This Masters thesis is based on the qualitative content analysis of four autobiographies of film directors Krzysztof Kieslowski, Vojtech Jasny, Roman Polanski and Juraj Herz. The goal of this thesis is to find out what are the most important aspects of the craft of directing for the selected directors of fiction and documentary films. The thesis consists of two main parts. In the first part, the craft of a director is analysed from the perspective of personal character traits of the directors. In the second part, the craft is analysed from the perspective of making a film. The focus of the second part is on how the directors come up with ideas, create scripts and direct actors. UNIVERZITA KARLOVA FAKULTA SOCIÁLNÍCH VĚD Institut komunikačních studií a žurnalistiky Katedra žurnalistiky Filmové řemeslo v autobiografiích filmových režisérů Diplomová práce Autor práce: Lubomír Ballek Studijní program: Žurnalistika Vedoucí práce: prof. MgA. Martin Štoll, Ph.D. Rok obhajoby: 2021

This diploma thesis deals with the important composer from Kutná Hora, the author of several pieces for children and especially the creator of children's opera Marie Kučerová-Herbstová (1896-1962). The individual chapters deal with composer's personal life, professional activities, ties to Kutná Hora as well as her work and provide closer look at the children's operas she created.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans. / The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

Der Beitrag ist eine „wissenschaftliche Autobiographie“, in der der wissenschaftliche sowie persönliche akademische Werdegang des Verfassers mit seinen positiven (der internationalen Rezeption seiner Schriften) und der negativen Seiten (Hürden, Stereotypisierungen, Etikettierungen) beschrieben wird. Dazu werden wissenschaftliche Vorbilder außerhalb (der akademischen Arbeit bei Claudio Arrau und die Begegnungen mit Giuseppe Sinopoli) und innerhalb der Literatur- und Kulturwissenschaften (Barthes, Derrida, Foucault, Deleuze, Lyotard, Marcele Bataillon, Alexander Parker, u.v.a.) sowie prägende Theorien berücksichtig sowie die konkreten Ziele, die eingeführten eigenen Theorien und Wissenschaftskonzepte dargelegt. / The article is a “scientific autobiography” in which the scientific and personal academic career of the author is described with its positive (the international reception of his writings) and negative sides (hurdles, stereotyping, labelling). In addition, academic role models outside (the academic work with Claudio Arrau and the encounters with Giuseppe Sinopoli) and within literary and cultural studies (Barthes, Derrida, Foucault, Deleuze, Lyotard, Marcel Bataillon, Alexander Parker, and many others) as well as his own theories are taken into account and the concrete goals, the introduced own theories and scientific concepts are presented. / El artículo es una “autobiografía científica” en la que se describe la trayectoria académica y personal del autor con sus aspectos positivos (la recepción internacional de sus escritos) y negativos (obstáculos, estereotipos, etiquetado). Además, se tienen en cuenta los modelos académicos externos (el trabajo académico con Claudio Arrau y los encuentros con Giuseppe Sinopoli) y dentro de los estudios literarios y culturales (Barthes, Derrida, Foucault, Deleuze, Lyotard, Marcel Bataillon, Alexander Parker, y muchos otros). También se describen las teorías introducidas por el autor, sus objetivos concretos y conceptos científicos.

Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns. Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa. Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning. Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet. / Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety.  Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life.  Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.

Syftet med vårt examensarbete är att få mer kunskap kring varför kriminalitet har blivit ett alternativ för unga pojkar i vårt samhälle. Vi har valt att använda oss av självbiografier och teorierna strain och anomi för att förstå vilka sociala riskfaktorer som kan leda till ett kriminellt beteende. Genom att få en förståelse för riskfaktorer som inkluderar familj, vänner och miljö kan vi också nå en ökad förståelse varför kriminalitet blir ett alternativ. Det vi funnit är att det inte är enskilda riskfaktorer som bidrar till att unga pojkar väljer kriminalitet som ett alternativ. Det är först när flera riskfaktorer i kombination med varandra som unga människor når en ökad risk att bli involverade i ungdomskriminalitet och kriminellt beteende. De riskfaktorer som självbiografierna hade gemensamt var att samtliga växte upp i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, med ensamstående mammor, låg inkomst och svaga skolresultat. Vad gäller riskfaktorerna så fann vi även att många av dessa pojkar hade vänt sig till droganvändning eller försäljning av droger som ett led in i kriminalitet. Vissa unga människor som utsätts för samma riskfaktorer kan likt huvudkaraktärerna i självbiografierna vända sig till kriminalitet. Det gäller dock inte alla eftersom de flesta människor som utsätts för liknande riskfaktorer inte vänder sig till kriminalitet som ett alternativ. Trots att vi inte fokuserade på individuella faktorer såsom karaktärsdrag fick vi en förståelse för att impulsivitet, risktagande och låg självkänsla kunde agera som riskfaktorer för att yngre pojkar rättfärdigar kriminella beteenden. Vår slutsats är att man behöver arbeta med riskfaktorerna för att ha en chans att förebygga att unga pojkar blir involverade i kriminella aktivitet och kriminellt beteende. / The aim of this study is to gain more knowledge about why crime has become an option for young boys in our society. We have chosen to use autobiographies and the theories of strain and anomi to understand which social risk factors can lead to a criminal behavior. By understanding these risk factors that include family, friends, and environment, we also gain an increased understanding of why crime becomes an alternative. What we found is that it is not individual risk factors that contribute to young boys choosing crime as an alternative. It is only when several risk factors are combined with each other that there is an increased risk for young people to be involved in juvenile delinquency or criminal behavior. The risk factors that the autobiographies had in common was that they grew up in a socio-economically vulnerable residential area, with single mothers, low income and with poor school results. As for the risk factors, we also found that many of these boys had turned to drug use or selling drugs as a way into crime. Some young people who are exposed to the same risk factors can, like the main characters in the autobiographies, turn to crime. However, this is not the case for everyone as most people exposed to similar risk factors do not turn to crime as an alternative. Although we did not focus on individual factors such as character traits, we gained an understanding that impulsivity, risk-taking and low self-esteem could act as risk factors for younger boys justifying criminal behavior. Our conclusion is that you need to work with the risk factors to have a chance of preventing young boys from becoming involved in criminal activity and criminal behavior.

No description available.

No description available.

This thesis explores the works of the Colombian writer Fernando Vallejo in terms of autobiography and fiction. Using the theoretical approaches of Philippe Lejeune in his book On Autobiography and Serge Doubrovsky in his book Fils: Roman this thesis will draw distinctions between autobiography and what Doubrovsky calls "autofiction" in Vallejo'­s collection of five texts known as El rio del tiempo. Lejeune has shown that the canonical form of autobiography is characterized by the equation author=narrator=character. However, if we apply this clear-cut definition to Vallejo's book, a series of question arise: Who is speaking in his novels? Can we unequivocally attribute the narrator's ideas to Vallejo himself? Or if his novels are mere autobiographies, why does Vallejo use some blatantly fictitious situations? Fernando Vallejo'­s work underscores the fine boundary between fiction and autobiography and the impact that this relation has on his readers. In his writing, the present time and past time are fused in the capricious channel of his memory, confirming that every autobiography, no matter how sincere it is, is also a form of storytelling. / Master of Arts