Problembakgrund och syfte: Trots att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service trädde i kraft i september 2020 visade siffror från mars 2021 på Webperf.se att flera myndigheter fortfarande inte levde upp till lagkraven. Ungefär var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning. Vissa funktionsnedsättningar kan påverka personens förmåga att ta till sig av digital information vilket innebär att ungefär 20 procent av befolkningen riskeras att exkluderas från viktig information på grund av myndigheternas bristande tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur fyra myndigheter arbetar med digital tillgänglighet.   Metod och material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där materialet har samlats in genom intervjuer med representanter från Trafikverket, Medlingsinstitutet, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för press, radio och tv. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av distans och rådande situation.   Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att arbetet med att tillämpa DOS-lagen skiljer sig åt mellan samtliga myndigheterna, oavsett om de har uppnått bra eller bristande tillgänglighet på sina respektive webbplatser. I studien har vi kommit fram till att resultatet av myndigheternas arbete med digital tillgänglighet till stor del hänger ihop med hur förankrat det är till myndighetens egen verksamhet och värderingar. Tid och prioriteringar av arbetet är två andra faktorer som visat sig vara viktiga. Myndigheter som arbetat med digital tillgänglighet en längre tid har lyckats bättre med att tillämpa lagkraven och för de myndigheter som börjat arbetet senare har prioriteringar i arbetssättet påverkat resultatet. Det som sticker ut från resultatet i denna studie är att vi inte kunnat påvisa att antalet medarbetare som arbetar internt med digital tillgänglighet påverkar resultatet. Trots omfattningen av arbetet med att tillämpa kraven på digital tillgänglighet har då de myndigheter som lyckats bäst endast haft en medarbetare som arbetet med webbplatsens tillgänglighet.

Non-state actors have for centuries been used by states in order to achieve their strategic ends in armed conflicts. Even though the reasons and motives, as well as the possible consequences, often are subject to research within the field, few have investigated what roles the irregulars might have in a conflict and their relations with a state actor. This study examines the roles that non-state actors had in the Georgian war. Through a qualitative text analysis, the level of coordination with a state and what type of value they added to the state’s regular forces was analyzed, in an attempt to categorize the groups according to Rauta’s theory. The results of the research shows that analyzed non-state actors may have had different roles from the time leading up to the war, during and after the war ended. This may indicate that they are more dynamic in their roles and relations with a state than it may appear and could point to how non-state actors may be used in the future.

Sexual harassments and conflicts among students are problems both within and outside schools. This became clear in conjunction with the #metoo -call that started 2017 when the whole world became engaged in this question. Although schools do work with these questions, a report made by Skolverket (2017) states that there is a lot to improve. Lack of teachers know how and lack of continuously contributions are two of the things that have to be improved to gain long time skills for the students.Two of our aims in the Swedish school curriculum are to provide good learning opportunities and to ensure that no one should be discriminated due to their sex, ethnicity or religion. The ordinary teachers sometimes find it hard to reach their students and achieve necessary changes to avoid these kinds of discriminations. Therefor some schools use external educators as a complement. In this study I present the results from interviews with four external educators in sexuality education in school. One of my questions is what they focus on during their sessions with teachers and students to get a picture of how the content connects to the curriculum. Another question is what experiences the external educators have from working with schools to increase the competence of teachers. Many reports make the conclusion that the work with students, to provide a better social climate in school, needs to be done by many actors during time. This study is no exception. The external educators that I have interviewed often only met the teachers one time so they could not say anything about what long term impact they have made. First of all, it became very clear in this study, that the principals are one of the most important persons in the work to reach the goals in the curriculum. Secondly, despite the content in curriculum and reports of what has to be done in schools and the ambitions of teachers there are still differences in this part of the education for students and the use of the competence of external educators are used rather randomly.

