Bakgrund Som en följd av den ökade globaliseringen strävar normgivare ständigt efter en harmonisering av internationella redovisningsstandarder. I maj 2014 publicerade normgivaren IASB (International Accounting Standards Board) en ny standard för intäktsredovisning – IFRS 15. Vid framtagning av nya redovisningsstandarder ska normgivare utgå från en generell föreställningsram. Det faktum att kapitalmarknadens aktörer under de senaste åren har fått betydligt mer inflytande skulle kunna påverka IASB:s förhållningssätt till föreställningsramen. Vid framtagning av en ny redovisningsstandard ställs IASB också inför ett svårt avgörande gällande mängden upplysningar. Dagens komplexa ekonomiska verklighet kräver omfattande upplysningar, samtidigt som det visat sig att det kan bli för mycket. Då uppstår vad som benämns som disclosure overload. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur IFRS 15 förhåller sig till IASB:s föreställningsram och hur synpunkter från aktörer på kapitalmarknaden påverkat förhållningssättet. Studien syftar även till att undersöka hur IASB:s arbete med IFRS 15 ställer sig i relation till begreppet disclosure overload. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använt oss av sekundärdata. Vidare har vi haft en iterativ strategi och utgått från såväl befintlig forskning på ett deduktivt sätt, men även sökt bidra med ny kunskap i enlighet med en induktiv ansats. Slutsatser Studien konstaterar att IFRS 15, i jämförelse med tidigare standarder för intäktsredovisning, har ett bättre förhållningssätt till IASB:s föreställningsram. Aktörer på kapitalmarknaden har i vissa fall bidragit till ett bättre förhållningssätt, medan de i andra fall har gått emot föreställningsramen. Begreppet disclosure overload är komplext, samtidigt som IFRS 15 anses vara upplysningstung. Framtagningen av IFRS 15 kan anses ligga fel i tiden, med tanke på de pågående projekt som syftar till bättre upplysningskrav i finansiella rapporter. / Background As a result of the increased globalization, Standard-setters constantly strive to harmonize international accounting standards. In May 2014 IASB (International Accounting Standards Board) published a new standard revenue recognition - IFRS 15. With the development of new accounting standards, IASB must keep within a general mindset, commonly known as Conceptual Framework. The fact that the actors on the capital market in recent years have had considerable more leverage, could influence the IASB's approach to the general Framework. Another problem IASB faces while establishing a new accounting standard is disclosure. Today's complex economic reality requires extensive disclosures. Mean while it may appear there are too many disclosures, this is known as disclosure overload. Purpose The study's purpose is to create an understanding of how IFRS 15 relates to the IASB's Conceptual Framework and how the views of actors on the capital market have affected the approach. This study also aims to examine how the IASB's work on IFRS 15 stands in relation to the concept of disclosure overload. Methodolgy We conducted a qualitative study in which we have used secondary analysis. Furthermore, we have had an iterative approach and used current research in a deductive manner, we also searched new knowledge in accordance to an inductive approach. Conclusions This study concludes that IFRS 15, in comparison with previous standards for revenue recognition have a better approach to the Conceptual Framework. Actors on the capital market have in some cases contributed to a better approach, while in other cases have gone against the Conceptual Framework. The concept disclosure overload is complex and IFRS 15 will reqire accountants to use many disclosures. In view of the ongoing projects aimed at improving disclosure requirements, development of IFRS 15 can be regarded as bad timing.

This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders’ need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management. The psychiatry interviewees stressed that coercive measures are devastating, but sometimes necessary. The opinion that the view of normality in the context of hoarding needs to be questioned, was shared by the interviewees from all the three fields. In conclusion, the professionals describe their work with hoarding behavior as complex and emphasize the need for more knowledge concerning this subject. Empowerment theory is applied in the study.

The aim of this study is an attempt to investigate the relations of power between Sweden and the North African state of Algiers during the 18th century with small and intermediary agents as merchants and their role in the political and tradeoriented diplomacy practised in the Mediterranean Sea as point of departure. It is also an attempt to try and develop the understanding of this lesser investigated subject. Furthermore, it is an attempt to survey what historical documents are available on the subject of my study and the perspective adherent to it. The problem in this study are the relations of power between Sweden and the North African state of Algiers during the 18th century with small and intermediary agents as merchants and their role in the political and tradeoriented diplomacy practised in the Mediterranean as point of departure.The method used is a manuscriptanalysis with a historical character, a method with which historical documents, litterature and previous research are analyzed and interpreted. The source material used are the written documents of consul Georg Logie to the Board of Trade (Kommerskollegium).1 In the first chapter of the study it is stated that there is little evidence in the material, literature and previous research for small agents such as merchantmen and their role in the diplomacy and relations between states as well as in the international context created by states, but also the possibility that the merchants had a potential role in the diplomacy and relations between states as well as in the international context created and constituted by states. In the second chapter of the study it is stated that based upon relevant information obtained in a pilot study there is little evidence in the material with regards to an essay and the time limit it has in relation to an archive and the amount of material it possesses.The possibility that small agents as the merchants potentially had room to act in the international context created and constituted by states is also put forward here. The possibility that it became beneficial for agents as merchantmen to act is put forward in the third chapter. The problem of studying relations between states setting from small and intermediary agents is probably due to a perspective in which trade is defined and seen as a collective phenomenon and merchants is defined as a collective. 1 The equivalent in today's society would be along the lines of the Ministry of Foreign Affairs., my note.

