Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge. Respondenterna är indelade i en yngre och en äldre åldersgrupp. Skillnader och likheter har analyserats mellan de yngre och de äldre. Studien tar upp miljö- och hälsokonsekvenser för respektive metall samt dess förekomst i olika varor och produkter. Det allmänna kunskapsläget om miljöproblem och dess risker tas upp, samt om metaller kan renas i svenska reningsverk eller inte. En annan del av studien behandlar gemene mans tillförlitlighet till olika aktörer som har förmågan att sprida information om miljöproblem och dess risker. Respondenterna får även svara på vilka vägar av informationsspridning de själva föredrar.Enkätundersökningen är indelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har kommit fram till att den äldre åldersgruppen visar sig ha högre kunskapsnivå än den yngre åldersgruppen vad gäller de fyra olika metallerna rent allmänt. De har även större kunskap vad gäller metallernas hälsoeffekter och förekomst i varor och produkter. Den yngre åldersgruppen har dock bättre kunskap om miljöproblem och dess risker i allmänhet samt om metaller kan renas i reningsverk eller inte. I den kvalitativa delen undersöker vilka spridningsmetoder respondenterna föredrar samt vilka aktörer de känner störst tillförlitlighet till. Respondenterna föredrar att kunskap bör förmedlas genom bland annat skolväsendet och media. Tillförlitliga aktörer anses inom informationsspridning vara myndigheter, forskare och organisationer. / Environmental problems can be seen as a growing problem. The studie will show how big the knowledge of ordinary people in specific environmental problems and risks are. In this study the issues concerning environmental and health hazardous metals that accumulate in the sludge at the Swedish treatment plants are analysed. The metals may have serious health effects on humans and appear in a series known everyday products. The study is based on a survey with 200 participating respondents and the purpose is to measure their knowledge. The respondents are divided into a younger and an older age group. Similarities and differences have been analysed between the younger and the older ones. The study addresses the environmental and health impacts of each metal, and its incidence in different goods and products. The general state of knowledge about the environmental problems and risks will be addressed, as well as if metals can be purified in Swedish sewage or not. Another part of the study deals with the common man's reliability to the different actors who have the ability to disseminate information about environmental problems and risks. The respondents have also answer what routes of dissemination of information they prefer.The survey is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part has come to the conclusion that the older age group have a higher level of knowledge than the younger age group in terms of the four metals in general. They also have greater knowledge regarding the metals health effects and occurrence of goods and products. The younger age group has a better understanding of environmental problems and risks in general and about if metals can be purified in wastewater treatment or not. In the qualitative part the study examines the methods of dissemination respondents prefer and which actor they feel the greatest reliability to. Respondents prefer that knowledge should be conveyed by including the school system and the media. Reliable traders considered in the dissemination of information to be authorities, researchers and organizations.

Det förekommer skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Skillnaderna kan ge negativa hälsokonsekvenser för de enskilda individerna och för samhället. Många unga, invandrare, personer med beroendeproblematik, bidragsberoende och personer med diagnoser står idag utanför arbetsmarknaden och löper större risk att hamna i utanförskap. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan leda till negativa konsekvenser för hälsan som påverkar en individs livssituation. Att arbeta är en central del av individers liv som ger en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Studiens syfte är undersöka kommunanställdas erfarenhet av att arbeta med utanförskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kommunanställda som arbetar med utanförskap i en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att samverkan mellan olika aktörer underlättar kommunanställdas möjlighet att ge socialt stöd till individer som befinner sig i utanförskap. Att ge socialt stöd ansågs också vara viktigt i arbete med utanförskap eftersom utsatta människor kan sakna det. Deltagarna i studien har belyst att individer som har socialt sammanhang påverkar deras delaktighet i samhället. Att uppleva sammanhang kan skapa en meningsfullhet för utsatta individer som befinner sig i utanförskap. En rimlig slutsats av resultatet är att de kommunanställda arbetar med att öka det sociala sammanhanget bland utsatta personer som söker hjälp och kan hjälpa dem med att öka det sociala stödet. Deltagarna belyste även att deras arbete med att motverka utanförskap lyckas med hjälp av deras samverkan med aktörer och myndigheter. / There are differences in health between different groups in society. The differences can cause negative consequences for individuals and for the society. Young adults, immigrants, people with addiction problems, contributions dependent, people with diagnoses are currently outside the labor market who are more likely to end up in social exclusion. Individuals who are far from the labor market can affect their life situation, which usually has negative consequences. Work today is a central part of individuals lives that’s gives a sense of context and meaningfulness. The aim of the study is to analyse communal employees experience of work with exclusion. To answer the study’s purpose, a qualitative method was used, and semi-structured interviews were conducted with five communal employees who work with people in social exclusion in a communal in the middle of Sweden. The collected material has been analysed through a manifest content analysis. The results show that collaboration between different actors facilitates their ability to provide social support to individuals who are in exclusion. Social support was considered important in work with exclusion because it leads to positive factors. The communal employees highlighted that social context among vulnerable individuals is something that affects them to take part in the society and experience meaningfulness. A reasonable conclusion from the result is that communal employees work to increase the social context among vulnerable people who seek help thereby increasing social support. The participants have highlighted that their work with people is in social exclusion succeeds with the help of their collaboration with actors and authorities.