Det finns både privata och kommunala aktörer på fastighetsmarknaden. Det finns vissa skillnader och likheter mellan hur dessa två olika aktörer agerar på marknaden. Aktörerna kan i vissa avseenden drivas av olika incitament för att investera i en viss fastighet, samtidigt finns det också många avseenden när de olika aktörerna arbetar på ett likartat vis. Ofta associerar man privata aktörer med vinstmaximering och tillväxt, där det hela tiden är fokus att göra tunga investeringar med så bra avkastning som möjligt. Medan man associerar kommunala fastighetsaktörer med ett samhällsansvar där det primära är att driva samhällsutvecklingen framåt. Stämmer dessa associationer med verkligheten eller hur arbetare dessa två olika aktörer i praktiken? Syftet är att efter denna studien ska man som läsare få en klarare bild om hur dessa två aktörer arbetar.Metoden som används till denna studie är en kvalitativ metod. Valet av en kvalitativ metod grundas i att det är den mest passande metoden för att kunna besvara denna studies frågeställning. Syftet är att förmedla en förståelse hur två olika aktörer kan agera på en och samma marknad och om det finns några likheter och skillnader. För att kunna få svar på detta utgår studien från frågeställningarna:- Arbetar olika aktörer i fastighetsbranschen på ett likvärdigt sätt vid investering av fastigheter?- Finns det olika incitament som driver de olika aktörerna att agera olika på fastighetsmarknaden med avseende på fastighetsinvesteringar?Vad som kommit fram i studien är att både privata och kommunala aktörer arbetar på ett likartat sätt i många avseenden vad det bland annat gäller riskhantering och värdering av fastigheter. Vid riskarbetet arbetar båda aktörerna med att identifiera och klassificera riskerna som fastighetsmarknaden innebär för att kunna förbereda bolaget på dessa. Vid värdering av fastigheterna används likvärdiga metoder, dessa metoder är kassaflödesmetoden samt ortsprismetoden. Vad som skiljer aktörerna åt i värderingsarbetet är i vilken utsträckning de utför värderingarna internt inom bolaget. Man kan även tydligt se att det som skiljer aktörerna mer övergripande är deras olika målsättning, vinstintresse samt ägarformer.Studiens nyckelord är: Privata aktörer, kommunala aktörer, fastighetsvärdering, företagsmålsättning, samt risker. / There are several different participants in the real estate market, two of which are private and municipal actors. There are some differences and similarities between how these two participants act on the market. In some perspectives the participants can be driven by different incentives to invest in a particular property, while at the same time there are many aspects when different participants work in a similar way. Often private participants associate with profit maximization and growth, where the focus is always making heavy investments with as good return as possible. While associating municipal property participants with social responsibility where the primary is to drive social development forward. Are these associations true to reality or how do these two different participants work? The aim of this study it to get the readers a clearer picture of how these two participants work.The method used for this study is a qualitative method. The choice of a qualitative method is based on the fact that it is the most appropriate method for answering the question of this study. The purpose it to convey an understanding of how two different participants can act in one ant the same market and if there is any similarities and differences. To answer this, the study is based on these questions:- Does different real estate participants work in an equal way when investing in real estates? - Are there different incentives that drive different participants to invest in different types of real estates?What has come from this study it that both private and municipal participants work in a similar way in many perspectives, for example, regarding risk management and valuation of real estates. In risk management, both actors work to identify and classify the risk that real estate market entails in order to prepare the company for these. In valuation of properties, similar methods are used, these methods are the cash flow method and comparison method. What distinguishes the players in the valuation work is to what extent they perform the values internally within the company. It can also be clearly seen that what sets the participants more general is their different company goals, profit interests and forms of ownerships.Keywords for this study is: Private participants, municipal participants, real estate valuation, corporate, and risk.

Studien undersöker hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster, samt identifierar eventuella utmaningar som kan uppstå vid den värdeskapande processen. Detta undersöks genom en kvalitativ studie av företag som använder sig av digitala tjänster samt dess kunder. Studiens insamlade empiri består utav intervjuer med företaget, samt intervjuer med fyra av dess kunder. Studien finner att interaktion med kunder, integrering av resurser samt bearbetning av informationsflöden från kunder är grunden för hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster. Informationsflödet kan bearbetas av företaget till operativa resurser och kan öka värdet som sker vid samskapande av värde vid framtida transaktioner. En utmaning som kommer sig av detta är bearbetningen av informationsflödet till operativa resurser som används för att anpassa företagets tjänster till dess kunder.

Sammanfattning Syftet är att förstå hur tre aktörer nyttjade sin maktposition i sin politiska praktik och förklara varför. Vilka var dessa tre aktörer som hade makt i sekelskiftets politik i Luleå stad och varför hade de denna makt? Vilka frågor drev de och vad var motiven bakom att driva dessa frågor? Hur gick de tillväga för att förverkliga sina ambitioner i Luleå stadsfullmäktige från år 1900-1920? Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys men även kvantitativa inslag kommer att finnas och en deskriptiv metod används för att beskriva källmaterialet. Teorin som används i uppsatsen är en ansats av (ANT) aktörsnätverksteori och politiskt medborgarskap som bygger på H Marshalls essä ”Citizenship and Social class” från år 1950. Uppsatsen forskningsresultat visar att motiven, intressena och agendorna skiljer sig mellan aktörerna, men att politikerna använder den politiska arena för att bygga nätverk som medel för att uppnå sina mål. / Abstract The purpose is to understand how three actors used their power position in their political practice and to explain why. Who was these three actors that used their power in the turn of the century in Luleå city and why did they have this power? Which questions prompted they and what was their motive behind to push these questions? How did they go about to realise their ambitions in Luleå city council from the year 1900-1920? Method that is used in the essay is a qualitative content analysis but also use bits of a quantitative method and one descriptive method is used to describe the source material. The theory used in the essay is a approach of (ANT) Actor-network theory and political citizenship that builds on H Marshall essay”Citizenship and Social class” from the year 1950. The study research results shows that motives, interest and agendas differ between the actors, but that politicians use the political arena to build networks as means to fulfil their goals.

