Abstract Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate. Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms. Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business. Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally. Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them. / Sammanfattning Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet. Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv. Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag. Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.

The major difference between venture capital-firms and other financiers is that their business idea is not only providing capital but also knowledge in business development. The ownership structure of an venture capital-firm can be private as well as public. The Swedish government is today one of the major actors in the Swedish venture capital-industry. The purpose of this study is to shed light on how venture capital-firms involve itself in its portfolio firm and if this contributes to an increased value of the portfolio firm. We also try to shed light on differences in how a public and a private venture capital-firm gets involved in its portfolio firm and if there is any difference in how they can contribute to added value. We have chosen to interview two public and two private venture capital-firms and one of their portfolio firms. To answer the essay’s purpose we used qualitative case studies with semi-structured interviews. The theoretical framework consists of principal-agent theory, knowledge-based view of the firm and social capital and previous studies of venture capital-firms involvement and value-added in their portfolio firms. This essay is limited only to venture capital-firms and portfolio firms located in Stockholm. It is the perceptions of the Venture capital-firm and the portfolio firm we are interested in, regarding the venture capital-firms involvement and value-added. Our study shows that venture capital-firm’s level of involvement in their portfolio firms varies depending on the development stage in the portfolio firm. The portfolio firm’s network increases with the venture capital firm’s entry and it also provides knowledge in business development. The study did not find any difference in the way which the public or private venture capital-firm involve itself in its portfolio firm. Nor is there any difference in how they contribute to value-added in their portfolio firm. / Skillnaden mellan venture capital-företagen och andra finansiärer är att de har som affärsidé att förutom tillförandet av kapital även tillföra kunskaper i affärsutveckling till de företag de investerar i. Venture capital-företag investerar i onoterade företag som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede med tillväxtpotential. Venture capital-företagens ägarstruktur kan vara såväl privat som statlig. I dagsläget är den svenska staten en stor aktör på den svenska venture capital-marknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hur venture capital-företag involverar sig samt hur det kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Vi försöker även belysa om det finns skillnad i hur ett statligt och ett privat venture capital-företag involverar sig i sitt portföljföretag samt om det finns en skillnad i hur de kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Undersökningsobjekten för vår studie är två privata och två statliga VC-företag och ett av deras respektive portföljföretag. Vi har använt oss av kvalitativa fallstudier med semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. Den teoretiska referensramen består av principal-agent teorin, ”knowledge-based view of the firm” och socialt kapital, samt tidigare studier om venture capital-företagens involvering och värdetillförsel. Vi har avgränsat oss till venture capital-företag och dess respektive portföljföretag belägna i Stockholm. Uppsatsen har sin utgångpunkt i venture capital-företagets och portföljföretagets uppfattningar avseende involvering och värdetillförsel. Vår studie visar att venture capital-företagens involveringsgrad i sina portföljföretag varierar beroende av portföljföretagets utvecklingsfas. Portföljföretagets nätverk ökar i samband med venture capital-företagets inträde och de tillför även deras kunskap i affärsutveckling. Studien visar också att det inte finns en skillnad i hur det statliga och det privata venture capital-företaget involverar sig i sitt portföljföretag. Det finns inte heller någon skillnad i hur de bidrar till ett ökat värde i sitt portföljföretag.

