With focal point on the national directions, created by Länsstyrelsen (Swedish county administration) in cooperation with National Method support against Trafficking (NMT), this paper aims to depict the phenomena trafficking and also portray the concurrent counteracting against trafficking in Sweden that authorities exert. All involved participants in this mechanism have their particular remit and their ability to interact is hence of utmost significance. In order to fully comprehend and be able to analyze these unified operative execution-elements and processes in Sweden we also have to understand what is proceeding in the international arena. The organized crime-combine is not restrained by boundaries and continuously develop and refine methods in sexual trafficking, that has grown into an expanding multibillion industry. International counteracting is consequently a worldwide existing matter of utmost interest. Therefore we will also, in our report, present international machines such as International Organization for Migration (IOM). In regard to the proceedings in the international arena, concerning empirical and methodical techniques and information of research findings, the International Organization for Migration (IOM) occupies the leading place in the analysis. The main focus, the cornerstone of this paper, is an inquiry into the formerly relatively unknown and unexplored aspects of what happens to individuals who have been subjected to sexual trafficking in Sweden after governmental intervention implicating forced re-allocation to the country-of-origin. There is an essential need for permanent structures for rehabilitation, acceptable socio-economic standard and effective methods to prevent victims of crime to be exposed to reoccurring exploitation. The basis for the analysis has been an organizational theory of society. This has been the foundation also for the understanding of collaboration between different actors and has accordingly given insight into the strengths and weaknesses of the mechanism of interaction.

The Independent Practice During the last hundred years, the music industry has evolved with the record labels playing a central role. However, many argue that this situation is about to change as record sales have decreased during the last ten years. This imminent change in the music industry will not only affect the multinational record labels, but also the independent record labels.  As record sales have decreased during the last ten years, the number of members in the Swedish Independent Music Producers Association (SOM) has increased and the association now includes 300 independent record labels which are responsible for around 30 percent of the music being produced in Sweden. However, they can be considered a dominated group within the music industry, since they only have around 10 percent of the total market shares when it comes to selling figures. Considering the changes in record sales, the domination of the major record labels and the somewhat fascinating growth of independent actors during turbulent times, this thesis will study how the Swedish independent actors relate to the practices and ideals relevant in the daily work of running an independent record label. The practices studied in this thesis are the practice of work, the practice of recognition and the practice of content production. The purpose of this thesis is to analyse how independence is constructed among the members of SOM. The thesis is based on material collected in a web survey as well as seven interviews with representatives of indie labels. The web survey was distributed to all members of SOM, and the interviewed informants were selected by snowball sampling, using a locator to find informants. The survey material was analysed with cluster and variance analysis, while the interview material was analysed using content analysis – searching for themes connected to the practices. All material is understood through the theoretical frame of the field theory. The main results of the study are that there are different ways of relating to practices among the Swedish independent actors, and that these ways of relating are closely connected to their position within the field. There are common ways of relating to practices such as always promoting DIY, the importance of music and the need to resist the dominance of the major labels. However, the independent actors are not consistent in how these commonalities work in practice. For example, DIY is not applied if it is not economically necessary, and the need to resist the major labels is only apparent when the independent actor has a weaker position within the field. The more established an independent actor is within the field, the lesser resistant he is against the dominating structures of the music industry.  As a result of a weakening resistance against the major labels, the independent actors turn to struggle each other.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats. Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.

The purpose of this essay has been to identify a couple of different factors that matter when a teacher chooses method and raw material for teaching his students. The person interviewed is a man, whose lesson I also observed. The result shows that there are several factors of great importance for his choice. My conclusion of this is that this teacher’s choice depends on the school as institution with all the people that operate there, the composition of the students and the school’s curriculum, but this teacher’s pedagogical basic view also has a great importance for his teaching.