Studies syfte är att undersöka hur barns egna medhavda leksaker används på förskolan, samt vilken betydelse de tillskrivs i verksamheten av såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar för att konkretisera vårt syfte: Hur används de medhavda leksakerna av barnen? Hur ser pedagogerna på de medhavda leksakernas funktion och användning? Hur förhåller sig vårdnadshavare till att barnen kan och får ta med sig leksaker till förskolan? I studien har vi använts oss av de centrala begreppen tolkande reproduktion, ickemänskliga aktörer och symboliskt värde för att tolka det empiriska materialet. I kapitlet tidigare forskning berör vi leksaker som begrepp, leksaker som kommunikation, leksaker som lärandeobjekt, leksaker som könsstereotypa, leksaker som övergångsobjekt och leksaker som kan vara problematiska. Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod vid insamlingen av empirin. Empirin består av tre observationstillfällen, intervjuer med tre pedagoger och enkäter utskickat till åtta vårdnadshavare, alla delar är insamlade och utförda på samma avdelning. Studiens resultat visar hur barnen på olika sätt använder den medhavda leksaken i verksamheten. Vi har sett att den medhavda leksaken återfinns på tre olika sätt; i leken, som övergångsobjekt och att den bara är där. Den vanligaste funktionen är att den medhavda leksaken återfinns i leken. I resultatet framkom det att pedagogerna hade olika syn på den medhavda leksakens funktion och bland vårdnadshavarna var det tydligt att synen på den medhavda leksaken skiljde sig. Två pedagoger ansåg att det fungerade medan den tredje var tveksam till de medhavda leksakerna. Bland vårdnadshavarna såg vi att de antingen var positiva eller negativa till den medhavda leksaken. Pedagogernas och vårdnadshavarnas tidigare erfarenheter och åsikter avspeglade sig i vad barnen fick ha med sig och i vilka regler som fanns på förskolan.

Den här uppsatsen handlar om framväxten av kryptovalutor och blockkedjeteknik i den globala ekonomin. Kritik har riktats mot bankers och andra centraliserade intermediärers finansiella system, i form av ineffektiva processer, tillkommande avgifter och att användarnas integritet undermineras. I takt med kritiken har tillkomsten av kryptovalutor och blockkedjeteknik vuxit fram och det sker en snabb utveckling inom detta område. Intresset ökar i samhället där aktörer försöker adaptera den nya teknologin samtidigt som centraliserade organisationer vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Tidigare har det varit en mer negativ inställning gentemot kryptovalutor men uppfattningen har börjat förändras.  Intentionen med studien är att undersöka framväxten av kryptovaluta och blockedjeteknologin. För att uppnå studiens syfte har vi kartlagt vilka aktörerna är och hur de förhåller sig till kryptovaluta. I denna studie har Actor-Network Theory (ANT) använts som teoretisk referensram och bidrar till resultatets uppbyggnad. Centralt inom teorin är att olika aktörer interagerar med varandra och tillsammans bygger ett nätverk som strävar efter att stabiliseras. Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudie.  Resultatet visar att nätverket kring kryptovalutor har blivit stabiliserat över tid men inte fullständigt institutionaliserat eller allmänt accepterat i samhället. Ledande aktörer utöver myndigheter och makthavare har hjälpt till att forma nätverket och bidragit till kryptovalutors utveckling. Däremot framgår det att aktörer som banker har andra incitament bakom användningen av teknologin där de ser fördelarna men väljer att inte i dagsläget adaptera teknologin fullständigt. / This thesis explains the emergence of cryptocurrencies and blockchain technology in the global economy. An increased criticism has been noticed against banks and other centralized organizations financial systems. The main critics evolve around its inefficient processes, the additional fees that intermediaries are demanding for their services, and that the users integrity tends to be undermined. Cryptocurrencies and blockchain technology has emerged as a counteractive answer to these criticisms, and there is a rapidly growing development in the area. Cryptocurrencies are given more attention in society which shows by the increase of private investors and organizations who are trying to take advantage of the new technology. Centralized organizations have been passive towards cryptocurrencies in the early stages to stay competitive in the market. There has been a general negative attitude towards cryptocurrencies in the past, but these perceptions are changing. The intention of this study is to investigate the emergence of cryptocurrency and blockchain technology. To achieve the purpose of the study, we have mapped who these contributors are and how they relate to the phenomena. In this study, actor-network theory (ANT) has been used as a theoretical framework and contributes to the structure of the results. Central to the theory is that different types of participants interact with each other and together build a network that strives to form a stable structure. This studys empirical data has been determined through a document study.  The results show that the network around cryptocurrencies has been stabilized over time but is not fully institutionalized. There is still progression to be made until it will become widely accepted in society. Leading actors in addition to authorities and those in power have in one hand helped shape the network and contributed to the development of cryptocurrencies. On the other hand, it appears that involved actors such as banks have other incentives for engaging in the technology, since they seem to have taken notice of the benefits of it but choose not to fully adapt the technology yet. This essay is written in Swedish.

