Studiens syfte är att studera technomusik som ett ljudrum; hur ljudrummet skapas samt hur ungdomar bebor technomusikens ljudrum. Detta för att skapa en ökad förståelse för hur ljudrum bildas samt hur en orientering mot dem skapar effekter inom ungdomars upplevelser av sitt jag och själv. Studiens empiriska material har tillkommit genom ett femtal djupgående intervjuer samt två deltagande observationer i två technoljudrum i utkanten av Stockholm. De teoretiska begrepp som applicerats på detta material är orientering och riktadhet, ljudrum samt begreppen aktör, agens och nätverk ur aktörnätverskteorin. Genom att applicera dessa teoretiska begrepp kan studien visa hur technomusiken skapas som ett ljudrum på avvikande platser, avlägsna från nätverket av majoritetsplatser. Det kan även skapas som ett internt rum på en abstrakt plats inuti varje individ. Vidare blir ljudrummet till genom hårda, starka och dova toner och rytmer samt en mänsklig aktivitet och närvaro. Det skapas genom att ljud och människa står orienterade mot och samordnas med varandra. I den samordningen skapas effekter som tar sig i uttryck i hur individ och ljud bildar en enhet. En enhet som vidare upplevs som länkad till ungdomars jag och själv. Slutligen skapas tehcnomusikens ljudrum som ett makroljud, ett nätverk bestående av flera interna mikroljudrum. De interna mikroljudrum som är förankrat inuti varje enskild individ. Således formas technomusikens ljudrum som ett nätverk av flera ungdomar, flera jag och själv.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

Demografin kommer i framtiden att förändras, där andelen äldre människor ökar jämfört med de i arbetsför ålder. Detta har lett till att offentlig policy satsat på innovationsprojekt som syftar till att utveckla ny teknik. Tanken bakom dessa är att äldre människor ska kunna bli mindre beroende av offentliga resurser och främja självständighet genom att fortsätta bo hemma så länge som möjligt. Denna uppsats är en fallstudie som undersöker ett sådant projekt, Testmiljö Norrköping, där surfplattor är ett verktyg som är avsett att möjliggöra äldres självständighet. Offentlig policy betraktar teknik som ett neutralt instrument, och tidigare studier av teknik och äldre människor har utgått från självständighet som ett fenomen för individer och/eller där enbart människor agerar. Denna uppsats utmanar sådana synsätt och anlägger ett posthumanistiskt perspektiv, där handling är enbart möjlig i relation till andra människor och icke-mänskliga objekt. Med en posthumanistiskt influerad förståelse av självständighet kan begreppet både vidgas och nyanseras till att omfatta förmågan att göra något i olika nätverk och även vilken typ av handlande som avses. Syftet med uppsatsen är att undersöka utifrån ett posthumanistiskt perspektiv, närmare bestämt Aktör-nätverkteori, äldres självständighet i relation till surfplattan inom ramen för både Testmiljö Norrköping och de äldres vardag. Empirin bygger på en del dokument, och intervjuer med 5 projektdeltagare och 2 nyckelaktörer i projektet. Resultat visar för det första att äldres förmåga att använda surfplattan kommer huvudsakligen från sitt deltagande i projektet, och att användningen av den hemma påverkas av aktörer som är långt utanför projektets gränser. För det andra kan projektdeltaganas medverkan i tester bidra till att äldres självständighet kan äventyras, därför att en stereotypisk bild av äldre som okunniga och svaga återskapas, trots att det finns en mångfald av olika äldre teknikanvändare. För det tredje kan det finns det en skillnad mellan å ena sidan vad surfplattan, och teknik i innovationsprojekt överlag, ämnar att göra och å andra sidan vad de äldre faktiskt använder den till och varför.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

No description available.

Denna text syftar till att undersöka hur förskolans olika aktörer ser på sin verksamhets innehåll samt om det går att koppla den förståelsen till en viss kategori av aktör. Studien vill försöka klargöra huruvida förskolans aktörers har förståelse för hur de påverkar varandra. Texten underbyggs med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att förskolläraren påverkas i sin förståelse för förskolans innehåll samt hur yrket praktiseras av de andra förskoleaktörerna. En diskursanalytisk syn på språket och dess påverkan fungerar som ytterligare ett perspektiv till studien. Vi lutar oss mot tidigare forskning om institutioner och aktörer av forskarna: Ehn (1983), Markström (2007). Forskarna Goffman (2007) och Foucault (2003) tillför begreppet makt. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolans olika aktörer.Enligt informanterna är förskolan en social och kulturell mötesplats byggd på starka traditioner med plats för både lek och lärande. Det unika med förskolan är friheten för förskolans aktörer att pröva sig fram och undersöka tillsammans, vilket bidrar till att alla blir viktiga medskapare av institutionen. Begrepp såsom "här och nu", "varande i stunden" och "barnens intressen och meningsskapande" framträder i vissa intervjuer medan andra framhäver en diskurs där förskolan är hemlik och traditionellt skolförberedande.Förskolan är en politiskt styrd organisation. Dess aktörer har som närbyråkrater ett politiskt uppdrag med viss autonomi. Maktstrukturen kan i förskolan ses som rhizomatisk – aktörernas makt är beroende av de sociala strukturerna, av rummet, deltagarna, samt aktiviteten. En slutsats av analysen kan vara att språket är en maktfaktor som enar pedagogiskt högskoleutbildade aktörer.

The Libraries of Malmö are in the process of integrating new technology for logistics and distribution of materials to their library system. This study proceeds from a global discussion about technologies and their usage in libraries, including automation processes and the application of algorithm technology. To study the social implications of the algorithm system IMMS at the public libraries of Malmö, interviews are conducted with representatives of different organizational perspectives of the library, as well as qualitative analysis of documents regarding the implementation. An actor-network theory (ANT) approach is used in the analysis of these materials, to map out the network where the process is taking place, as well as the relationships and actions of the actants involved. Through this analysis certain conclusions are made: a successful transition is made where the network is reconfigured by the integration of the IMMS-technology, even though not all actants are in agreement of the condition of this process. Some fears regarding the role of librarians, due to centralization of tasks and responsibilities, are identified, as well as dissidence in the form of dissatisfaction with the process. Some cases of mutiny in relation to the system changes are reported, opening for further research of resistance in implementation processes of new technology in libraries. In conclusion, a complicated process is now undergoing where useful new technology is implemented in the library, but also raising questions of the work and professional role of librarians today.

Syftet med studien är att undersöka samspel mellan människa och föremål som förekommer i nätverk av kristenhet samt analysera föremålens kulturella funktion och betydelse. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Vilka föremål används av aktörer i nätverk av kristenhet? - Hur tillskrivs betydelser och funktioner till dessa föremål?

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

Den här uppsatsen undersöker via interaktionism och materialitetsteorier hur relationernamellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer kommer till uttryck på det svenska museetArkDes. Med hjälp av intervjuer av de anställda på ArkDes och observationer på museetanalyseras vad som sker på dess olika scener, hur man förhåller sig till autenticitet samt vilkaaktörsroller och nätverk som går att finna. Detta för att bättre förstå den övergripande musealaorganiseringen och förhållanden aktörer emellan.