No description available.

No description available.

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

Irrigation decentralization has been launched worldwide with high expectations of improved governance, efficiency, and productivity through  democratic processes. However, there is widespread recognition that decentralization is, in reality, unlikely to bring about these positive outcomes. Poor implementation is widely blamed for these failures, but the current study argues that this is only partially true. Decentralization is usually treated as a technical way of power transfer that can be evaluated through quantitative  indicators. Much attention goes to searching solutions to constraints during implementation while less emphasis is on understanding of contexts, processes and the consequences of institutional changes. The common approach mainly focuses on local water users’ organizations but gives insufficient attention to the cross-level interactions between involved actors, their responses to reforms, and power relationships. This approach answers the question: what should be done, but not: why do constraints/limitations occur and why are such contradictory results obtained? In this way the approach itself diffuses some of the challenges in reality and the root of problems leading to surprise consequences and failures during  implementation. In this study, two irrigation systems in Vietnam were selected to examine the emerging decentralization processes, actors’ responses to the institutional changes, as well as the main options, challenges and constraints to decentralization. My ambition is also to further understand why constraints occur and have counterproductive effects. A mixed methods approach combining qualitative and quantitative methods, and cross-case analysis are applied. The database was built systematically, based on previous experience in this field, and participatory fieldwork. Decentralization is regarded as a power-laden process involving not just local organizations, but also state agencies, local authorities at different levels, state irrigation companies (IDMCs), and farmers. The study describes how institutional arrangements for decentralization have effects on the dynamics and relations of power between actors in multi-level governance, resulting in impacts on autonomy, accountability, participation, and incentives of involved actors. The analysis shows that the legal framework and several well-intended efforts for decentralization have been launched. However, outcomes in terms of power transfer and actors’ performance are not those expected. The current institutional arrangements have created major constraints: (i) imbalanced power relations, (ii) new resource allocation mechanisms creating dependency among actors, (iii) passiveness, vested interest and privilege within state agencies and IDMCs, and (iv) free-riding behavior and distrust among farmers. Prevailing conditions defy policy intentions by finding a new version of a centralized power structure at provincial level, in which power of state agencies and IDMCs are reinforced. Unexpected effects emerge on the autonomy, accountability, participation, and incentives of all involved actors. Decentralization of irrigation systems is a complex process, not merely a technical transfer of power. It is hard to achieve even with policy in place. All the complexities and implications of irrigation need to be thoroughly considered, with the dynamics in society included. Evaluations of decentralization based on production and economic terms are not enough. Impacts of institutional arrangements on power relations between actors, on their incentives, maneuver room in multi-level governance, and ability to comprehend and influence processes, need to be assessed thoroughly. Essential roles remain for central government when irrigation management is decentralized. / Decentralisering av bevattningsjordbruk