Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka vilka kommunikationssätt som blir till vid intra-aktionen mellan digitalplattan och yngre barn. Med tanke på att forskning visar att yngre barn inte får samma möjlighet att använda digital teknik som äldre barn. Forskning visar också på att den digitala undervisningen i förskolan är bristfällig, därför är vårt syfte i studien att undersöka sammanflätningar mellan yngre barn, förskolläraren och digital teknik där människor och materialitet har agens. Vår forskningsfråga är:  Vilka kommunikationssätt blir till i aktiviteter med digitalplatta och yngre barn i förskoleverksamheten? För att undersöka vår forskningsfråga så har vi i föreliggande studie utgått från ett posthumanistiskt perspektiv och gjort en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av videoobservationer. Resultatet visar att digitalplattan skapar möjligheter för yngre barn att utveckla både verbala visuella och kroppsliga kommunikationer. Dock behövs det stöttning från förskollärare, då barn och digitalplatta kan ha svårt att förstå varandra i kommunikationen. Slutsatsen är att digitalplattan genom intra-aktioner med barnen och förskollärare, är i ett nätverk där den tillsammans med barn och förskollärare möjliggör kroppsliga, verbala och visuella kommunikationer.

Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat ämne runt om i världen sedan fildelningstjänsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. På senare år har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrättskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillämpas inom illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka åtgärder de tillämpar för att fortsätta och skydda sin verksamhet. / Abstract: Illegal file sharing has become a hot topic around the world. The topic has been heavily discussed since the young Shawn Fanning created the file-sharing service Napster. In recent years many new file sharing technologies has been developed and copyrighted files is now shared and downloaded by hundreds of thousands of peoples in Sweden. The thesis purpose is to give a description of technology and laws which are applied in the area of illegal file sharing. And also to describe different actors which appear within the area of illegal file sharing and which measures they apply to continue and protect their activities.

In this thesis I study the relationship between Malmö Stad, a municipal government agency and external actors in a municipal based EU-project. The project in question is Food Loop System, a pilot project to the larger Cleantech TIPP project by Gate21, partially funded by the EU program Interreg ÖKS. The goal of this study is to establish whether the relationship between public and private or external actors in EU-projects can be considered democratic. Furthermore, the study seeks to bring in a new perspective on how projects can be considered democratic as previous studies have often focused on the relation between politics and public officials rather than external actors' influence on projects. In the thesis I do this by using Robert Dahl's ideal types for democracy and the use of a multilevel governance theory. Robert Dahl's theory is used to study the relationship between actors and the multilevel governance theory is used to establish if the project can be regarded as a type of multilevel governance and what effect that has on the democratic ideals. The study concludes that the relation between Malmö stad and external actors in the project Food Loop System can be considered democratic along with the project as a whole. Furthermore, the negative connotations of multilevel governance are not prevalent enough in the project as it fails to live up to most of the criteria required to be considered a type of multilevel governance, which means most criticism against multilevel governance can't be directed towards the project.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen. Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen. En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åtgärder som kan ge incitament till privata aktörer att öka byggandet av hyresrätter, med fokus på Stockholmsregionen. För att undersöka detta intervjuades flertalet privata aktörer på regionens hyresmarknad för att få deras syn på lönsamheten i att bygga hyresrätter, samt vad som skulle ge dem incitament att öka byggandet. Vi fann tre utmärkande svar:  Det saknas tillgång till planlagd mark. Detta på grund av att det saknas resurser hos kommunerna och att den kommunala planprocessen är ineffektiv.  Den skattemässiga obalansen mellan upplåtelseformerna bör reformeras för att skapa balans i beskattningen.  En översyn av hyressättningsprincipen för att dels göra den mindre reglerad, dels för att öka säkerheten i framtida intäkter. Ovanstående lösningar är troligen effektiva och kan stimulera byggandet av fler hyresrätter men problemet, bristen på bostäder överlag, behöver ses över i sin helhet. En huvuddel av alla bostäder i Sverige utgörs av det befintliga beståndet. En ökad rörlighet bland det befintliga beståndet samt förbättrad infrastruktur skulle bidra till en mera fungerande marknad. Detta skulle leda till en högre investeringsvilja och att andelen hyresrätter skulle öka. Ökas rörligheten i det äldre beståndet möjliggör rimligen detta att ekonomiskt svagare grupper kan erhålla en äldre lägenhet med lägre hyra, medan ekonomiskt starkare kan erhålla en lägenhet i nyproduktion. / The Stockholm region is an expanding region with a growing population, which will continue to grow for a foreseeable future according to various predictions. The region’s rapid growth has increased an already large demand for rental housing. Despite a high demand, the slow-moving supply of rental housing has not caught up which has resulted in a region-wide housing crisis. There is an ongoing debate in the Stockholm region amongst experts, politicians and interest groups on the Swedish real estate market regarding what measures can be taken to solve the lack of rental housing. According to many experts, an underlying problem of the low level of construction is that private actors often consider rental housing an unprofitable investment compared to condominiums. The purpose of this thesis is to investigate what measures would give private actors incentives to increase their level of construction of rental housing, especially in the Stockholm region. Therefore, private actors on the region’s rental market were interviewed about what measures would give them incentives to increase construction of rental housing. Also, their view on the profitability of constructing rental housing in general was explored. Three measures that possibly can increase profitability were mentioned multiple times:  There is a need of more land allocation agreements. This is due to that the Swedish municipalities, the governing bodies of land usage in Sweden, lack resources and have an often slow process of distributing land for the construction of housing.  The unbalanced taxation system between rental housing and condominiums needs to be revised. The different forms of tenure need to be equally taxed.  Improvements to the current rent control, to make the system less regulated and to secure future incomes. The measures mentioned above may prove efficient in stimulating construction, although the problem needs to be studied in its entirety. A majority of Sweden’s housing consists of the current stock. An increased movement of tenants within the current stock and improved and expanded infrastructure may improve the rental market of the Stockholm region. This would make investments in rental housing more attractive and would increase the rate of production. An increased movement of tenants in the current stock will enable several income classes to obtain affordable accommodation, whilst more affluent groups occupy newly built housing

