Dagens arbetsmarknad är i ständig förändring och den aktivitetsbaserade arbetsplatsen (ABW) har ökat i popularitet de senaste åren. ABW kännetecknas av olika arbetszoner som anpassas utifrån arbetsuppgifternas olika krav. Inom denna kontorstyp har den anställde inte ett personligt skrivbord utan ändrar istället plats beroende på uppgiften. Syftet med denna studie är att undersöka medarbetares erfarenheter av sociala faktorer som påverkar relationer på lång sikt på arbetsplatsen efter implementeringen av ABW. Denna studie fokuserar på långsiktiga effekter eftersom flera tidigare studier har undersökt kortsiktiga konsekvenser av ABW. Detta gjordes genom att genomföra nio intervjuer med medarbetare från en stor offentlig organisation i Sverige. De långsiktiga begränsningar och möjligheter som är förknippade med ABW analyserades med de teoretiska begreppen i den aktivitetsbaserade flexibla kontorsmodellen (A-FO-M). Resultaten visar att medarbetarna rörde sig i ett större socialt sammanhang och att relationerna mellan kollegor som inte tillhör samma team hade förbättrats och att kommunikationen generellt hade förbättrats. Det fanns delade meningar om förhållandet till kollegor inom samma team. Majoriteten upplevde att relationen mellan kollegorna förbättrades medan andra upplevde att den minskade. Studien visade också att ABW skapade möjligheter för medarbetare med arbetsuppgifter som innebar mycket samarbete och informationsutbyte eftersom det underlättar den typen av arbete och att chefer spelade en viktig roll för att upprätthålla teamsammanhållningen. Sammanfattningsvis gjorde zonerna det möjligt för anställda att reglera och kontrollera sina sociala relationer.

Dagens föränderliga samhälle ställer höga krav på organisationers anpassningsförmåga vilket i sin tur kräver att utformningen av arbetsplatser ska kunna möta denna föränderlighet. Ett kontorskoncept som vinner mark på alltfler svenska företag är det aktivitetsbaserade konceptet. På en aktivitetsbaserad arbetsplats, som är uppbyggd efter olika zoner, ska medarbetarna kunna välja plats som stödjer den arbetsuppgift som för tillfället utförs. Fördelarna med dessa arbetsplatser framförs vara minskad lokalyta, ökad kommunikation samt större produktivitet. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur medarbetarna i en offentlig organisation upplever den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare vill vi undersöka om avsikten med införandet av det nya kontorskonceptet har infriats i medarbetarnas upplevelser. Undersökningen genomfördes på Kungälvs stadshus som nyligen har börjat arbeta aktivitetsbaserat. Undersökningen har en kvalitativ ansats där intervjuer och observationer har genomförts. De framträdande slutsatserna i undersökningen visar att respondenternas upplevelser av arbetsplatsen, i de flesta fall, inte var kopplade till det aktivitetsbaserade kontorskonceptet som sådant, utan istället till den fysiska miljön. Flertalet upplevde att arbetsplatsen fungerade bra i förhållande till deras arbete. Däremot framkom att upplevelsen av arbetsplatsen skiljde sig något åt beroende på respondenternas uppdrag. Det framkom även att medarbetarna inte utnyttjade arbetsplatsens alla resurser och var begränsade i sin rörlighet. Vidare infriades vissa av avsikterna med införandet av kontorskonceptet i respondenternas upplevelser, medan vissa inte gjorde det. Denna undersöknings värde ligger i att det forskningsaktuella läget är begränsat och att de flesta studier som gjorts på området är kvantitativt riktade. Vidare belyser undersökningen, det allt för sällan undersökta, medarbetarperspektivet. / Today’s changeable society requires a great deal of organizations adaptability which in turn puts high demands on the office design to meet this changeability. An office concept that is attaining more attention from Swedish organizations is the activity-based concept. At an activity-based workplace, which is made up by different activity-areas, the employee can choose a workstation that best supports the activity at hand. Some of the uttered pros of activity-based workplaces are the decrease in use of office space as well as the increase in communication and productivity. The purpose of this research is to receive an understanding for the employee’s experience of the activity-based workplace, in a public organization. We will furthermore view if the intentions with the implementation, of the office concept, are shown in the employees’ experiences. The research was carried out at Kungälvs stadshus who just recently started working activity-based. Interviews and observations, with a qualitative approach, were carried out. The major findings of this research was that the respondents experiences of the workplace, in most cases, weren’t connected to the activity-based concept as such. Instead it was connected to the physical environment. The majority of the respondents experienced that the workplace supported them in their work. However, the experiences differed some, due to the employee’s assignment. Another finding was that the employees didn’t use all the resources in the workplace and was restricted in their mobility. Further the research shows that some of the intentions, with the implementation of the office concept, are shown in the employees’ experiences and some of the intentions are not shown. The value of this research lies in the fact that the research in this area is limited and the research that exists is done with a quantitative approach. Furthermore, the research illuminates the, all too rarely researched employee-perspective.