Private Banking är en banktjänst för förmögna individer och företag som syftar till att hjälpa dem med förvaltning av deras kapital men även andra tjänster såsom hjälp med deklarationer. Storbanker idag kämpar med att återfå kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen på riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer känsliga för risker och därmed försöker banker dra fördel av detta genom att skapa värde i riskhanteringsprocessen. I detta värdeskapande eftersträvar man en bra relation till kunden som därmed kan generera i ökade marknadsandelar.  Vår problemformulering i uppsatsen blir då följande: ”På vilket sätt kan den svenska storbanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjälp av riskhantering?” Syftet med vår uppsats blir därmed att få en djupare inblick i hur Nordeas Private Bankingtjänst arbetar med riskhantering och hur det påverkar deras marknadsandelar. För att kunna få denna förståelse har vi genomfört en kvalitativ studie i form av en fallstudie på Senior Private Banking Managern på Nordea. Valet av Nordea grundar sig på att de vann pris för bästa aktör i Norden samt att de är den största finanskoncernen i Norden. I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv ansats för att kunna få fram förståelse mellan vår teori och empiri. Slutsatsen i denna uppsats är att det är kommunikation av risker som är den viktigaste biten i riskhanteringen för att kunna öka marknadsandelar samt att kunna göra en korrekt risk- samt kundprofilering. Om detta görs på rätt sätt kan Nordea som storbank och koncern skapa förtroende samt värde för kunden som resulterar i kundnöjdhet. Agentteorin som bland annat regleras av fast lön resulterar dessutom i att rådgivaren tänker på kundens behov i första hand och gör att riskhanteringen fungerar. Vårt bidrag med denna studie är att vi har visat att Nordeas arbetssätt med riskhantering är värdeskapande för kunden och är en bidragande faktor till att deras ökande marknadsandelar. / Private Banking is a banking service for wealthy individuals and companies that aims to provide help with the management of their capital but also other services such as help with declarations. Today large banks are fighting to regain their customers’ trust after the financial crisis of 2008 and the focus on risk management has become increasingly important. Customers have become more sensitive to risks and consequently banks are trying to adapt to this and create value in the risk management process. In this value creation the aim is to have a good relationship to the customer, which in turn can generate into increasing market share. Our problem formulation therefore becomes the following in the thesis: ”In what way could the Swedish large bank Nordea increase their market share within Private Banking through risk management?”  The purpose with our thesis is to get a deeper insight in how Nordea is working with risk management and how it affects their market shares. To get this understanding we have done a qualitative study in terms of a case study on the Senior Private Banking Manager in Nordea. The choice of Nordea is based on the fact that they won prize for best provider of Private Banking services in the Nordic together with being the largest financial group in the Nordic. In the thesis we have used an abductive approach to get the understanding between our theory and empirics. The conclusion of this thesis is that communication of risks is one of the most important parts in the risk management to be able to increase market shares together with being able to do a correct risk and customer profiling. If this is done in the right way, Nordea as a large bank and financial group, could create trust and value for the customer that can result in customer satisfaction. The agency theory that among other things is regulated by fixed salary results in that the advisor thinks about the customer needs in first place and therefore results in an effective risk management work. Our contribution with this thesis is that we have shown that the way Nordea is working with the risk management is value creating for the customer and is contributing to an increase in their market shares.

This essay deals with the topic options costs and whether such costs would arise for smaller companies now when they have the opportunity to choose not to have an auditor. Small companies are defined as companies that fulfill at least two of the following three criteria’s: less than 1,5 million SEK in balance sheet, less than three employees and turnover less than 3 million SEK.   The decision regarding internal revision does not only affect the company itself but also other parties such as the taxation authority, banks and others that can be influenced by the decision. This essays main focus is on the influenced parties, especially the taxation authority and the banks as these have been highlighted in debates in media and because the small companies themselves may have difficulties to foresee the consequences of the new changes. The opinions from accounting companies will be considered in the essay as they can be considered as experts regarding the different aspect within this area. The basis and as a point of comparison when analyzing the agency theory, the theory about economical efficiency in communities and the theory regarding transaction cost will be used.   The conclusion that can be drawn from this essay is that it may arise option cost for the smaller companies that have the opportunity to choose not to have an auditor.