Syfte: denna uppsats ämnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begränsningar det finns för turismen gällande aspekter som planering och anpassning. Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar på vad som kan uppstå när aktörer från olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. Därtill diskuteras vad som krävs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hållbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras när den är etablerad i ett kulturskyddat område. Här diskuteras även vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete. Metod: en kvalitativ metodik har används där sammanlagt 11 intervjupersoner deltog. De som intervjuades var verksamma inom institutionell –, turismverksamhet, där alla är knutna till Gamla stan. Sju av dessa intervjuer gjordes via e-post korrespondens varav de återstående 2 via en personlig intervju. Empiri: är uppdelad i två teman samarbete/samverkan och anpassning/planering. Det mest framträdande i temat samarbete och samverkan var att det inte förelåg någon direkt samverkan eller samarbete mellan institutionell och turismverksamhet i fallet Gamla stan, och där inga tydliga konflikter eller spänningar uppmätes existera mellan de två sektorerna. I temat anpassning och planering noterades främst hur turismen behövde anpassas när det var etablerat i en kulturhistorisk miljö, samt på vilka sätt kulturskyddet/kulturmärkningen inverkade på turismen i området. Resultat: i studien fann vi att det över lag inte sker ett samarbete eller någon direkt samverkan mellan de två sektorerna institutionell och turismverksamhet i Gamla stan. Det kan förekomma förhandlingar och diskussioner mellan turismaktörer och institutionella aktörer, men inte rena samarbeten. Samverkan mellan de institutionella aktörerna gick främst ut på att gemensamt i sitt arbete värna om samt skydda kulturmiljön. Den samverkan som visade sig föregå mellan dessa aktörer gällde bland annat bygglov, ärenden gällande gatumark, detaljplansärenden samt tillsynsärenden. Vidare visade studien på att det inte föregick någon större samverkan eller samarbete mellan turismaktörer verksamma i Gamla stan. De aktörer som i viss utsträckning visade sig samarbeta/samverka med andra lokala turismaktörer var främst museerna och de mindre verksamheterna. I studien fann vi att de turismaktörer som bedrev en mindre verksamhet inte samarbetade eller samverkade med lika många turismaktörer som de större verksamheterna gjorde. Vi tolkade att detta möjligtvis kunde bero på att man som liten enskild aktör saknade resurser i form av tid och ekonomiska medel för att ha en möjlighet att kunna samarbeta alternativt samverka med fler turismaktörer. När det gällde samarbeten/samverkan mellan de intervjuade turistaktörerna och deras samarbetsparter gick samarbetet främst ut på följande: guidning, annonseringar, evenemang och marknadsföring. Vi fann att det ej förelåg några direkta konflikter och spänningar i relationen mellan aktörer verksamma inom turismnäringen. Detta kan förklaras med att turismaktörerna till störst del höll på med skilda aktiviteter och att de utbud de erbjöd sina besökare skilde sig åt från aktör till aktör. Därtill framgick ytterligare en anledning, vilket visade sig vara att det fanns en medvetenhet hos dessa aktörer att upprätthålla en god relation med andra turismaktörer, då det gynnade såväl den egna verksamheten, konkurrenten samt turismnäringen i området. När det gällde kulturskyddets inverkan på turismen och verksamheter aktiva inom näringen så föreföll det sig inte påverka turismen och verksamheterna i så hög utsträckning att det upplevdes som ett problem. Fastän det inte upplevdes vara ett direkt problem, fann vi dock att turismen i området behövde anpassas och planeras utefter kulturskyddet/kulturmärkningens rådande regler i syfte att skydda kulturmiljön. Resultatet påvisade att kulturskyddet/kulturmärkningen i huvudsak påverkade turisterna. Detta gällde främst faktorer som framkomlighet och tillgänglighet främst för de turister med ett funktionshinder. Vidare framkom att motordriven trafik har begränsats i syftet att minska risker för bland annat slitage, men även för att det skall vara lättare och säkrare för turisterna att ta sig runt i området. Kulturskyddet visade även påverka och i visa fall även kunna hindra möjligheter för att evenemang och nya turistprojekt kunde äga rum. I resultatet framgick det att aspekter som kan ha en negativ effekt på den kulturhistoriska platsen samt för turismen var; slitage som turismen för med sig, miljömässiga faktorer som exempelvis översvämningar och luftföroreningar och att befintliga byggnader ändras så att de tar skada eller bidrar till att miljön inte ses och upplevs som äkta av besökaren. Vi fann även att större delen av turismaktörerna upplevde att kulturskyddet/kulturmärkningen var en förutsättning för turismens fortlevnad i Gamla stan. Praktiskt sätt uppvisades detta genom turismaktörernas handlande, vilket var att de anpassade sina verksamheter, samt förhöll sig efter de regler och tillbud som rådde gällande skyddandet av kulturmiljön och kulturarvet. Slutligen fann vi att det rådde en enstämmighet hos majoriteten av aktörer verksamma inom den institutionella - och turismsektorn gällande synen på turismens utveckling och framtid i området. Platsen anses även fortsättningsvis ha goda förutsättningarna för en hållbar besöksnäring med anledning av den väl utbyggda infrastrukturen, sitt centrala läge, samt att det är en kulturmiljö. Resultatet visade vidare på att turismen inte kommer behöva begränsas eller att vidare åtgärder skulle behöva införlivas i den närmaste framtiden. I istället ansågs Gamla stan ha kapacitet att ta emot ett större besöksantal än vad som finns i dagsläget.

