I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Ur analysen framkom fem kategorier: Fysiska och psykiska effekter, fysisk aktivitet som smärtlindring, kombination av olika metoder, vikten av trygghet och tilltro samt resurskrävande. Resultatet visade att massage, avslappning och fysisk aktivitet är de tre viktigaste metoderna för smärtreducering. Deltagarna tycker att alla tre metoder är lika viktiga och att kombinera dem ger bäst resultat. Slutsatser som kan dras av studien är att avslappning, massage och fysisk aktivitet upplevs smärtreducerande och allra bäst effekt uppnås om dessa kombineras. Studiens resultat kan vara av betydelse för personer med långvarig smärta. Studien kan också vara intressant att ta del av för personer som arbetar med behandling av långvarig smärta, för att få kunskap om hur olika behandlingsmetoder upplevs.

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier. Urval skedde i tre olika steg efter databassökningarna, 39 studier granskades i de tre urvalen och tio studier inkluderades sedan i litteraturstudien. Resultat: presenteras i sex olika teman; förbättrad gångförmåga där individen gick stabilare och säkrare. Förbättrat humör där individen blev gladare och förbättrad kognitiv förmåga. Förbättrad aktivitet i dagliga livet individen klarade av att utföra dagliga saker såsom borsta tänderna och kamma håret samt fick förbättrad sömn individerna sov längre och var mindre oroliga under den vakna tiden. Negativa effekter av träning kunde uppstå där smärta och obehag uppstod som gjorde att individer valde att avstå från träningen. Slutsats: Fysisk aktivitet har en positiv påverkan för individer med Alzheimers sjukdom.

Syfte Idag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården. Metod För att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen. Totalt deltog sex skolor i studien, tre skolor klassificerades med en tillräcklig skolgård och tre klassificerades med en otillräcklig skolgård. Det var 114 elever som deltog i studien, varav 63 flickor och 51 pojkar. Resultat Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan de tillräckliga och otillräckliga skolgårdarna. På de tillräckliga skolgårdarna, spenderades 27 % av rastens tid i MVPA (Moderate-to-vigorous intensity physical activity = måttlig till högintensiv fysisk aktivitet),och 28 % i SED (sedentary= stillasittande), medelvärdet på antal steg var 3484 stycken. På de otillräckliga skolgårdarna spenderades 11 % i MVPA och 60 % i SED, medelvärdet på antalsteg var 1554 stycken. Slutsats Resultatet visade på att den fysiska aktiviteten och den stillasittande tiden skiljer sig mellan de två olika klassificeringarna på utformningen av skolgårdarna. Elever på de skolor som klassificerats med tillräckliga skolgårdarna spenderar mer tid av rasten i MVPA och mindre tid i SED, än vad de otillräckliga skolgårdarna gör. Detta kan ge en indikation på att skolgården kan stimulera barn till fysisk aktivitet under rasterna i skolan.

Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? – En kvalitativ intervjustudie. Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet Handledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet. SAMMANFATTNING Bakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande. Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning. Denna studie presenterade ytterligare nya faktorer såsom svårigheter att komma igång samt att behov för träning inte fanns. Framtida forskning bör applicera framlagda faktorer vid utformning av behandling för patienter med smärta. Nyckelord: följsamhet, smärta, fysisk aktivitet, kvalitativ forskning. / Title: FacilitatorsandBarriers toPhysical ActivityamongPeople with Long-term Pain-A Qualitative Study. Authors: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Physiotherapy Programme, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. Tutor: Britt Larsson, Docent of Occupational Medicine, Lector of Clinical Pain Research, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. ABSTRACT Introduction: Exercise has been shown to have positive effects on long-term pain. There is, however, reported poor adherence in people with long-term pain. Previous research has demonstrated a number of facilitating and inhibiting factors to exercise for people with long-term pain but lay emphasis on the importance of further research with a broader approach to physical activity.Purpose: The aim of this study was to identify facilitating factors and barriers to physical activity as a treatment for long-term pain.Method: A qualitative study using semi-structured interviews was conducted with ten participants recruited through the Pain -and Rehabilitation Center in Linköping. Collected data was analysed based on a qualitative content analysis.Results: Facilitating factors were reported to be individually tailored, varied and enjoyable training, also support, fellowship, pain relief, motivation, progress, the desire to improve health, availability and knowledge. Pain, timing, lack of energy, difficulty initiating exercise, not having a need to exercise, lack of availability and knowledge, and furthermore embarrassment, laziness, fear, and lack of motivation were reported as being inhibitive.Conclusion: Factors that appeared in the results confirm previous research, this study presented additional factors such as difficulties initiating exercise and not having a need to exercise. Future research should apply presented factors in the design of treatment for patients with pain.Keywords: adherence, pain, physical activity, qualitative research.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014. Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön. Dessa teman påverkar genom olika faktorer så som socioekonomi och utbildning, samt hemmiljön som påverkar både matvanor och den fysiska aktiviteten. Föräldrars kontroll och uppfostringsstil har en påverkan på matvanor medan stöd är det som har effekt på den fysiska aktiviteten. Implikation: Föräldrar behöver kunskap och medvetenhet om barnfetman och det kan uppnås med hjälp av ett högre socialt stöd. Det sociala stödet kan ges från skolan eller interventioner som involverar både föräldrar och barn.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes. Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme. Vardagarna innehåller olika begränsningar för kvinnorna och många av dessa tycks ha med livssituationen att göra. Strukturer i samhället och kopplingar mellan olika platser  styr även kvinnoras handlingsutrymme. Projket görs möjliga i vardagen till följd av att kvinnorna effektiviserar tiden de har genom att till expempel kombinera ett projekt med ett annat i en rörelse. Hälsoorganisationer ser sin uppgift i att främja och underlätta för individer att aktivera sig fysiskt.

No description available.

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vetenskapliga artiklar valdes ut genom bestämda inklusions- och exklusionskriterier för att senare genomgå en mer djupgående granskning. Efter granskningen resulterade det i 15 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, varav nio var kvalitativa och sex var kvantitativa. Analysen utgjordes i ett senare skede genom tre steg med inspiration hämtad ifrån Friberg (2012). Resultat: Resultatet visade att faktorer som påverkar följsamheten hos patienterna är ålder, kön, sysselsättning, sjukdom, motivation och stöd, träningslokaler samt hur väderförhållandena är. Diskussion: Som resultatet påvisar så beror patienternas följsamhet vid råd om fysiskt aktivitet på en mängd olika faktorer. Sjukdomen kan exempelvis i stor utsträckning påverka upplevelsen av det egna värdet. Det är sjuksköterskans uppgift att utgå ifrån patientens självuppfattning i arbetet med att stödja och hjälpa dem att upprätthålla och bevara sin hälsa. Slutsats: Patienter som får fysisk aktivitet på recept har alla olika behov utifrån de i resultatet påvisade faktorerna. Författarna föreslår därför en utveckling utav instrumentet mot en mer individanpassad ordination. Patienter med högt BMI kan förslagsvis ha ett större behov utav motivation medan patienter med högt blodtryck behöver få råd om att skapa mer tid i sin vardag genom en omprioritering av egna åtagandanden.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet. I resultatet framkom tre teman: alternativa kommunikationskanaler, utbildning och fysisk aktivitet. Webb och IT som en kommunikationskanal mellan patient och vårdgivare hade positiva effekter vid depression, i form av symtomlindring och ökad följsamhet till läkemedel. Strukturerad utbildning och kunskap ledde till ökad förståelse och lindring av symtom samt att åtgärder inspirerade av kognitiv beteendevetenskap bidrog till symtomlindring. Vårdguider och arbetsböcker användes som hjälpmedel till egenvård. Fysisk aktivitet lindrade depressiva symtom för vissa men mest för dem där träning ingick i program som bestod av flera delar. Hälsofrämjande åtgärder före och under depression bör vara sammansatta, strukturerade och individanpassade. Det finns ett behov av forskning kring hur sjuksköterskor kan ha terapeutiska relationer till patienten via webben då det tillhör framtidens vård.