<p>Abstract</p><p>Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports.</p><p>Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of</p><p>Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business.</p><p>Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally.</p><p>Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet.</p><p>Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.</p>

Syftet med vår studie är att kartlägga och förklara hur transparenta svenska börsbolag är vid redovisningen av utfallet samt bakgrunden till kortsiktig rörlig ersättning för den verkställande direktören, samt att identifiera potentiella förklaringar och bakomliggande orsaker till transparensen. Vi har valt att studera de 29 bolag som representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens Large Cap lista (OMXS30). Metodmässigt kan studien delas in i två huvudsakliga delar. I den ena delen av studien använder vi en kvantitativ ansats och tillämpar ett positivistiskt synsätt. I den andra delen av studien använder vi en kvalitativ ansats och tillämpar ett hermeneutiskt synsätt. Vid insamlingen av datamaterialet har vi inspirerats av en tvärsnittsdesign där huvudsakliga syftet har varit att samla in relevant information för att kunna bedöma transparensen utifrån en egen framtagen modell. Modellen utgörs av fem kriterier inspirerade av Ersättningsakademiens riktlinjer för rapportering av ersättning och syftar till att ge en samlad bedömning av de studerade bolagens transparens. Vi har även identifierat ett antal potentiella förklarande variabler utifrån vilka vi har studerat orsakssamband till transparensen. Vi har dessutom analyserat kommunikationen utifrån ett legitimitetsperspektiv med avsikt att få en förståelse för bolagens val av rapportering. Utifrån resultatet av vår studie kan vi finna stöd till den kritik som riktats mot en bristande transparens vid rapportering av rörlig ersättning till verkställande direktören. Vi kan även se tendenser till att det orsakssamband som tidigare studier belyst mellan transparens och styrelsens oberoende, kan gälla även för svenska börsnoterade bolag. / The purpose of this study is to describe and explain the transparency of Swedish public companies when it comes to the reporting of short term bonus payment to the chief executive officer. Furthermore we intend to identify possible explanations and underlying causes regarding the transparency. We have selected the 29 companies that represent the 30 most traded stocks on the Stockholm Stock Exchange (OMXS30). Methodology, the study can be divided into two primary parts. In the first part of the study we use a quantitative approach and apply a positivistic view. In the second part of the study we use a qualitative approach and apply a hermeneutic view. When it comes to collecting data we have been inspired by a cross section design and the primary focus has been to collect relevant information to allow an assessment of the transparency with a model we have developed. This model consists of five criteria inspired by the Ersättningsakademiens (Compensation Academy) guidelines regarding the reporting of compensation and is designed to provide an overall assessment of the studied company’s transparency. We have also identified a number of possible explanatory variables from which we have studied underlying causes to the transparency. Furthermore we have analyzed the communication from a perspective of legitimacy with the intent to obtain an understanding regarding the company’s choice of reporting. From the result of the study we find support to previous criticism regarding lacking transparency on the matter of the reporting of short term bonus payments to the CEO. We can also see tendencies to the fact that the causation that previous studies pointed out between transparency and the independence of the board, may exist in Swedish publicly traded companies as well.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid. Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid. Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid. Bolagsstorlek, risk och andra uppdrag har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. I kommuner kan revisionskostnaden förklaras av storlek, skattekraft, resultat och antal mandat. Under perioden 2005-2011 har revisionskostnaden för publika bolag minskat med 0,5 %, medan revisionskostnaderna i kommuner har ökat med 12,8 %. Skillnaden kan till stor del förklaras av revisionens olika ändamål och påverkan av omvärldsfaktorer. / Introduction The audit fee depends mainly on the relationship between demand and supply. Former studies have found multiple underlying independent variables that affect the audit fee in listed companies and municipalities. The need of a comparative study to analyze the differences in audit fees over time between the two has previously been pointed out. Purpose The purpose of the study is to compare and explain the development of audit fees in listed companies and municipalities over time. Method The study’s deductive method means that previous research and existing theories have been the foundation from which hypothesis have been derived. A longitudinal study has been performed to measure changes and development over time. Quantitative data has been collected as secondary data. Conclusion This study indicates that multiple underlying independent variables explains the audit fees over time. The size of the company, risk and non-audit fees have a significant positive relation with the audit fee. In municipalities the audit fee relates to size, tax base, results and number of mandates.  During the period between 2005 and 2011 the audit fees for listed companies decreased with 0.5 %, whereas the audit fees for municipalities increased with 12.8 %. The difference can largely be explained by differing purposes of the audit and effect of global factors.