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.    Resultat, slutsatser: Det finns flera motiv till att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sänkta kostnader till följd av minskade lokalytor, ökad produktivitet, hänsyn till miljön, ökad attraktionskraft, ökat samarbete och innovationsskapande är exempel på motiv till implementeringen. Utifrån en modemetafor kan det ses en ökad spridning av begreppet aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket sker genom konsulter, företag och media. Idén aktivitetsbaserat arbetssätt har rest in i diskursen organisation och håller på att förändra normen som upprätthåller bilden av vad som anses vara det bästa sättet att utforma arbetsplatsen på, det vill säga vad som ger organisationer legitimitet. / The design of the offices affect how organizations are perceived internal and externally. The design has changed over time that to some extents depend on the society development and fashion. Activity-based workplace is a new way to design offices and many more organizations choose to implement an activity-based workplace approach nowadays.  The purpose of the study is to create understanding of the influence of fashion in organizations development by studying the introduction of activity-based workplace. The study is based on a deductive research approach with a qualitative research methodology. The study is a cross-sectional research with data collection from more than one case. Eight qualitative interviews and two observations have been completed. There are several reasons for implementing an activity-based workplace. Reduced costs due to reduced workspace premises, increased productivity, being environmentally responsible, increased attractiveness, collaboration and innovation creation are examples of reasons for the implementation. In a fashion metaphor, the spread of the activity-based workplace concept is increasing provenly, which is done by consultants, companies and the media. The idea of activity-based workplace has entered the discourse of organization and it is about to change the norm that maintains the image of what is considered the best way to design the workplace; that is what gives organizations legitimacy.

Den tekniska utvecklingen i kombination med att organisationer blir allt mer kunskapsintensiva har fött nya arbetssätt som kräver ett nytt sätt att utforma arbetslokaler. Det moderna kontorskonceptet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär att en arbetsplats är utformad efter de arbetsuppgifter som sker inom organisationen. Tidigare forskning och studier visar på flera fördelar med konceptet men få stämmer överens med hur de anställda uppfattar det i praktiken. Därav är syftet med den aktuella studien att undersöka hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats. För att generera en helhetsbild över hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Respondenterna bestod av anställda på ett företag inom revisionsbranschen och resultatet styrker tidigare forskning inom ämnet där fördelar som bättre kommunikation och samarbete ökar samtidigt som de skapar koncentrationssvårigheter för många anställda. Det visar sig även att anställda anpassar sig olika till det nya konceptet beroende på hur delaktiga de upplever att de fått vara i utformningen av den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare tyder resultatet på att vissa faktorer som är viktiga för att anställda ska trivas på sin arbetsplats såsom att kunna reglera luft-, ljus- och ljudnivå där de arbetar, försvinner i samband med implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Sammanfattningsvis styrker resultatet tidigare studier om att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen inte är lämpad för alla anställda och skulle behöva utvecklas för att gynna alla delar inom en organisation. / Technological development in combination with organizations becoming increasingly knowledge-intensive, has given rise to new ways of working that call for new ways of designing workplaces. The modern office concept activity-based workplaces means that all workplaces are designed according to the overall work tasks that occur within the organization. Earlier research and studies show several advantages with the concept, but few of them correspond to how the employees perceive it in practice. Hence, the purpose of the current study is to investigate how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace. To generate an overall picture of how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace, a quantitative method in the form of a web-based survey was used. Respondents consisted of employees in an audit firm and the result reinforces previous research on the subject, where benefits such as better communication and collaboration increases, while on the other hand creates concentration difficulties for many employees. It also turns out that employees adapt differently to the new concept depending on how involved they feel they have been in the design of the activity-based workplace. Furthermore, the result indicates that certain factors that are important for employees to appreciate their workplace, such as being able to regulate airing, light and noise levels where they work, disappear due to the implementation of the activity-based workplace. In sum, the study confirms previous research, showing that the activity-based workplace is not suitable for all employees and would need to be further developed and adapted in order to benefit all parts of an organization.