har lanserats över hela världen med höga förväntningar på förbättrad styrning, effektivitet och produktivitet genom demokratiska processer. Men det är allmänt erkänt att decentralisering i själva verket knappast är tillräckligt för att åstadkomma dessa positiva resultat. Dåligt genomförande har allmänt fått bära skulden för svårigheterna, men den aktuella studien hävdar att detta bara delvis är sant. Decentralisering behandlas vanligtvis som ett tekniskt sätt för maktöverföring som kan utvärderas genom kvantitativa indikatorer. Mycket uppmärksamhet går då att söka lösningar på begränsningar under genomförandet medan mindre tonvikt ligger på förståelse av sammanhang, processer och konsekvenser av institutionella reformer. Fokus är främst på lokala vattenanvändarnas organisationer så att alltför lite uppmärksamhet riktas till gränsöverskridande samspel mellan berörda aktörer, deras anpassningar till reformer och maktrelationer. Detta tillvägagångssätt svarar på frågan: vad som bör göras, men inte: varför restriktioner/begränsningar uppstår och varför sådana motstridiga resultat uppnås? På så vis skymmer själva tillvägagångssättet några av de utmaningar som i verkligheten utgör grunder för de problem som leder till överraskande konsekvenser och misslyckanden under genomförandet av decentralisering. I denna studie har två bevattningssystem i Vietnam valts ut för att undersöka framväxande decentraliseringsprocesser, aktörernas svar på de institutionella förändringar, liksom de huvudsakliga alternativ, utmaningar och hinder som finns för decentralisering. Min ambition är också att ytterligare förstå varför begränsningar förekommer och har kontraproduktiva effekter. En blandad strategi som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder används för att studera gemensamma drag i fallstudierna. Databasen byggdes systematiskt, utifrån tidigare erfarenheter på detta område, och deltagande fältarbete. Decentralisering betraktas som en maktrelaterad process som involverar inte bara lokala organisationer, men också statliga myndigheter, lokala myndigheter på olika nivåer, statliga bevattningsbolag (IDMCs), och bönder. Studien beskriver hur institutionella arrangemang för decentralisering har effekter på dynamik och maktförhållanden mellan aktörer inom flernivåstyre, något som resulterar i att autonomi, ansvarsutkrävande, deltagande, och incitament för de berörda aktörerna påverkas. Analysen visar att det rättsliga ramverket och flera välmenande insatser för decentralisering har lanserats. Men utfallet, vare sig i termer av maktöverföring eller aktörernas prestationer, är inte de förväntade. De nuvarande institutionella arrangemangen har skapat stora begränsningar: (i) obalanserade maktförhållanden, (ii) nya resursfördelningmekanismer som leder till nya beroendeformer mellan aktörer, (iii) passivitet, egenintresse och privilegier inom statliga myndigheter och IDMCs, och (iv) snålskjutsbeteende (”free-riding”) och misstro bland jordbrukarna. Rådande förhållanden går emot politiska intentioner genom att en ny version av en centraliserad maktstruktur på provinsiell nivå skapas genom att makten hos statliga myndigheter och IDMCs förstärks. Oväntade effekter uppstår då för autonomi, ansvar, delaktighet och incitament för alla inblandade aktörer. Decentralisering av bevattningssystem är en komplex process, inte bara en teknisk överföring av makt. Den är svår att uppnå även med policy på plats. Alla komplikationer och konsekvenser av bevattning för den dynamik som ingår i samhället måste noga övervägas. Utvärderingar av decentralisering som bygger på produktion och ekonomiska termer är inte tillräckligt. Konsekvenser av institutionella arrangemang för maktrelationer mellan aktörer, för deras incitament, manöverutrymme inom ett flernivåstyre, och förmåga att förstå och påverka processer, måste bedömas noggrant. Viktiga roller återstår för staten när bevattningsjordbruk decentraliseras.