No description available.

Växjö kommun var en av de första kommunerna i Sverige som införde samordnad varudistribution. Målet med implementeringen var en del av att bli “Europas Grönaste Stad”, där målet var att minska koldioxidutsläppen. När samordnad varudistribution har utvärderats av Växjö Kommun saknas ett helhetsperspektiv. Utvärderingar har inte inkluderat alla aktörers påverkan, utan endast haft fokus på Växjö Kommun. Detta ligger som bakgrund till studien. Syftet med studien är att visa miljö- och kostnadspåverkan på samordnad varudistribution från en leverantörs perspektiv. Målet är att en leverantör ska kunna se den verkliga effekten. Studien visar vilken kostnads- och miljöpåverkan som tillförs med ett nytt krav som Växjö Kommun ställer på sina leverantörer. Nyckelord: distribution, samordnad varudistribution, aktörer, kommun, kostnadspåverkan, miljöpåverkan.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.

Denna undersökning handlar om att belysa vilka policyer som implementerats för de uppnådda resultaten näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Det kommer undersökas enbart de bidragande faktorer ur kommunens politiska perspektiv. För att genomföra detta, har man applicerat en kvalitativ studie med fyra inblandade aktörer i näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Dessutom har man analyserat kommunens policydokument kring näringslivspolitiken för att stärka materialet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på både implementering- och governance teorier för att kunna förklara bättre näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Både teorierna har fungerat och bidragit med att åstadkomma besvara syftet och frågeställningen. Undersökning avgränsas från 2010 till 2017. Resultat visar utifrån intervjupersonernas perspektiv att man har genomfört vissa beslut som påverkade det positiva näringslivet i Katrineholms kommun, detta har även förekommit bland de dokument som analyserats för att granska ytterligare vad som förekommit i intervjuerna. Både intervjuerna och dokument påvisas ett antal faktorer som bidrog denna utveckling. Bland annat innebär goda relationer mellan aktörerna och den politiska stabiliteten, S och M gjorde möjligt för att förbättra näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Den samlade informationen har granskats och bearbetats utifrån teorier till ett slutresultat. Eftersom studien behandlar en kommun och fyra aktörers perspektiv inom en kommun kan inte ge hög extern validitet. Däremot skulle det vara intressant att forska vidare ämnet, exempelvis genom att jämföra två kommuner som har likande utveckling. Det skulle även vara intressant att andra forskare studerar djupt ämnet, genom att undersöka vidare om andra faktorerna som kan ha bidragit till att en kommuns näringsliv utvecklats positivt, exempelvis sådana faktorer som inte är direkt kopplat till politiska faktorer såsom entreprenörerna eller företagarna. / <p>2018-08-24.</p>