som istället utgjorde negativa faktorer var bland andra otydliga roller, brist på direktiv, en övertro till metoder och processer, osynk mellan verksamhet och IT, prioriteringsproblem, förvaltningsplaner, attityder och IT-arkitektur. / Requirements engineering within software development is the foundation of what needs to be developed. Agile methods in software development become more common every day. It has however often been shown that there are certain challenges with how to adopt the requirements engineering to the agile methodology. Businesses have different preconditions for agile methods. Lantmäteriet in Gävle had a need to examine why not all the developing teams followed agile methods within the requirements engineering process. The purpose with this thesis was thus to examine why some developing teams in an organization worked in an agile manner with the requirements engineering, and some did not. To do this I performed a case study where I collected data through questionnaires and interviews from both developers and people from the business side. The results showed that the reasons for these differences were multiple. Communication and flexibility, and knowledge and understanding for different perspectives were the positive factors. The themes that hindered an agile way of working were, among others, unclear roles, lack of direction, too much reliance on methods and processes, discrepancy between business and IT, prioritizing issues, management plans, attitudes and IT architecture.

För att hålla företag relevanta och lukrativa under många år är det viktigt att ha strategier för att ständigt utvecklas och vara uppmärksam på marknadsförändringar och sin omgivning. Ett sätt att arbeta aktivt med att förbli relevant som företag är att driva innovation av produkter, men ännu viktigare, innovationav företagets affärsmodell. Det finns mycket forskning som berör innovation av affärsmodeller, men vilka faktorer som främjar innovation av affärsmodeller är mer outforskat. Det visar sig i tidigare forskning att företagsstruktur kan vara av vikt, och mer specifikt en företagsstruktur som främjar många snabba test, direkt kommunikation med kunder och en bra kommunikation inom företaget. Dessa tankesätt kännetecknar också agilt arbetssätt. Agilt arbetssätt har blivit allt vanligare, speciellt inom teknikbranschen. Det är också tydligt att det agila arbetssättet främjar snabba tester och kunskapssökning vid företagets gränser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur agilt arbetssätt möjliggör innovation av affärsmodeller. Undersökningen grundar sig i empiriskt material från ett fallföretag; Graphmatech. Materialet analyserades med hjälp av teori som satts ihop till en analytisk modell. Teorierna som utgjorde störst del av analysen var de tre lagarna om agilt och fyra regler om agilt agerande för innovation av affärsmodeller. En slutsats som dras efter analysen är att fallföretaget som undersökts i detta fall har främjat innovation av deras affärsmodell tack vare det agila arbetssätt de haft. Slutsatsen visar också på att det krävs vidare forskning för att få en djupare förståelse för hur agilt arbetssätt är kopplat till innovation av affärsmodeller.

Idag används många metoder och tillvägagångssätt inom projektledning och bland dessa har agila metoder blivit en av de mest populära. Dessa metoder är ofta anpassade till små eller medelstora organisationer, vilket kan skapa svårigheter för större företag som vill implementera agilt arbetssätt. Ett av de utformade ramverken för att arbeta agilt inom stora organisationer är The Scaled Agile Framework (SAFe).  Denna studie syftar därför till att undersöka en stor statlig organisation som nyligen övergått från traditionell projektledning till agil och tillämpat SAFe. Studien fokuserade på att identifiera de utmaningar organisationen mötte vid implementering av SAFe, samt undersökte hur de förändringar som stod till följd av den agila transformationen påverkade medarbetar-och ledarskapsrollerna. Mer specifikt fokuserar studien på att undersöka påverkan av förändringar i de anställdas ansvarsområden, kommunikation och koordinering. En kvalitativ liten N-studie genomfördes på IT-avdelningen i organisationen där resultatet visade att övergången till agilt arbetssätt skapade flera utmaningar såsom budgetrestriktioner, anställdas motstånd mot förändring som ledde till en kontinuitet i arbetet med traditionella metoder, bristande medvetenhet och kunskap om agila metoder samt problem med kortsiktig planering. Ytterligare utmaningar identifierades som specifikt relaterar till ramverket SAFe såsom att ramverket upplevs som komplext vilket gör det svårt att förstå och tillämpa, att en strikt applicering av ramverket inte fungerade effektivt i praktiken, samt att SAFe gav bristande flexibilitet i organisationen i vissa fall.  Studien visar att den agila förändringen påverkade de anställda genom utökade ansvarsområden och arbetsuppgifter, samt att linjechefernas kontroll skapar svårigheter för medarbetare. Dessa förändringar har skapat frustration och till viss del minskad produktivitet. Å andra sidan har transformationen också gett positiv påverkan och har bidragit till bättre kommunikation och ökad transparens vilket har lett till en ökad motivation och nöjdhet hos de anställda. / Today, many methods and approaches are used in project management, among which agile methods have become one of the most popular. These methods are often tailored to small or medium-sized organizations, which can create difficulties for larger companies that want to implement an agile work approach. One of the frameworks designed to implement agile within large organizations is The Scaled Agile Framework (SAFe). Therefore, this study aims to examine a large governmental organization that has recently transitioned from traditional project management to agile and applied SAFe. The study focused on identifying the challenges the organization faced during the implementation of SAFe and investigated how the changes resulting from the agile transformation affected employee and leadership roles. More specifically, the study focuses on investigating the impact of changes in employees' responsibilities, communication, and coordination. A qualitative small N-study was conducted in the IT department of the organization, where the result showed that the transition to an agile project management created several challenges such as budget restrictions, employees' resistance to change leading to a continuity in working with traditional methods, lack of awareness and knowledge about agile methods, and problems with short-term planning. Additional challenges were identified that specifically related to the SAFe framework, such as the framework being perceived as complex which makes it difficult to understand and apply, that a strict adherence to the framework did not work effectively in practice, and SAFe lead to a lack of flexibility in the organization in some cases. The study shows that the agile transformation affected employees through increased responsibilities and tasks, and that line managers' control creates difficulties for employees. These changes have created frustration and partially reduced productivity. On the other hand, the transformation has also had a positive impact and has contributed to better communication and increased transparency, which has led to increased motivation and satisfaction among employees.