Sedan kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig världen över. Denna aktör är privata företag som i dagsläget erbjuder allt från supplementär logistik till att helt ersätta nationella arméer. Utgångspunkten i denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framväxten i Sverige specifikt. I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. Därefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige. Den befintliga teorin som prövats på Sverige består av sju faktorer beskrivandes politiska och samhälleliga förutsättningar vilka förklarar expansionen. Av dessa återfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstår en mer nyanserad bild, där endast fyra av faktorerna är relevanta som förklaringar. Dessa är en transformation av försvarets fokus och organisation, en politisk trend av privatisering samt ett överflöd av militärt utbildad personal utan sysselsättning. Av dessa är den förstnämnda den starkaste katalysatorn medan den sistnämnda endast i viss mån påverkar den redan pågående expansionen. / Since the end of the Cold War a new phenomenon has shown in international conflict and war, worldwide. This phenomenon is the private companies nowadays offering supplementary logistics, armed troops to the front and everything in between. This essay aims to identify which factors that have contributed to the creating of a market for these companies in general, and which of these that can explain the growth of Swedish companies in particular. In the essay previous research on the topic of privatization of security are examined and thereafter applied onSwedenin order to examine to what extent it can be used to explain the changes inSweden. The existent theory applied onSwedenconsists of seven factors, describing political and social basis, which explain the expansion. All of these are found in Sweden, however, through a further analysis of their individual relevance, a more nuanced result can be seen, whereas only four out of seven are relevant as explanations. These are a transformation in defence focus and organization, a political trend of privatization and a flood of trained unemployed military personnel. The first one of these is the strongest catalyst for expansion while the latter only to a certain degree reinforces the already ongoing process.

No description available.

Ett stort antal nya företag startas varje år och bara under första kvartalet 2015 startades 18 618 stycken. Vid start av nya företag krävs, av entreprenörer som startar det, en idé och en plan för hur detta ska genomföras. Idag utgör nystartade företags entreprenörer en central del i samhällsekonomin, vilket gör dem intressanta att studera. För att entreprenörerna ska lyckas med sitt företag är det viktigt att redovisningen fungerar. Flera tidigare studier diskuterar att entreprenörer inte har den kunskap om redovisning som krävs i nystartade företag och anledningen till varför flertalet entreprenörer inte lyckas med sitt företag är just avsaknaden av kunskap om redovisning. Syftet med studien har varit att öka förståelsen för externredovisningens roll i nystartade företag, vilket har gjorts genom att beskriva entreprenörers delaktighet i bokslutsprocessen. Vi har valt att dela in bokslutsprocessen i fyra faser, avstämnings- och periodiseringsfas, värderingsfas, bokslutsdispositionsfas samt årsredovisningsfas. En kvalitativ undersökning har använts under studien för att besvara syftet, där vi intervjuade tio entreprenörer från nio olika nystartade företag avseende deras delaktighet i bokslutsprocessen. Studiens resultat visar att samtliga entreprenörer är delaktiga i bokslutsprocessen, där de deltar i avstämnings- och periodiseringsfasen, värderingsfasen samt årsredovisningsfasen. Ingen av entreprenörerna deltog i bokslutsdispositionsfasen. I studien påvisas även att entreprenörer i nystartade företag tar hjälp av externa aktörer för att få ihop alla delar i bokslutsprocessen. Vi har använt oss av sense-making teorin för att få en förståelse om varför och på vilket sätt entreprenörer deltar i bokslutsprocessen, genom vilken vi fick fram flera värdeskapande anledningar till deltagandet. Det är svårt att dra en generell slutsats av vad som är en värdeskapande handling till följd av deltagande i de olika faserna för samtliga entreprenörer. Däremot går det att urskilja olika anledningar för de olika entreprenörerna som kan ses som värdeskapande. / A large number of new businesses are started every year and only in the first quarter of 2015, 18 618 businesses started up. Starting up a new business requires, by the entrepreneur that is starting it, an idea and a plan for how it should be implemented. Today entrepreneurs in start-ups are a central part of the economy, which makes them an interesting topic to study. For the entrepreneurs to succeed in their business, it is of importance that the accounting functions. Several previous studies discuss the fact that entrepreneurs do not have the knowledge about accounting that is required in start-ups. The reason why several entrepreneurs do not succeed in their business is in fact the lack of knowledge about accounting, as showed in previous studies. The main purpose of this paper was to increase the understanding of the importance of external accounting in start-ups, which have been done by describing the entrepreneur´s participation in the year-end procedure in start-ups. A qualitative approach was used during the study to answer the purpose, where we interviewed ten entrepreneurs from nine different start-ups regarding their participation in the year-end procedure. Empirical results conclude that all entrepreneurs are involved in the year-end procedure. The study also demonstrated that entrepreneurs in start-ups are taking help from external parties to put together the year-end procedure. We have used the sense-making theory to gain an understanding of why and how the entrepreneurs participate in the year-end procedure, by which we could obtain several value creating reasons for participation. It is difficult to draw a general conclusion of what a value-creating action is as a result of participation in the various phases for all entrepreneurs. However it is possible to distinguish various reasons for the different entrepreneurs that can be seen as value creating.