Kontor på arbetsplatser har sedan länge sett väldigt lika ut och därmed format ett arbetssätt som inte varierar tillräckligt mycket. Detta arbetssätt håller i dagsläget på att ändras till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket innebär att den anställde till större del själv kan bestämma var denne ska utföra sitt arbete. Arbetsplatsen ger då ett val att variera arbetsmiljön beroende på arbetsuppgift och situation. Denna typ av förändring av både arbetssätt och kontor ska genomföras i stadshuset i Skellefteå kommun, där förvaltningen ”Support och Lokaler” ska utföra en pilotversion. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledarskapet kan förväntas förändras och bäst utövas då Skellefteå kommun byter till en aktivitetsbaserad arbetsplats och vilka för- och nackdelar detta kan medföra. För att ta reda på detta har information samlats från tio chefer från olika arbetsplatser i Sverige som i nuläget aktivt arbetar med en aktivitetsbaserad arbetsplats. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ då syftet var att få en förståelse hur en ledare arbetar och beter sig i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Enligt de chefer som har intervjuats har de kommit närmare sina medarbetare i det aktivitetsbaserade arbetssättet. Tillgänglighet och närvaro är två egenskaper som cheferna ansåg vara viktiga när de arbetar aktivitetsbaserat. Ingen av cheferna som har intervjuats vill byta tillbaka till det traditionella kontoret som de tidigare arbetat på vilket tyder på att deras upplevelse av det aktivitetsbaserade arbetssättet är positiv. / For a long time, offices have been constructed in similar ways and thus formed a way of working that may not vary enough. This approach is however about to change into an activity-based approach, which means that the employee can decide where to perform his or her assignments. The workplace then provides an option for the employee to vary the work environment depending on the task and situation. This type of change in work methods and offices will be implemented in the town hall in the municipality of Skellefteå, and the administration called “Support and Facilities” was chosen to do a pilot project. The purpose of this study was to investigate how leadership can be expected to change and exercised when Skellefteå municipality switches to an activity-based workplace and what advantages and disadvantages this may involve. Information has been gathered from ten managers from different workplaces in Sweden, who currently work in activity-based workplaces. The method used in this study is qualitative, as the aim was to gain an understanding of how leaders work and behave in an activity-based approach. According to the managers who were interviewed they have come closer to their employees in the activity-based approach. Availability and presence are two qualities that managers considered to be important in this type of approach. The results demonstrate that the managers who were interviewed do not want to switch back to the traditional office that they used to work in, indicating that their experience of the activity-based workplace is positive.

No description available.

Ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är en kontorslösning som erbjuder olika zoner, därmedarbetare fritt får välja vilken zon de vill arbeta i utifrån sina arbetsmoment. Arbetsplatsen ses mer som en mötesplats där medarbetare lätt kan interagera med varandra. Vasakronan är ett av de första fastighetsbolagen i Sverige som har implementerat ABW och digitaliserat sina fastighetstjänster. Syftet med denna fallstudie är att dels undersöka Vasakronans interna erfarenheter av implementering av sitt aktivitetsbaserade kontor, dels erfarenheter kring marknadsföring av sitt ABW gentemot sina befintliga och kommande hyresgäster.Studiens metod består av materialinsamling från Vasakronans hemsida och tidigarevetenskapliga artiklar och teorier, videointervjuer med fem respondenter från Vasakronansamt ett studiebesök hos Vasakronans Malmökontor. Utifrån respondenternas svar på våra frågor och koppling till teoriavsnittet ser vi ett samband mellan ABW och öppna ytor, där medarbetare känner sig gladare och effektivare genom att sitta och arbeta tillsammans. Dock finns det även nackdelar som exempelvis ljudstörningar, inga fasta platser och försämrad koncentrationsförmåga som vissa medarbetare kan uppleva. Hos Vasakronan har man, i tidigt skede, arbetat med kommunikation för att informera sina medarbetare om pågående förändringar på sitt kontor, samt erbjudit dem utbildningskurser om ledarskap och självständighet, workshops och föreläsningar för att minimera risker för missnöjdhet.Vasakronan förmedlar sitt budskap om ABW till externa intressenter genom att bjuda in tillstudiebesök och ge kunderna möjligheten att själv observera och uppleva hur en sådankontorslösning ser ut i verkligheten. Genom att inkludera intressenten imarknadsföringsprocessen och erbjuda rådgivning, snarare än försäljning, har Vasakronan åstadkommit en kundrelation som bygger på förtroende och trovärdighet. Enligt respondenterna sprider intressenter som har varit hos Vasakronan budskapet via word of mouth. Dessutom signaleras Vasakronan som en modern arbetsplats som lederfastighetsbranschen i digitalisering och hållbarhet. / An activity-based workplace is an office solution that uses different zones, where employees are free to choose in which zone they want to work at based on their work. The workplace is seen more as a meeting place where employees can easily interact with each other. Vasakronan is one of the first real estate companies in Sweden to implement ABW and digitize its real estate services. The purpose of this case study is to investigate Vasakronan's internal experience of implementing its activity-based office, also their experience of marketing their ABW to potential stakeholders.The study method consists of material collection from Vasakronan's website and previousscientific articles and theories, video interviews with five respondents from Vasakronan and a study visit at Vasakronan's Malmö office. Based on the answers to our questions and the connection to the theory section, we see a connection between ABW and open spaces, where employees feel happier and more efficient by sitting and working together. However, there are also disadvantages such as noise disturbances, no fixed places and impaired concentration ability that some employees may experience. Vasakronan has, at an early stage, worked with communication to inform their employees about ongoing changes in the workplace, and to promote education courses on leadership and independence, workshops and lectures to minimize the risks of dissatisfaction.Vasakronan conveys its message about ABW to external stakeholders by inviting throughstudy visits and giving customers the opportunity to experience how such an office solution looks like in reality. By including the stakeholder in the marketing process and offering advice, rather than sales, Vasakronan has established a customer relationship based on trust and credibility. According to the respondents, stakeholders who have been at Vasakronan spread the concept through word of mouth. In addition, Vasakronan is signaled as a modern workplace that leads the real estate industry in digitization and sustainability.

The activity based workplace model is becoming more and more com- mon and the Swedish Insurance Agency is an authority that has em- braced this model. The new way of working means that more employ- ees work from home or another place than the office. The new working model needs IT solutions that can handle communication and secure document management. This has caused two problems at the Swedish Insurance Agency. The first problem is concerning confusion about how employees should connect correctly to the authority’s conference room equipment. The solution proposal should be able to evaluate if the correct equipment has been connected and present connection status information. The second is for connection to the authority’s Private Network (VPN). The problem is that users often lose or not get proper connection to the network devices when they connect through VPN. A technical solution for each problem were developed. The application for connection against conference room equipment evaluates that the user has a USB dock (with more components connected to it) connected, that the user has network connection and that the USB dock driver has installed correctly. Usability test showed that the application works as intended, except some confusion about the navigation, which was corrected. The application for VPN connection visually shows the user through an icon in the taskbar if the user is properly connected to VPN or not. The application also got the option of calling a connection script if the user loses connection. Evaluation based on Requirements Specifi- cation showed that both applications could meet their requirements and the applications were packaged and distributed to employees at the Swedish Insurance Agency. / Aktivitetsbaserad arbetsmodell blir mer och mer vanligt och Försäkringskassan är en myndighet som anammat detta arbetssätt. Det nya sättet att jobba innebär att fler anställda jobbar hemifrån eller annan plats. Arbetssättet medför att det behövs IT-lösningar som kan hantera bland annat kommunikation och säker dokumenthantering. Det har gett upphov till två problem på Försäkringskassan. Det första problemet är förvirring kring hur anställda skall koppla upp sig korrekt mot Försäkringskassans konferensrumsutrustning. Lösningsförslaget skall kunna utvärdera ifall korrekt utrustning har kopplats in och presentera information gällande anslutningsstatus. Det andra gäller uppkoppling mot Försäkringskassans Virtuella Privata Nätverk (VPN). Problemet gäller att användare ofta tappar eller inte får korrekt anslutning till nätverksenheterna då de ansluter sig via VPN. Ett tekniskt lösningsförslag för respektive problem utvecklades. Applikationen gällande uppkoppling mot konferensrumsutrustning utvärderar att användaren har USB-docka (med fler komponenter ansluten till den) ansluten, att användaren har nätverksuppkoppling samt att drivrutin för USB-docka har hunnit installerats. Användbarhetstest visade på att applikationen fungerar som tänkt, förutom lite förvirring kring navigation, vilket korrigerades. Applikationen gällande VPN- uppkoppling visar visuellt för användaren genom en ikon i aktivitetsfältet om användaren är korrekt ansluten till VPN eller inte. Applikationen fick också inbyggt alternativet att ropa på ett uppkopplingsskript om användaren tappar anslutning. Utvärdering utifrån Kravspecifikation visade att båda applikationerna kunde uppnå sina krav och applikationerna har paketerats och distribuerats till anställda på Försäkringskassan.

