Många människor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet på sin fritid, och utbudet på motionsformer ökar stadigt. Många träningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrågan. I det allt större utbudet av motionsformer måste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende på en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet är att belysa motionsutövares träningsvillkor på en träningsanläggning, utifrån framträdande handlingsmönster. Genom att synliggöra motionsutövares handlingsmönster under träning ges kunskap om och möjliggör för förståelsen, vilka träningsvillkor en motionsutövare har för sitt deltagande och de olika val som görs i en träningsmiljö. Resultatet visar bland annat på att motionsutövares olika handlingar ofta kan vara både medvetna och omedvetna, men ändå möjliggöra för deltagandet. Exempel på handlingar som framkommit efter analys och tolkning var motionsutövares sätt att synas eller inte synas i ett träningssammanhang. Slutsatsen handlar om att synliggöra dessa dolda handlingar som kan ge motionsutövare ökat handlingsutrymme och skapa en hållbar livsstilsförändring, som både gynnar individen och samhället.

Bakgrunden till arbetet bygger på inaktiviteten i dagens samhälle, med fokus på barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa, både fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lär sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka varför några av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att få svar på arbetets syfte och frågeställningar har vi använt oss av hermeneutiken som inspirationskälla. Där vi samlat in delar, vår förförståelse samt de intervjuades förförståelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fångats till en horisontsammansmältning. De data som samlats in har gjorts via intervjuer med pedagoger som är idrottsintresserade, klasslärare samt ansvariga för ämnet idrott och hälsa. Det material vi fått in i form av litteraturgenomgång och intervjuer har sammanställts, analyserats och tolkats. Resultatet som framkommit är att fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna är en viktig del i arbetet för de intervjuade pedagogerna. Fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna har betydelse för elevernas hälsa, koncentration, lärande och utveckling. Ett annat resultat i arbetet är att klassrumsklimatet förbättras och samspelet mellan eleverna blir bättre vilket bidrar till en bättre stämning i klassrummet. Nackdelar som framkommit är att tiden inte räcker till och det råder osäkerhet i att utöva fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna. Resultatet visar att samhället har påverkan på skolan och på hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet. Målfokuseringen i samhället har lett till att en del elever avstår från att vara fysiskt aktiva på fritiden vilket har lett till att skolans idrottstimmar är deras enda väg till fysisk aktivitet. Resultatet påvisar att pedagogerna måste ta till sig det nya, som olika media verktyg men samtidigt inte glömma bort den fysiska aktiviteten.

This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vår undersökning var att försöka förstå lärarnas inställning till rörelse och hur de förhåller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lärare på en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benämns rörelse. Vi har även genomfört ett frågeformulär för att försöka få en mer övergripande bild på lärarnas inställningar till rörelse. Vårt resultat visade att det fanns olika inställningar bland lärarna. En del ansåg att rörelse var något som ska genomföras endast utifrån styrdokumenten medan andra såg det i ett större sammanhang.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field. The control group did not solve any learning tasks and only entered the open field, which was divided into 18 equally large squares, where the children’s activities were observed. The children’s learning times as well as their spontaneous open-field activity and wall-seeking behaviour were registered. The result showed as a general rule that the learning time was reduced between each session. However, the visual memory task increased the children’s spontaneous open-field behaviour more and decreased their wall seeking to a greater extent than the spatial-construction learning task.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?</p><p>• Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?</p><p>• Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?</p><p>För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.</p><p>Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus. Den största skillnaden som vi genom studien kom fram till var antalet schemalagda lektioner i idrott och hälsa.</p>

<p>Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.</p><p>Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden.</p><p>Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.</p>