Non-state actors, such as international environmental organisations, business associations and indigenous peoples organisations, increasingly take on governance functions that can influence the delivery of global public goods. This thesis examines the roles of these actors in the field of global climate change governance. Specifically, the thesis examines why and how non-state actors are involved in global climate change governance, the governance activities that they may perform and are perceived to perform, and their views on climate change solutions. The thesis also discusses the implications of their roles for how authority is shared between states and non-state actors in global climate change governance. The research questions are addressed by triangulating several empirical methods. The results show that the roles of non-state actors are continuously evolving and depend on the changing nature of relations between state and non-state actors as well as efforts by non-state actors to expand their policy space by justifying and seeking recognition for their participation. Moreover, the findings point to the importance of differentiating between groups of non-state actors, as they represent diverse interests and have different comparative advantages across governance activities. Which non-state actors participate and to what extent therefore has implications for the effects of their involvement in global climate change governance. On the basis of a systematic assessment of a set of non-state actors, this thesis concludes that the key role-categories of non-state actors in global climate change governance are broadly: shapers of information and ideas, brokers of knowledge, norms and initiatives, and doers of implementing policies and influencing behaviours. Different non-state actors carry out activities within these role-categories to different extents. In addition to the empirical mapping of the roles of non-state actors in global climate change governance, this thesis contributes to two strands in the literature: one theoretical focusing on the authority and legitimacy of non-state actors in global environmental governance, and the other methodological, offering a toolbox that combines survey data with qualitative methods. / Icke-statliga aktörer, exempelvis internationella miljöorganisationer, näringslivsorganisationer och ursprungsbefolkningsorganisationer, fyller alltmer framträdande funktioner i den globala klimatstyrningen. Dessa organisationer kan därmed påverka utformningen av globala kollektiva nyttigheter. Denna avhandling undersöker dessa aktörers roller inom den globala klimatstyrningen. Avhandlingen utforskar varför och på vilket sätt icke-statliga aktörer deltar i den globala klimatstyrningen, uppfattningar om vilka styraktiviteter de utför, och ifall de bidrar till en mer pluralistisk syn på klimatproblematikens lösningar. I avhandlingen diskuteras vilka konsekvenser de icke-statliga aktörernas roller har för hur auktoritet delas mellan stater och icke-statliga aktörer i den globala klimatpolitiken. Forskningsfrågorna behandlas genom att triangulera flera empiriska metoder. Resultaten från dessa undersökningar visar att de icke-statliga aktörernas roller utvecklas kontinuerligt och att dynamiken dels beror på den skiftande relationen mellan statliga och icke-statliga aktörer, dels på de icke-statliga aktörernas egna ansträngningar att öka sitt politiska handlingsutrymme och få erkännande för sitt deltagande. Dessutom pekar resultaten på vikten av att skilja mellan olika grupper av icke-statliga aktörer, eftersom de representerar skilda intressen och har komparativa fördelar i olika styraktiviteter. En konsekvens av detta är att det spelar roll vilka grupper av icke-statliga aktörer som ges tillträde till den internationella klimatdiplomatin. Baserat på en systematisk  bedömning av vad några av de icke-statliga aktörerna anses göra, dras slutsatsen att de viktigaste rollkategorierna som icke-statliga aktörer har är: formare av information och idéer, mäklare av kunskap, normer och initiativ, och görare genom att bidra till implementering och påverka beteenden, men att olika icke-statliga aktörer utför dessa roller i olika utsträckning. Utöver den empiriska kartläggningen av icke-statliga aktörers roller i den globala klimatstyrningen, bidrar avhandlingen dels till den teoretiska litteraturen kring icke-statliga aktörers auktoritet och legitimitet inom den globala miljöstyrningen, dels metodologiskt genom att utveckla analysverktyg som kombinerar enkätdata med kvalitativa metoder.