One of the most common office designs is the traditional office. As the technology has developed, it has enabled a new office design to evolve, the activity-based office. The activity-based office is more flexible and the employees get greater freedom in terms of being able to decide where, when and how they want to perform their tasks. As the employees work largely independently and take own responsibility for their tasks, the leader has reduced control compared to the traditional office. To get a well-functioning activity-based workplace, trust must be created between the leader and employees as this is a presumption for good business relationships. The purpose of the study is to get a deeper understanding of how trust is created between a leader and the employees in the activity-based workplace. Trust is something that is created mutually, and our study is based on three trustbuilding qualities, ability, benevolece and integrity. To collect the empirical data two semistructured interviews with Skanska and Vasakronan were performed. The conclusion of our study is that trust in an activity-based workplace is created by the factors; Presence, independence and own responsibility, communication, responsiveness, attention, caring, openness and honesty, competence and respect. Trust does not differ at a traditional office compared to an activity-based, but trust gets a different meaning depending on which office design that is utilized. / Ett traditionellt kontor är en av de vanligaste kontorsutformningarna, där medarbetarna har en fast sittplats och kan utföra sina uppgifter koncentrerat. I takt med att teknologin utvecklats har nya kontorsutformningar växt fram. En av dessa kontorsutformningarna är det aktivitetsbaserade kontoret som är mer flexibelt och öppet än det traditionella kontoret. De anställda har inga fasta sittplatser utan väljer sittplats utifrån vilka uppgifter de har för dagen, det gör således att individerna har en stor frihet att bestämma var, när och hur de ska utföra sitt arbete. I och med denna frihet blir det svårare för ledaren att få samma kontroll och ledaren måste istället förlita sig på att medarbetarna utför sina uppgifter på ett korrekt sätt. Det aktivitetsbaserade arbetssättet innebär således att medarbetarna måste ta ett stort eget ansvar och kunna arbeta självständigt. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur förtroende skapas mellan ledare och medarbetare på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Förtroende är något som skapas ömsesidigt och definieras som ett attribut för ett förhållande mellan två utbytespartners. Den teoretiska utgångspunkten för hur detta förtroende skapas baseras på begreppen välvilja, integritet och förmåga. Välvilja handlar om lojalitet, att som medarbetare och ledare hjälpa varandra men också visa omtanke. För att kunna göra detta krävs det en närvaro från ledaren och detta underlättas på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen då ledaren sitter ute bland medarbetarna. Integritet och andra sidan handlar om att en person gör det som den har sagt att den ska göra. På det aktivitetsbaserade kontoret betyder det att ledaren förväntar sig att medarbetarna utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt trots att ledaren har minskad kontroll. Den sista faktorn förmåga behandlar i vilken utsträckning en part uppfattas ha den kompetens som gör det möjligt för personen att ha inflytande inom ett visst område. Ledaren måste förvänta och förlita sig på att medarbetaren har den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter självständigt. Till vår studie har vi haft semistrukturerade intervjuer med två företag, Skanska och Vasakronan. Skanska är ett byggföretag som utvecklar, bygger och underhåller fysiska levnadsmiljöer. Vasakronan är inom fastighetsbranschen och äger, förvaltar och utvecklar kontor och butiksfastigheter. Slutsatsen av vår studie är att förtroende på en aktivitetsbaserad arbetsplats skapas genom närvaro, självständighet och eget ansvar, kommunikation, lyhördhet, uppmärksamhet, omtanke, öppenhet och ärlighet, kompetens och respekt. Förtroendet skiljer sig inte på ett traditionellt jämfört med ett aktivitetsbaserat men förtroendet får en annan innebörd beroende på vilken kontorsutformning som används.