Contrary to the individualised consumption culture that prevails in our part of the world, emerging alterna­tive economies are focusing on more responsible forms of consumption and resource utilisation. Concepts aimed at sharing have recently received great attention in media, also related to various urban development trends. The aim of this study is to explore how planning can enable more sustainable economies in society. By studying sharing economy in an urban development context, an increased understanding can be created for how different actors frame the concept and what planning for sharing economics means in practice. To investigate the conditions that contribute to the development of sharing economy in an urban development project, these conditions will be explored more closely. The case Täby park has been used as an illustrative example of how sharing economy is discussed in urban development as part of the sustainability work. The empirical material is based on interviews with actors who have represented different stages in a process between vision and reality. Most actors argue that sharing economy refers to activities that promote increased sharing, but there is no common view that sharing economy represents a paradigm shift. The conclusions of this study concern that aspirations for sharing activities that such a new urban area should attract primarily are framed by political ambitions and private interests. As place marketing has become central to urban developments, there is also a question about the substance of visions and hence the sharing economy. The study has helped to reinforce the arguments that allow sharing activities to take place in the discussion about sustainable urban development. Self-organised groups are attributed to a major responsibility, something that questions which actors should be included in the planning. Finally, the study has shown that current planning ideals have difficulties in responding to alternative ideas that do not fit in prevailing structures of society. / I kontrast till den individualiserade konsumtionskultur som råder i vår del av världen ses alternativa ekonomier växa fram med fokus på mer ansvarstagande former av konsumtion och användning av resurser. Begrepp som syftar till delande har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i media, och även sammankopplats med olika stadsutvecklingstrender. Genom att studera delningsekonomi utifrån en stadsutvecklingskontext kan en ökad förståelse skapas för hur olika aktörer framställer begreppet samt vad planering för delningsekonomi innebär i praktiken. För att undersöka vilka förutsättningar som bidrar till utvecklingen av delningsekonomi i ett stadsutvecklingsprojekt, kommer dessa förutsättningar att utforskas närmare. Fallet Täby park har använts som illustrativt exempel på hur delningsekonomi diskuteras inom stadsutveckling och görs till en del av hållbarhetsarbetet. Det empiriska materialet bygger på intervjuade aktörer som fått representera olika skeden i en process mellan vision och verklighet. Flertalet aktörer menar att delningsekonomi syftar till verksamheter som främjar ett ökat delande, men det finns ingen gemensam syn på att delningsekonomi innebär ett paradigmskifte. Studiens slutsatser berör att önskemål för verksamheter som en ny stadsdel ska attrahera främst styrs av politiska ambitioner och privata intressen. I takt med att platsmarknadsföring har blivit centralt inom stadsutveckling skapas dessutom ett ifrågasättande kring visioners och därmed delningsekonomins substans. Studien bidrar till att stärka argumenten om att låta delande-verksamheter få ta plats i diskussionen kring hållbar stadsutveckling. Självorganiserade grupper tillskrivs ett stort ansvar vilket ifrågasätter vilka aktörer som bör inkluderas i planeringen. Slutligen visar studien att dagens planeringsideal har svårt att bemöta alternativa idéer som inte passar inom samhällets rådande strukturer.

In a world increasingly shaped by digitalization, digital services necessitate a strong foundation in digital competence to ensure social inclusion. As part of the rising digitalization efforts within schools, a certain level of digital accessibility is required and they play a crucial role in providing information and services to students and parents. The purpose of this study is to conduct a quantitative analysis to determine whether the studied Swedish high school websites meet current laws, standards, and guidelines related to web accessibility. In related research, challenges faced by developers and editors in developing accessible websites are highlighted. Municipal as well as independent schools both constitute public entities and are therefore obligated under the DOS-law to adhere to the guidelines and laws governing digital services (websites, apps, digital documents, etc.). Considering the law that will be enacted in 2025, encompassing all economic actors, public entities are of interest as study subjects. The results show that none of the websites studied meet the existing requirements. The results also indicate that the websites of municipalities are considered more accessible than those of independent schools.