<p>Aggressions in children</p><p>Pedagogues wiew of treatment and support</p>

Aggressions in children Pedagogues wiew of treatment and support

Purpose The purpose of the study was to investigate if the aggression levels differs between the sports swimming, thaiboxing and slalom skiing. There is no knowledge of aggression levels in these sports in a Swedish context. Method Quantitative method was used for data collection in the study and 66 questionnaires were distributed to men and women in swimming, thaiboxing and slalom skiing. A validated questionnaire, The Aggression Questionnaire (AQ), was translated into Swedish. The factors that were investigated in the questionnaire were verbal aggression, anger, hostility and physical aggression and the questionnaire included 29 statements. In total, 65 participants answered the questionnaire and the response rate was 98 %. Descriptive statistics were used to investigate differences in aggression levels, gender, age and sport. The age of the participants was divided into three categories, under 20, from 20-29 and over 30. Results The results showed that there were significant differences in aggression levels between the different sports. The aggression levels were highest in slalom and lowest in swimming. In addition, the results showed that there is a gender difference between women and men and men had higher aggression. In total, the men in slalom had the highest levels of aggression while the women in swimming had the lowest levels. The women in thaiboxing had the highest levels of aggression among all women. Finally, the results showed that the aggression levels were lowest among those over 30 years. Conclusions This study shows that there are differences in aggression levels among sports swimming, thaiboxing and slalom, and that there are gender differences. Men in slalom skiing had the highest levels of aggression while the women in swimming had the lowest. The conclusion is that in sports with high level of aggression it is beneficial to discuss and learn how to deal with the aggression. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om aggressionsnivån skiljer sig mellan de olika sporterna simning, thaiboxning och slalom. Det saknas kunskap om aggressionsnivåer i dessa sporter i en svensk kontext. Metod Kvantitativ metod användes för datainsamling i denna studie och 66 enkäter delades ut till aktiva kvinnor och män i sporterna simning, thaiboxning och slalom. En validerad enkät, The Aggression Questionnaire (AQ), användes översatt till svenska. De olika faktorer som undersöktes i enkäten var verbal aggression, ilska, fientlighet och fysisk aggression. Sextiofem deltagare besvarade enkäten och svarsfrekvensen i studien var 98%. Deskriptiv statistik användes för att undersöka skillnader i aggressionsnivåer, kön, ålder och sport. Deltagarna delades upp i tre ålderskategorier, yngre än 20, mellan 20 - 29 och över 30 år. Resultat Resultaten visade att det finns signifikanta skillnader i aggressionsnivå mellan de olika sporterna. Aggressionsnivåer var högst bland slalomåkare och lägst i sporten simning. Dessutom visade resultaten att det är skillnad mellan kvinnor och män och män hade högre aggression. De slalomåkande männen hade högst i sammanlagda poäng medan kvinnorna i simning hade lägst. Thaiboxande kvinnor hade högst bland kvinnorna i den sammanlagda poängen. Avslutningsvis visade studien att personer över 30 år hade lägre aggressionsnivå än yngre. Slutsatser Studien visar att det fanns skillnader i aggressionsnivå mellan utövare i thaiboxning, slalom och simning. Männen i slalom skattade högst i alla aspekter som mätte aggression förutom fientlighet medan kvinnorna i simning skattade lägst. Slutsatser som dras är att i de sporter där det är hög aggressionsnivå kan det vara bra att jobba med sin ilska och lära sig att hantera den.

Consuming pornography is common among Swedish men. The content is often problematized in the public debate because of the common reflection of it containing violence against women as well as depicting women as the subordinate gender. By conducting a quantitative content analysis, the study intended to examine the extent of degradation as well as depictions of physical and verbal aggression in mainstream pornography. An attempt was also conducted to assess whether pornography can be claimed to counteract a functioning consent culture by examining the extent of orchestrated consent expressed by the participating women. Out of 200 videos that were analyzed, degrading behavior and verbal and physical aggressions occurred in 114 (57%) videos. In total, 746 individual cases of aggressions and degradation were observed. Men were mostly the perpetrator committing 96.7% of the actions, whereas the victims were solely female. Consent was observed in 85.5% of the videos and was expressed mostly through a positive or neutral behavior by the woman. / Att ta del av pornografi är mycket vanligt bland svenska män. Innehållet problematiseras ofta i den offentliga debatten genom att det anförs innehålla våld mot kvinnor samt bidra till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks i vilken utsträckning förnedring samt fysiska och verbala aggressioner förekommer mot kvinnor i pornografiska videor av konventionell karaktär. Dessutom gjordes ett försök att bedöma huruvida pornografi kan sägas motverka en fungerande samtyckeskultur genom att undersöka i vilken utsträckning kvinnan uttryckte ett iscensatt samtycke i det pornografiska materialet. Av de 200 videor som analyserades förekom förnedring samt fysiska och verbala aggressioner i 114 (57%) av videorna. Sammanlagt observerades 746 fall av aggressioner och förnedring. Män var majoriteten av förövarna och begick 96.7% av handlingarna där de utsatta enbart var kvinnor. Samtycke observerades i 88.5% av videorna och då främst genom att kvinnan gett uttryck för ett positivt eller neutralt beteende.