Skadeplatsarbete är en arbetsform med en speciell karaktär. Det som formar denna karaktär är dess uppkomst genom inträffandet av en olycka av något slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporärt stålar samman och genomför ett samarbete med utgångspunkt från platsen för det inträffade. Ambulans, brandkår, polis och SOS Alarm AB är de vanligaste aktörsgrupperna på en skadeplats. Att rädda liv är ett samarbete mellan olika aktörsgruppers på en skadeplats. För att detta skall möjliggöras ställs det höga krav på både deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som används. Titeln ?Hör du vad jag ser?? syftar till att belysa problem som kan uppstå vid kommunikationen under ett skadeplatsarbete. Kommunikation är av direkt betydelse för koordineringen av ett skadeplatsarbete. Denna koordineringen sker via förmedling av information om pågående aktiviteter. Information kan fås genom en awareness om varandras arbete och aktiviteter. Med utgångspunkt i brandkårens verksamhet beskriver denna rapport skadeplatsarbete utifrån två grupper av aktörer vid ett skadeplatsarbete, dessa är sambandsaktörer och kemdykare. Utifrån beskrivning av deras aktiviteter belyses uppkomsten av problem med kommunikationen och dagens artefakter för kommunikation. Detta görs från två håll, dels utifrån sambandsgruppen med fokus på räddningsledaren och dels utifrån aktörerna som arbetar med aktiviteten kemdykning. Problemen med kommunikationen som belyses visar utifrån aktiviteterna utförda av grupperna sambandaktörer och kemdykare samt karaktären på skadeplatser, att det finns ett behov av vidareutveckling av kommunikationsartefakterna radio och mobiltelefonen. I rapporten presenteras tankar om möjliga lösningar på ovan nämnda problem.

Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation. Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna. Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.

The purpose of this study is to describe and analyze how social workers participate in the operationalization of children's agency in child welfare research. In order to fulfill the purpose and answer our questions, we have used qualitative semistructured interviews. The study is based on statements from 7 social workers working whit child welfare investigation in small to medium-sized municipalities in south of Sweden. In the analysis of our collected material, we started from the sociology of childhood.  The fact that children are given the opportunity to act themselves is a prerequisite for their right to participation and influence, so that children's agency goes hand in hand with the provisions of the Social Services Act and the Children's Convention on the Influence and Participation of Children. Social security officers working on child welfare investigations should always work on the basis that it is in the best interest for the child. In order for this to be considered fulfilled in practice, the child must be able to express her/his views and wishes, and that they are important in both the investigation process and the decision making.  The result of our study shows that Social Security Officers work actively to promote children's agency and with different strategies motivate the children to actively participate. It has also been found that there are factors that complicate children's participation and, especially, influence in decision making. We found that social security officers look at their responsibility for children's rights to participation and influence as a major and important task, though with different meanings and solutions.

Bakgrunden till arbetet var att det fanns en önskan att tillgå en ökad förståelse kring områdesvärdarna Öster och deras uppsökande och trygghetsskapande arbete i Rosengård. Studien har ett tvådelat syfte, dels att undersöka lokala ungdomars upplevelser av områdesvärdarnas arbete för ett tryggare Rosengård, dels att åskådliggöra lokala aktörers erfarenheter av verksamheten. Urvalet i aktuell studie bestod av tolv intervjuer med ungdomar och åtta intervjuer med lokala aktörer som omfattades av personal från Rosengårdsbibliotek och polis. Det resultatet som framkom i studien var att det finns en övergripande positiv bild gentemot områdesvärdarna från både ungdomarna i Rosengård och de lokala aktörer som verkar i området. Upplevelserna från ungdomarna kan tolkas som att områdesvärdarnas arbete minskar deras oro att utsättas för brott, samt att de lokala aktörerna anser att områdesvärdarna fyller flera viktiga funktioner i Rosengård bland annat genom deras synlighet och tillgänglighet. / The background of this study was the desire to increase the understanding of the community hosts in Malmö East and their work for a safer Rosengård. The aim of the study is split in two, the first refers to examine local youth’s experiences of the community hosts work to reduce fear of crime in Rosengård and the second refers to examine what experiences local stakeholders have towards the community hosts. The sample consists of twelve interviews with local youths and eight interviews with local stakeholders which includes employees of the local library and police working in the area. The result of the study indicates that there is a positive perception of the community hosts from both the local youth and from local stakeholders working in Rosengård. The experiences from the youths can be interpreted as that the community hosts and their work is reducing the fear of crime for youths in Rosengård. The local stakeholders claim that the community hosts are important for many functions in the area, this is possible through their visibility and presence.

