Materialspill omfattar resurser som inte förbrukas till byggnation och förloras. Det finns olika orsaker som påverkar materialspillets uppkomst såsom materialbeställningar i överskott, kommunikationsbrist, projektets storlek, utformning, fellagring, materialtransport och storleken på arbetsplatsytan. Syftet med undersökningen är att minska uppkomsten av materialspill och kostnaderna genom att ta fram ett förslag åt företaget Tuve bygg i Göteborg. För att möjliggöra detta krävs användning av underlag som har samlats med hjälp av litteratur, intervjuer, fallstudien och kalkylunderlag från företaget. Undersökningsresultatet påvisade att gips och mineralull spills mest under produktionsskedet. Detta beror på att mineralull och gips hanteras mest på arbetsplatsen. Förbättringsmöjligheter på företaget avser kommunikationsutveckling, Just in Time leveranser, Lean Construction och APD-plan. För att byggprocessen ska effektiviseras är den mån av nya förslag för hantering av materialspill. Förslagen ska underlätta samspelet mellan företaget, underentreprenörerna och yrkesarbetarna.

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar: - Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas? - Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas? - Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas? För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin. Resultatet för studien visar att arbetsmiljön, relat-ionen mellan lärarna samt klassrumsklimatet påverkas. Arbetsmiljön påverkas både positivt och negativt. Relationen mellan lärarna påverkas enbart negativt och klassrumsklimatet påverkas enligt lärarna inte i lika stor utsträckning. Lärarnas relation till kommunen försämras tydligt under en på-gående offentlig upphandling och privatlivet påverkas framförallt av de känslor som uppstår under osäkra arbetsförhållanden.

Denna studie fokuserar på hur medier framställer omorganisationen av den svenska polismyndigheten under september månad 2016. Mer specifikt är det nyhetsartiklar från Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur dagspressens medierapportering av den svenska polisens omorganisation gestaltas samt att få utökad kunskap för hur medierna väljer att framställa den svenska polismyndigheten.   Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från kritisk diskursanalys (CDA). Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering samt medielogik. Med hjälp av metoden har nio teman identifierats utifrån artiklarna. Analysen har genomförts tillsammans med analysverktygen aktörer, metaforer, implikationer, ordval samt de nio temana.   Utifrån analysen kan flera slutsatser dras, bland annat att samtliga analyserade artiklar innehåller kritik av omorganisationen och att det är generellt ett tydligt negativt vinklat förhållningssätt till ombildningen av dagstidningarna. De främsta aktörerna är politiker och rikspolischefen som i artiklarna anklagar eller går till attack mot varandra. I många av uttalanden försöker de förklara de försämrade resultaten eller förnekar att de har påverkats av omorganiseringen. Artiklarna innehåller tidiga inslag av utlovande om framtida ageranden. Inga av de analyserade artiklarna klassades som positiva, utan alla 12 stycken var negativt betonade till omorganiseringen. / This study is focusing on how the media feature the reorganization of the Swedish police authority during September 2016. More specifically, we have analyzed articles obtained from the two biggest daily newspapers in Sweden, namely Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The purpose of this study is to examine how the media coverage portray the rearrangements within the Swedish police authority and broaden our knowledge about how the media choose to represent the Swedish police authority.   The approach of this study is based on analysis concepts from the critical discourse analysis (CDA). The theoretical frameworks of this study are the framing theory, the theory of news evaluation, and also media logic theory. With help from the method (CDA) nine themes were developed and used while analyzing the material. The analyze was completed with different tools such as operators, metaphors, implications, choice of words and the nine themes.   Based on the results from the analyze several conclusions can be made, for instance all of the articles include the theme criticism of the reorganization and there is in general a clear negative tone when reporting about the reorganization. The most visible operators were politicians and the national police chief that in several of the articles attack or accuse each other. In a lot of their statements they try to explain the reason for the worsening results or deny that the results has been affected by the reorganization. The articles contain several promises about future actions. None of the analyzed articles were classified as positive, but all 12 of them had a negative tone when writing about the reorganization.