Östersjöregionen har genom ryska aggressioner fått ett försämrat säkerhetsläge vilket även medfört att Nato har gett regionen tydligare fokus samt vidtagit åtgärder för att öka den kollektiva avskräckningen i området. Sverige och Finland är två geografiskt stora stater i Östersjöregionen men ej medlemmar i Nato. Hur anpassar sig dessa militärt alliansfria småstater till den förhöjda hotbilden i staternas direkta närområde? Denna teorikonsumerande flerfallstudie ämnar belysa anpassningar inom Sverige och Finlands avskräckningsstrategier och dess trovärdighet inom de grundläggande avskräckningsbegreppen före 2008 samt efter 2014. Studien avser dessutom att undersöka hur Natos förnyade fokus på Östersjöregionen har påverkat de militärt alliansfria småstaternas anpassning avseende sin avskräckningsstrategi i området.  Resultaten visar att Sverige och Finland har liknande avskräckningsstrategier och handlingsalternativ men att Finlands eftertänksamhet gör dem mer trögrörliga i sina beslut medan Sveriges förändringsbenägenhet ger sämre långsiktighet. Dessa två egenheter påverkar ländernas trovärdighet i avskräckningens grundläggande begrepp.

Syftet med denna undersökning är att bidra med den teoretiska förståelsen av hur chefer inom offentliga organisationer hanterar digitala aggressioner. Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats, där 10 chefer från olika offentliga organisationer har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställning, vilket även utgör studiens empiriska material. Intervjupersonerna är verksamma inom olika branscher, inklusive skola, socialtjänst, vård och omsorg samt polis. I denna undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka strategier cheferna använder för att hantera och eventuellt förebygga de digitala aggressioner de möter. Resultaten från studien visar att cheferna använder både proaktiva och reaktiva strategier vid hanteringen av digitala aggressioner. De proaktiva strategierna innefattar närvaro, relationsbyggande och tydliga gränser. Att vara en närvarande chef innebär antingen fysisk eller psykisk närvaro. Relationsbyggande innebär att cheferna arbetar med att skapa positiva arbets- och professionella relationer med sina medarbetare samt externa parter. Vidare innebär tydliga gränser att sätta och upprätthålla klara gränser mellan privatliv och arbetsliv. En reaktiv strategi som framhölls var det sociala stödet. Detta innebär att cheferna söker stöd från kollegor på samma hierarkiska nivå för att hantera digitala aggressioner och främja välbefinnande på arbetsplatsen. / The purpose of this study is to contribute to the theoretical understanding of how managers in public organizations handle digital aggressions. The study employs a qualitative research strategy with an abductive approach, where 10 managers from various public organizations have been interviewed to address the study's aim and research question, which also constitute the study's empirical material. The interviewees are active in various sectors including education, social services, healthcare, and police. In this study, our aim has been to explore the strategies managers use to manage and potentially prevent the digital aggressions they encounter. The results of the study indicate that managers employ both proactive and reactive strategies in dealing with digital aggressions. Proactive strategies include presence, relationship-building, and setting clear boundaries. Being a present manager involves either physical or psychological presence. Relationship-building entails managers fostering positive work and professional relationships with their employees as well as external contacts. Furthermore, setting clear boundaries involves establishing and maintaining distinct boundaries between personal and professional life. One reactive strategy highlighted was social support. This involves managers seeking support from colleagues at the same hierarchical level to manage digital aggressions and promote well-being in the workplace.