Idag arbetar allt fler företag och organisationer utifrån CSR-aktiviteter eftersom det är någonting allmänheten kräver mer och mer, att företag och organisationer ska ta hänsyn till miljön och samhället. Kommunala verksamheter skiljer sig ifrån företag och har ingen tvingande lag om att upprätta en hållbarhetsrapport. Eftersom att hållbarhetsrapporterna är mer tillämpbara på företag blir det svårt för kommunala verksamheter att införa detta. De kommunala verksamheterna har olika intressentgrupper att beakta där de två viktigaste är politiker och invånare. På grund av att det råder informationsasymmetri mellan kommuner och dess intressenter har de skyldighet att ge ut information för att minska denna. Studien syftar till att göra en undersökning av kommuner i Västra Götaland för att se hur de arbetar med hållbarhetsredovisning och om de enbart redovisar den ekonomiska aspekten eller även den miljömässiga och den sociala utifrån Tripel Bottom Line. Syftet är också att se till vilka intressenter hållbarhetsredovisningen riktar sig till men även att bidra med en större förståelse för hållbarhetsredovisning i kommunal verksamhet. Genomförandet av studien har gjorts genom kvalitativa interjuver där sex kommuner har intervjuats och sammanlagt nio informanter har bidragit med information för att besvara studiens syfte. Det inhämtade empiriska materialet har mynnat ut i en analys som är i relation till den teoretiska referensramen som i sin tur har lett fram till slutsatsen. Studien har kommit fram till att kommuner gör lite olika när de följer upp och analyserar sina resultat men att de alla utgår ifrån de social, miljömässiga och ekonomiska dimensionerna. Det förekommer dock svårigheter när kommuner skall analysera sina nyckeltal för att se vad exempelvis ökad sjukfrånvaro beror på då det inte finns ett generellt tillvägagångsätt för kommuner att använda sig av. Studien har även kommit fram till att en kommun har en mängd olika intressenter men att dessa intressenter värderas olika. / Today, more and more companies and organizations are working on CSR activities because it is something the public demands more and more that companies and organizations should take environmental and community considerations into account. Municipal operations differ from companies and have no compulsory law to establish a sustainability report. Because sustainability reports are more applicable to companies, it will be difficult for municipalities to introduce this. The municipalities have different interest groups to consider where the two most important are politicians and residents. Due to the existence of information asymmetry between municipalities and their stakeholders, they have an obligation to provide information to reduce this. The study aims to investigate municipalities in Västra Götaland to see how they work with sustainability reporting and whether they only report the economic aspect or the environmental and social aspects of Tripel Bottom Line. The aim is also to look at which stakeholders the sustainability report is aimed at, but also to contribute to a greater understanding of sustainability reporting in municipal operations. The implementation of the study has been done through qualitative interviews where six municipalities have been interviewed and a total of nine informants have contributed with information to answer the purpose of the study. The obtained empirical material has come up with an analysis that is in relation to the theoretical frame of reference, which in turn has led to the conclusion.The study has concluded that municipalities act differently when they follow up and analyze their results, but that they are all based on the social, environmental and economic dimensions. However, there are difficulties when municipalities are to analyze their key figures to see, for example, increased sickness absence due to the absence of a general approach for municipalities to use. The study also found that a municipality has a wide range of stakeholders but that these stakeholders are valued differently.