Genom semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor arbetande som vårdpersonal på grupp- eller serviceboende för personer med funktionsnedsättning, undersöks utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv dessas föreställningar kring våld kopplat till personer med funktionsnedsättning. Studien synliggör hur inblandade aktörers roller kan associeras med föreställningar som uttrycks kring ämnet samt till vad som ses som ”lämpligt” agerande. Det framkom att rollen hos den aktör som utförde en potentiellt våldsam handling var avgörande för hur händelsen betraktades samt hur detta tänktes hanteras. Aktörernas kön uttrycks ej inverka, dock fanns indikationer på vissa tänkta skillnader. Då intervjupersonerna resonerar kring ”lämpligt agerande” förhöll de sig dels till plikter men även en känsla av ”rätt” enligt vad vi tolkar som konsekvensetiskt/utilitaristiskt perspektiv. Då en kollega var inblandad blev lojalitet märkbart relevant. Makt beaktas genomgående och komplexiteten i begreppet våld och hur det kan förstås olika beroende på kontext, inblandade aktörer och perspektiv diskuteras. / Through semi-structured interviews with three women working as care personnel in group or service homes for persons with disabilities, perceptions regarding violence as linked to persons with disabilities is studied from a social-constructionist point of view. The study explores how the roles of actors involved can be associated with notions and interpretations expressed, and with what the interviewees regard as “appropriate” action to handle the situation. The role of the aggressor proved crucial. Gender of the actors was not expressed as important but indications existed pointing to perceived differences. When discussing appropriate action, the interviewees related to both a sense of “duty” and the “right” thing to do from a utilitarian perspective. When involving a colleague, loyalty became relevant. Throughout the study the dimension of power and the complexity of violence is considered and its different understandings depending on context, actors and perspective.

No description available.

The aim of this thesis is to describe and analyse the development of libraries on Tjörn, an island on the Swedish west coast. I have divided the thesis in two parts, one in which I will describe the libraries development between the years 1873 to 1952 in the municipality of Stenkyrka and one in which I will describe the libraries development between the years 1976 and 1985 in the municipality of Tjörn. The study is mainly based on written materials and a theoretic model will also be used in which I apply three factors, society, the libraries economy and individual actors on the library activity. The libraries in Stenkyrka during the early period were dependent of public grant from the state for their survival and the libraries were undeveloped. The society around them was poor and hardly any money or assistants came from the municipality. In the beginning of 1976 the municipality politician’s together with the county library started to reform the libraries and a chief librarian was appointed. This led to an expansion of the libraries in all of the areas. In the end of the investigated period, in 1985, the libraries had become modern public libraries.

Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat. I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn. Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation. Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.

<p><strong>Uppsatsen behandlar några av de aktörer inom konsten som finns i Örebro kommun, deras målsättningar och verklighet. Detta ställs i relation till betraktaren.</strong></p><p><strong>Frågorna som behandlas och besvaras är vilka aktörer som jobbar med att nå ut till mottagaren; vilka är målsättningarna; hur jobbar de med att genomdriva sina mål; hur ser framtiden och visionen ut; hur kan man ställa detta i förhållande till betraktaren?</strong></p><p><strong>Den teoretiska grunden för betraktarens förutsättningar finns i perceptionsteori, samt sociologen Pierre Bourdieu.</strong></p><p><strong>Ekonomiska förutsättningar presenteras kort.</strong></p><p><strong>Aktörerna som har intervjuats, samt deras verksamhet, presenteras och sedan följer intervjuer med respektive informant.</strong></p><p><strong>Slutligen behandlas uppsatsens frågeställningar utifrån den grund som materialet har gett och en slutdiskussion förs.</strong></p>

<p>Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter. </p><p>Genomförande: Denna studie är en dokumentstudie, vilket innebär att det empiriska materialet bygger på sekundärkällor. </p><p>Resultat: Förekomsten av gemensamma styrelseledamöter var 2003 utbredd bland de företag som återfinns på listan ”mest omsatta” på Stockholmsbörsens A-lista. Det finns inte enbart en giltig förklaring till förekomsten av gemensamma ledamöter. De förklaringar som funnits har sin grund i styrelseledamöternas ålder, lojalitet styrelseledamöterna emellan och framförallt ägande och sfärer. I studien har det dessutom framkommit att det fanns klusterbildningar kring de finansiella företagen Investor, Industrivärden, SHB och SEB.</p>

<p>Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna.</p><p>Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.</p>