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

Denna studie handlar om att undersöka hur olika aktörer i Region Värmland, som jobbar inom både den offentliga sektorn och det privata näringslivet, arbetar med att utveckla regionens plats varumärke. Fallstudiens syfte undersöks i relation till hållbar utveckling, typiska utmaningar som uppstår i det arbetet och hur de jobbar med varumärket i relation till platsutveckling och besöksnäring. För att få en djup och analytisk förståelse av aktörernas perspektiv och arbetssätt så har denna fallstudie genomfört nio stycken intervjuer. Åtta med aktörer från hälften av alla kommuner i Värmland och en med organisationen Visit Värmland. Akademisk litteratur och avhandlingar har använts som teoretiskt underlag för att stödja den kvalitativa informationen. Kommunernas information står som utgångspunkt för hur offentliga aktörer i Värmland jobbar. Medan intervjun med Visit Värmland fungerar som en större utgångspunkt för hur privata aktörer jobbar. Aktörerna redovisar intressanta punkter i undersökningen, några jobbar olika med att utveckla Värmlands varumärke  i relation till efterfrågan, engagemang och potential. De flesta jobbar tillsammans eller likadant när det kommer till hållbar utveckling. Typiska större typiska utmaningar i deras arbeten är likadana för både offentliga och privata.  Studiens resultat redovisar hur offentliga och privata aktörer jobbar i Värmland med att utveckla regionens plats varumärke, samt vad som skiljer kommunernas arbeten åt och vad för delar av arbetet de prioriterar i jämförelse med andra. Studien har också kommit fram till hur arbetet och typiska utmaningar skiljer sig mellan privata och offentliga aktörer som en intressant jämförelse i arbetssätt. Aktörerna samarbetar också aktivt med varandra inom olika projekt och arbeten för att uppnå bästa möjliga resultat. Tillsammans med att ett starkt kommunikationsnät finns etablerat mellan aktörerna i näringslivet runt om i Värmland. / This study is about investigating how different actors in Region Värmland, who work in both the public sector and private business, work to develop the region's place brand. The purpose of the case study is examined in relation to sustainable development, typical challenges that arise in that work and how they work with the brand in relation to place development and the hospitality industry. In order to gain a deep and analytical understanding of the actors' perspectives and working methods, this case study has conducted nine interviews. Eight with actors from half of all municipalities in Värmland and one with the organization Visit Värmland. Academic literature and dissertations have been used as a theoretical basis to support qualitative information. The municipalities' information is the starting point for how public actors in Värmland work. While the interview with Visit Värmland serves as a larger starting point for how private actors work. The actors report interesting points in the survey, some work differently to develop Värmland's brand in relation to demand, commitment and potential. Most people work together or in the same way when it comes to sustainable development. Typical major challenges in their works are the same for both public and private. The results of the study have helped to report how public and private actors work in Värmland to develop the region's place brand, as well as what distinguishes the municipalities' work and what parts of the work they prioritize in comparison to others. The study has also concluded how the work and typical challenges differ between private and public actors as an interesting comparison in working methods. The actors also actively collaborate with each other within various projects and works to achieve the best possible results. Together with the fact that a strong communication network has been established between the actors in the business world around Värmland.

Levin, J. (2024). The importance of health promotion work in grief processing - A qualitative study on different actors approaches to support young adults due to parental death. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Social Work, Criminology, and Public Health. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to investigate how different actors work to support bereavedadults between 18 to 29 years old due to parental death in a major city in Sweden. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with four individuals that work for organisations that support the specific age group in bereavement. The data was analysed with thematic analysis and ended up with three main themes: The meeting with young adults in bereavment; Conditions for promoting health; Opportunities for improvement. The results showed that knowledge and methods differed between, public, private, and non-profit actors. Overall, the organisations experienced that they used methods which were successful in promoting well-being in young adults. They experienced capabilities to create and maintain supportive environments. The result alsoshowed that during the meetings with young adults, multiple deficiencies were revealed about other actors that the young adults had contacted for support. The conclusion of this study showed positive effects but also lacking of support in different actors approach with young adults in bereavment. Further research is needed in this field to deepen the knowledge of the effects of the used methods. It should also be studied based on the young adult’s experiences of support. An advantage may be to use practice based research where different actors, affected individuals and researchers together can come up with strategies that prevent poor health, improve supportive environments and increase the well-being of young adults in bereavment.  Keywords: young adults, bereavement, parental death, support, different actors