Bakgrund: Trots sin betydande närvaro i samhället saknar kooperativa företag än idag tydliga ramverk över hur deras organisationer ska styras. Det uppstår därmed utmaningar eftersom kooperativ, det vill säga medlemsägda organisationer, på ett flertal sätt särskiljer sig från andra företagsformer, men ändå tvingas rätta sig efter ramverk och teorier anpassade för andra slags verksamheter. Utmaningar kan uppstå då det visat sig att etablerade styrningsramverk i många fall är otillräckliga och svåra att justera för de mål som kooperativa verksamheter präglas av, vilket starkt argumenterar för behovet av ett kooperativt anpassat styrningsramverk. Sett till tidigare forskning saknas det studier som förklarar hur agentproblematik utspelar sig och hanteras i en kooperativ kontext. I och med den ovan nämnda avsaknaden av styrningsramverk blir det likväl en utmaning för kooperativ att uppnå målkongruens mellan organisationens olika parter, där även organisationens storlek samt struktur spelar en avgörande roll. Syfte: Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen är att tillföra såväl ett empiriskt som teoretiskt bidrag för att öka kunskapen kring den agentproblematik som kan uppstå inom konsumentkooperativ, och ta reda på hur hög målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag utan att förbise medlemmarnas intressen. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie på organisationen Kooperativa Förbundet, med en iterativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer, där intervjuguiden har utformats efter den teoretiska referensramen. Slutsatser: Den agentproblematik som utspelar sig inom kooperativ verksamhet är främst av förvaltarteoretisk karaktär. Det empiriska bidraget har dock belyst problematik som förvaltarteorin tidigare inte uppmärksammat, som uppstår när hög tillit förringar behovet av uppföljning och utvärdering. Problematiken har resulterat i en implementering av styrsystem, som vanligen förknippas med den kontrasterande agentteorin. Införandet av styrsystem måste dock, enligt förvaltarteorin, göras vaksamt vad gäller de konsekvenser som kan uppstå, vilket negativt kan påverka det för organisationen gynnsamma förvaltarbeteendet. Resultatet av vår analys visar att det råder hög målkongruens inom kooperationen till följd av ett ömsesidigt förvaltarperspektiv mellan styrelse och företagsledning. Det empiriska bidraget åskådliggjorde en samsyn respondenterna emellan vad gäller värdegrund, och en kollektiv vilja att efterleva de kooperativa värderingarna. Vidare uppnås målkongruens genom öppenhet, transparens, väl genomförda förankringsprocesser samt en kontinuerlig dialog mellan organisationens samtliga parter. Därutöver framgick det att hög målkongruens i sig inte leder till en framgångsrik verksamhet, utan det krävs även en stark genomförandekraft för att uppnå de gemensamma målen. Fallstudien har visat på en bristande genomförandekraft, vilket bland annat påverkas av kooperativets storlek, något som utgör en försvårande effekt på verksamheten. Vidare har det framgått att kooperativ enklare skulle kunna dra nytta av den höga målkongruensen om det hade förekommit en större homogenitet medlemsföreningarna emellan, både vad gäller storlek och verksamhet. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse kring den agentproblematik som kan utspela sig inom kooperativa organisationer, samt hur målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag. Därutöver avlägger studien två teoretiska bidrag. Det första bidraget är kopplat till förvaltarteorin, och identifierar svagheter inom teorin som tidigare inte belysts samt att dessa bekämpas med åtgärder som vanligen förekommer inom agentteorin. Det andra teoretiska bidraget bestrider den tidigare kooperativa forskningen då vi anser att internt anskaffad expertis ska vara ett alternativ till den externt rekryterade expertisen. / Background: Despite its significant presence in today’s society, co-operative businesses still lack well-defined guidelines on how to manage their organizations. Challenges arise because co-operatives, i.e. member-owned organizations, differ in a number of ways compared to other forms of businesses. Still, however, they have to rely on frameworks and theories adapted to other types of organizations. Challenges may develop since it appears as though established management frameworks in many cases are insufficient and difficult to adjust to the objectives that characterize co-operative businesses, which argues for the need of a co-operatively adapted governance framework. There has been an absence of studies in previous research explaining how agency issues arise, and how the entailing challenges are managed in a co-operative context. At the same time, with the aforementioned lack of governance frameworks, it is nevertheless a challenge for co-operatives to achieve goal congruence between the organization’s various parties, where the size and structure of the organization also play decisive roles. Purpose: The main purpose of this study is to provide an empirical, as well as a theoretical, contribution to raise the awareness in regards to the Principal-agent problem and its entailing challenges in the context of consumer co-operatives. Furthermore, the purpose is also to investigate how high goal congruence can be achieved in member-owned businesses, without overlooking the interests of the members. Method: The study was carried out as a qualitative case study of the organization Kooperativa Förbundet, using an iterative approach. The collection of data has been attained through semi-structured interviews, in which the interviews were designed in accordance with the theoretical reference framework. Conclusions: The Principal-agent problems that arise within co-operatives are primarily of a Stewardship