Omvärlden ställer allt oftare krav på miljömässigt hållbara varor och tjänster. Alltfler organisationer väljer därför att införa miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Att införa ett sådant system innebär förändringar i en organisations verksamhet. Förändringsprocesser kan skapa motstånd hos medarbetare i verksamheten. Syftet med studien är att se vilka utmaningar som projektledare möter vid införande av miljöledningssystem och hur de hanterar dessa. Fem projektledare som lett införandet av ISO 14001 har intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av grundad teori. Genom kodning, kategorisering och analys av intervjumaterialet framträdde två huvudsakliga kärnkategorier – motstånd och möjliggörande. Det framkom att projektledarna har upplevt motstånd vid införandet av miljöledningssystemet i form av ifrågasättande, bristande engagemang, kulturpåverkan, bristfälligt ledningsstöd och otydligt uppdrag. De såg samtidigt att kommunikationsanpassning, verksamhetsanpassning, engagemangskapande, delaktighetsskapande och organisationsnyttjande underlättar införandet. Studiens resultat bidrar med ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid införande av miljöledningssystem.

Enligt det kunskapsbaserade perspektivet är kunskap organisationens viktigaste resurs. Inom dagens organisationer har olika enheter möjligheter att lära av varandra och dra nytta av den kunskapsmängd som genereras internt. För att detta ska lyckas krävs effektiva och utvecklade processer för kunskapsöverföring. I den genomförda studien undersöks hur kunskap överförs mellan systemutvecklingsteam under ett skifte från en vattenfallsmetodik till en agil metodik på företaget Folksam. Uppsatsen syftar även till att besvara vilka faktorer som främjar och hindrar kunskapsöverföring under ett metodikskifte. Med anledning av att allt fler organisationer övergår till en agil projektmetodik samt att forskningen inom den studerade kontexten är begränsad, anses en studie inom området väl motiverad. Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i kunskapsbegreppet där en diskussion kring de två dominerande kunskapsepistemologierna mynnar ut i uppsatsens förståelse för kunskapsbegreppet. Vidare diskuteras hur kunskapsöverföring kan förstås genom modifiering och förflyttning av kunskapsreservoarer, vilka utgörs av organisationens individer, verktyg och aktiviteter. Ramverket inkluderar också teorier rörande faktorer som påverkar kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består huvudsakligen av intervjuer och observationer och visar att kunskapsöverföring mellan team sker i relativt liten utsträckning samt att de tillfällen då kunskap har överförts till stor del organiserats av de agila coacher som Folksam har konsulterat. Kunskapsöverföring främjas på grund av den liknande teamkontexten och på grund av den kunskapsstruktur som den agila metodiken medför, men hindras i och med att teamen inte är motiverade till eller inser värdet av kunskapsöverföring, vilket har sin grund i att teamen har kommit olika långt i övergången till den nya metodiken. / According to the knowledge-based view of the firm, knowledge is an organizations’ most important resource. In today’s organizations, different units have the opportunity to learn from each other and make use of the knowledge that is being generated internally. However, in order for this to succeed there is a need for effective and well-developed processes for the transfer of knowledge. In the performed study, research has been done on how knowledge is transferred between system development teams during a shift from a waterfall methodology to an agile methodology at the company Folksam. The paper also aims to answer what factors that facilitate and what factors that impede knowledge transfer during a methodology shift. As an increasing numbers of organizations change to an agile methodology and previous research within the specific context is limited, a study within the area is well motivated. The theoretical framework is based on the concept of knowledge itself where a discussion of the two dominating epistemological perspectives is concluded in the thesis understanding of knowledge. Further, knowledge transfer is being defined as either a modification or transfer of knowledge reservoirs, comprised by the organization’s individuals, tools and activities and in which knowledge is embedded. The theoretical framework also includes factors influencing knowledge transfer. The empirical foundation consists mainly of interviews and observations and shows that inter-team knowledge transfer is limited, and that the occasions where transfer does take place are generally organized by the agile coaches consulted by Folksam. When knowledge transfer takes place it is facilitated by the similar team context and by the knowledge structure entailed by the agile methodology, but impeded by the team members not being motivated or able to realize the benefits with knowledge transfer, which is rooted in the teams being in different stages of the transition to the new methodology.