Many organisations have moved into an activity based workplace (ABW), and this have led to great changes for the employees’ ways of working. The workplace is supposed to provide with different workstations/environments for the employees, where they can choose the environment that best suits their task at hand, such as concentration areas or open space. This means that the employees do not have assigned seats, and they are free to choose between different workstations. The ABW is supposed to improve factors such as collaboration, satisfaction, flexibility and productivity. In order for the employees to work in ABW, the employees’ ways of working needs to change, and this is usually referred to as New Ways of Working (Newwow). It is not unusual that organisations have had problems with the implementation of Newwow, where the implementation have not been as successful as hoped. This master thesis looks into the problems that occurs when Newwow is implemented, and what factors that are important when organisations changes from traditional ways to Newwow. This thesis has been a qualitative study, interviewing people from three Swedish organisations that have implemented ABW, as well as interviewing consultants that helps customers with the implementation.    The human factor is important in the change, and there is a need to get people on-board in order to create a workplace where the employees can thrive. Many different things needs to be done in an implementation of Newwow and ABW, such as physical workplace, digitalisation, work culture and more. In this master thesis the human perspective have had more focus, as humans are going to work in the workplace and the goal is to improve their work. Many of the difficulties is usually to get humans on-board with the implementation. Making some deviations from the ABW is ok if the reasons are justified, for example someone gets to sit on an assigned seat due to health reasons. A clear and open communication has proven to be important factors for a successful implementation. Further research in Newwow and ABW is important, as many organisations are moving to ABW, which affects many employees. / Många företag har flyttat in till aktivitetsbaserat kontor (ABW), vilket har lett till stora förändringar för de anställdas sätt att arbeta. Arbetsplatsen ska tillhandahålla olika arbetsplatser/miljöer för dem anställda, där de kan välja det som bäst passar uppgifterna de har för stunden, så som koncentrationsområden eller  öppet plan. Detta innebär att de anställda inte har bestämda platser och kan fritt välja mellan olika arbetsplatser. ABW har för avsikt att förbättra faktorer så som samarbete, tillfredställelse, flexibilitet och produktivitet. För att de anställda ska jobba i ABW, så behöver deras sätt att arbeta förändras, och det är oftast kallad för New Ways of Working (Det nya arbetsättet, Newwow). Det är inte ovanligt att företag har haft problem med implementeringen av Newwow, där implementeringen inte varit så lyckat som man hoppats på.  Detta examensarbete tittar på problemen som uppstår när implementering av Newwow görs, och vilka faktorer som är viktiga för att minska motståndet när företag går över från traditionellt sätt att arbeta till Newwow. Det här arbetet har varit en kvalitativ studie, där intervjuer har gjorts med personer från tre svenska företag som har implementerat ABW, så väl som konsulter som hjälper sina kunder med implementeringen.  Människofaktorn är viktig i förändringen, och det finns behov av att få med sig folk för att kunna skapa en arbetsplats där de anställda kan lyckas i. Många olika saker behöver göras i en implementering av Newwow och ABW, så som fysiska arbetsplatsen, digitalisering, arbetskultur med mera. I detta examensarbete har människoperspektivet haft mer fokus, då människorna ska jobba i arbetsplatsen och målet är att förbättra deras arbete. Många svårigheter är oftast att få människor ombord på implementeringen. Vissa avvikelser från ABW är ok om det finns välbefogade anledningar, exempelvis att man får sitta på bestämd plats av hälsoskäl. En tydlig och öppen kommunikation har visat sig vara viktiga faktorer för en lyckad implementering. Fortsatta studier i Newwow och ABW är viktigt, då många företag flyttar in till ABW och det påverkar många anställda.