nature. However, our empirical research has highlighted challenges that Stewardship theory previously has not paid any attention to, including those that arise whenhigh levels of trust between the Board of Directors and the Management team lessens the need for follow-ups and evaluations. These challenging issues have resulted in an implementation of control systems, which usually are associated with the contrasting Agency theory, rather than with Stewardship theory. Nevertheless, the introduction of control systems must be done vigilantly, according to Stewardship theory, considering the consequences that may develop, which harmfully may affect the favorable stewardship behavior. The results from our analysis reveal a high level of goal congruence within the co-operation, owing to a mutual stewardship perspective between the Board of Directors and the Management team. Our research identified a consensus among the respondents in terms of values, and a collective willingness to comply with the co-operative principles. Furthermore, goal congruence is achieved through openness, transparency, justifiable decision-making processes, as well as a continuous dialogue between all parties within the organization. In addition, it was made clear that a high level of goal congruence, other things being equal, does not lead to a successful business. A strong implementing power is also required in order to reach the common goals. The case study conducted demonstrated an insufficient implementation power which is influenced, amongst other things, by the size of the co-operative which represents an aggravating effect on the business as a whole. Additionally, the co-operative would more easily benefit from its high levels of goal congruence if there had been a greater homogeneity between the member associations, both in terms of size and business activity. Research contribution: The study has contributed to an increased understanding of the Principal-agent issues that unfold in co-operative organizations, and how goal congruence is achieved in member-owned businesses. In addition, the study presents two theoretical contributions. The first one is linked to Stewardship theory, and identifies weaknesses that the theory has not been able to explain, and that these weaknesses are combated with measures more commonly found within Agency theory. The second theoretical contribution disputes previous research made on co-operatives, since we consider that internally acquired expertise should be an alternative to the externally recruited expertise.

Informationsteknik är ett expanderande område som utvecklas i takt med den teknologiska utvecklingen. Allt eftersom samhället blir mer digitaliserat har det en betydande påverkan på den finansiella revisorn och dess revisionsarbete. Det finns tidigare forskningar och diskussioner kring hur viktigt IT-kompetens är för den finansiella revisorn på grund av den växande IT-miljön. Syftet med denna studie var att undersöka om den finansiella revisorn har tillräckligt med IT-kompetens för att granska affärssystem, förstå om eller när den finansiella revisorn tar hjälp av en IT-revisor samt undersöka vilka förväntningar som finns på finansiella revisorer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondenterna som deltog i undersökningen var revisorer från olika revisionsbyråer samt en VD, vilket la grunden för den empiriska data som därefter analyserades med hjälp av studiens teoretiska referensram. De centrala slutsatserna som tagits fram i studien är att den finansiella revisorn anser sig själva ha tillräckligt med IT-kompetens för att utföra deras arbetsuppgifter och för att kunna utföra granskningar av ett affärssystem. Studien påvisar att om en finansiell revisor ska kunna göra granskningar av ett affärssystem krävs det grundläggande kunskaper om hur affärssystem fungerar. Studien visar även att en finansiell revisor kan ta hjälp IT-revisorer när deras kunskaper inte är tillräckliga. Det förekommer främst vid granskning av komplexa och specialanpassade affärssystem. Till sist visar studiens resultat att förväntningarna som finns på finansiella revisorer överensstämmer med kundens förväntningar. / Information technology is an expanding area that is evolving in step with technological development. As the society becomes more digital, it has a significant impact on the financial auditor and its audit work. There is previous research and discussions about how important IT competence is for the financial auditor due to the growing IT environment. The purpose of this study was to investigate whether the financial auditor has sufficient IT competence to audit information systems, to understand if or when the financial auditor engages the help of an IT auditor and examine the expectations that exist for the financial auditors. To answer the studies purpose and the formulated questions, a qualitative research method with semi-structured interviews was conducted. The respondents who participated in the study were auditors from various auditing firms and a CEO, they formed the empirical data which were then analyzed by using the studies theoretical framework. The key conclusions in the study are that the financial auditor considers themselves to have sufficient IT competence to perform their tasks and to be able to audit an information system. The study indicates that basic knowledge of how information systems work is required from a financial auditor to perform an audit of the system. The study also indicates that a financial auditor can engage the help of IT auditors when their knowledge is not sufficient. It appears mainly in audits of complex and special adapted information systems. Lastly the result of the study shows that the expectation of the financial auditor is in line with the customer’s expectations.