Turismens tillväxt är beroende av hur en destination kan uppfylla besökarnas behov. För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs samarbeten mellan olika branscher på destinationen. Samarbetsnivån mellan kommun, privata aktörer och lokalinvånare är en avgörande faktor för utvecklingen på destinationen. Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie om destinationsutveckling på Nynäshamn som baseras på observationer samt intervjuer med kommunen, privata aktörer och lokalinvånare. Denna uppsats fokuserar på att få sig en uppfattning om vilka potentialer som finns för att främja en positiv destinationsutveckling i Nynäshamn. Vilka insatser som krävs för att utveckla destinationen och vilka resurser som finns på Nynäshamn, som är en småstad nära havet. Studien har visat att det finns potential för Nynäshamn att skapa en positiv destinationsutveckling. Detta är genom att skapa ett starkt platsvarumärke och genom platsmarknadsföring. Det krävs engagemang och finansiella resurser från kommunens sida att skapa möjligheter och samarbeten med privata aktörer mot gemensamma mål. Det krävs även att det finns samarbete med lokalbefolkningen då det är dem som är förmedlarna av destinationen. Dessa aspekter har identifierats som ledande för att åstadkomma en mer positiv utveckling i Nynäshamn. / The growth of tourism depends on how a destination can meet the needs of visitors. To be able to satisfy these needs, collaborations between different industries at the destination are required. The level of cooperation between the municipality, private actors and residents is a decisive factor for the development of the destination. This essay presents a qualitative study on destination development at Nynäshamn based on observations and interviews with the municipality, private actors and residents. This essay focuses on getting an idea of whatpotentials there are to promote a positive destination development in Nynäshamn. What efforts that are required to develop the destination and what resources are available at Nynäshamn, which is a small town near the sea. The study has shown that there is potential for Nynäshamn to create a positive destination development. This is by creating a strong placebranding and through destination marketing. Commitment and financial resources are required from the municipality to create opportunities and collaborations with private actors towards common goals. It is also required that there are collaborations with the local population as they are the mediators of the destination. These aspects have been identified as dominant to achieve a more positive development in Nynäshamn.

This study’s purpose is to explore the online medium known as “Actual Play” through the perspective of both content creators, who work within the format as well as their audience who consume and interact with the content. This is a qualitative interview and observation study on the subject of Actual Play. The empirical material consists of four interviews with participants who are in one way or another involved with Actual Play content creation or distribution, an entire episode of an Actual Play series has also been analyzed to demonstrate the concept to readers unfamiliar with Actual Play and/or role-playing games. The questions this study has sought to answer regard what Actual Play is and looks like in practice and what the interactions between participants within Actual Play as well the interactions between these Actual Play creators and their audience looks like. The study’s findings show that the interaction between the different social actors within Actual Play is similar to that of improvisational theater. To maintain the trust between the participants, social contracts that employ safety tools are often used. The interaction between the Actual Play content creators and their audiences seems more personal than average, since they’re all able to inhabit and interact over the Internet. The audience also seems to enjoy that aspect of getting to know the Actual Play actors and/or creators on both a personal level and through their characters. Finally, Actual Plays main appeal appears to be based around being a way to share and engage with others around a shared interest.

Studien undersöker förskolans systematiska kvalitetsarbete genom att utgå från Actor-Network Theory. Syftet är att utforska nätverket av relationer och samhandlingar mellan mänskliga såväl som materiella aktörer i det pedagogiska analys- och utvärderingsarbetet. Utifrån deltagande observationer och insamlade dokument avser analysen att spåra hur mänskliga såväl som materiella aktörer samhandlar under förskolans analys- och utvärderingsarbete, samt hur praktiken förhandlas fram, formeras och omformeras av aktörernas samhandlingar. Resultatet visar att samhandlingarna mellan aktörerna kan ha en svartlådande effekt på analysarbetet och att bedömning som fenomen kan ses som omformerande krafter. Vidare visar resultatet att förhandlingar mellan aktörerna präglas av såväl motstånd som anpassning, samt att teknologin, inte enbart förstådd som teknologiska apparater utan även som teknologiska format för dokumentation, kan en förrädisk agens på förskolans analys-och utvärderingsarbete. Utifrån resultaten blir det synligt att det inte alltid är människan som spelar huvudrollen, utan att materiella aktörer är ofrånkomliga förhandlingspartners, som människor både agerar på och blir agerade på. Det blir också tydligt hur komplexiteter och pedagogiska utmaningar blir en del av den verbala utvärderingen, men som dock inte lyckas ta sig hela vägen till en skriven utvärderingstext. Avslutningsvis argumenteras det för på vilket sätt ett socio-materiellt perspektivtagande skulle kunna bidra med en större öppenhet och analytisk vakenhet i relation till hur förskolans systematiska kvalitetsarbete förhandlas fram och blir till.