Syfte och frågeställning Syftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet.  Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan? Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet?  Metod För att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag. 100 ungdomar deltog i studien, 51 pojkar och 49 flickor. Frågorna på enkäten var både öppna och slutna. Studien är kopplad till Lars-Magnus Engströms begrepp egenvärde och investeringsvärde. När undersökningen gjorts analyserade jag de data som samlats in och därefter så kunde studiens syfte uppfyllas och frågeställningen besvaras. Resultat De flesta av ungdomarna visade sig uppfylla de rekommendationer som finns angående fysisk aktivitet. De flesta var på ett eller annat sätt fysiskt aktiv på sin fritid. Det var också en majoritet av eleverna som deltog aktivt på skolidrotten. Skolan har ett stort och viktigt ansvar för att den fysiska aktiviteten genomsyrar hela skoldagen. Slutsats Genom att vara fysiskt aktiv blir vår hälsa bättre. Det vet vi sen tidigare. Det viktiga är nu att se till att fler barn och unga lockas till fysisk aktivitet och att det blir ett livslångt intresse. På så vis kan vi förbättra folkhälsan. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är en bra riktlinje för vad som är nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa. Skolan och idrottsföreningar är viktiga instanser för att bidra till ökad fysisk aktivitet, samt att nå de som ännu inte är aktiva. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2013</p>

Background: It is common that children and adolecsents with Aspergers syndrome have impaired motor skills and are less physically active than neurotypical children and adolecsents. Studies conducted on neurotypical children shows that children and adolecsents who are regular physical active also have a good motor control and a good physical self-esteem. The purpose of this study was to investigate the physical self-esteem of children and adolescents with Aspergers syndrome. Study Group: 36 children and adolescents aged 9-15 years with a diagnosis of Aspergers syndrome was asked to participate in the survey. 18 children, 16 boys and 2 girls, responded to the questionnarie about physical self-esteem which 17 of the answers could be used in the study. Methods: The translated questionnarie “Such I am” CY-PSPP was reworked into “Who resembles me” to better suit the target audience. The questionnaire was tested for validity at 14 neurotypcal children and adolescents aged 10-15 years. The study group also had to fill out a background form with information on age, gender, those who considered themselves physically active and if you participate in any physical recreational activity. Results: The test of validity showed that the nine children who were physically active in a group activity in their leisure time perceived lower in all domains compared with the 8 children who were not physically active in their leisure time. Discussion: The result is not consistent with the research done on neurotypical children as they show that performing physical activity correlates with the level of physical self-esteem. This study shows the opposite result. The question should be asked whether children and adolescents with Aspergers syndrome should be offered training in more custom shapes.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning. Resultatet visar att de som når rekommendationen på 10 000 steg/dag har svårare att tolerera avbrott i saker de håller på med. Deltagarna från gruppen butiksarbete rör sig även mer än studenterna, som i sin tur rör sig mer än de med administrativ tjänst. Butiksarbetarna är även de enda av de tre arbetsplatserna som når upp till rekommendationen för steg/dag. Någon skillnad i stress i förhållande till fysisk aktivitet (steg) gick inte att hitta mellan de tre arbetsplatserna. Frånvaron av förmåga att koppla av visade sig ha en tendens till att vara en stressfaktor på alla arbetsplatser och insatser borde göras för att reda ut vad som orsakar detta.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Syfte Studiens syfte var att utifrån ett hälsoperspektiv undersöka samband mellan ett antal av gymnasieelevers livsstilsvanor och göra en jämförelse mellan män och kvinnor. Metod Studien var av så kallad tvärsnittsdesign med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval tillämpades för att rekrytera totalt sju gymnasieklasser i tre olika städer, vilket resulterade i ett totalt material om 186 besvarade enkäter. Enkäten delades ut på plats i de deltagande klasserna, med avsikt att minimera bortfall. Materialet bearbetades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys. Resultat Studien uppvisade tre signifikanta samband mellan de undersökta variablerna. Ett stort antal tillfällen måttlig fysisk aktivitet var associerat med högre skärmtid på helger. Hög aktivitetsnivå på fritiden visade samvariation med hög skärmtid på vardagar. Dessutom uppvisades samvariation mellan hög aktivitetsnivå på fritiden och lägre internettid på helger. Inga andra variabler uppvisade samband. Jämförelsen mellan män och kvinnor uppvisade mestadels få och små skillnader mellan de två könen. De enda variabler som uppvisade större skillnader mellan könen var aktivitetsnivå på fritiden och skärmtid på vardagar. En stor andel respondenter uppgav en hög skärmtid, det vill säga mycket stillasittande. Diskussion De signifikanta samband som uppvisades i studien avvek till viss del från den forskning som studerats i samband med studiens genomförande. Hög skärmtid är enligt forskning ofta relaterat till minskad fysisk aktivitet. Urvalsproblematiken ansågs vara en bidragande faktor till resultatens utseende. Detta innebar även att studiens generaliserbarhet var låg, resultaten kunde enbart diskuteras utifrån undersökningens deltagare. Den moderna tekniken, framförallt det stora innehavet av mobila skärmar, var en viktig faktor att beakta när studiens resultat analyserades. Fortsatt forskning bör ta hänsyn till det moderna samhällets förutsättningar gällande skärmtillgänglighet, uppkopplingsmöjligheter och ett ökat stillasittande.

No description available.

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (&gt;14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna. Dock hittades inga signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet under sjukskrivningsperioden och antalet sjukskrivningsveckor.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.  Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?  Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?  Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna? Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet. Resultat: Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen. Här berördes ekonomiska hinder för en förbättring av skolgården och miljön inomhus. Svårigheter förekom i relation till tidsbrist och lärares förmåga att fokusera på sitt ämne. Ämnesövergripande arbete skedde i endast ett fåtal av skolorna. Härtill hör respektive ämnes tidsfördelning, där varje ämne har sina timmar och det förekom svårigheter med att organisera dagen efter fysisk aktivitet. Fysiska förutsättningar runt om i kommunen gynnade skolorna, enligt flera skolledare. Dock poängterade skolledarna svårigheter med att detta skulle innebära en ökad grad av daglig fysisk aktivitet i skolan. Slutsats: Bristen på resurser i skolan gör det svårt att implementera daglig fysisk aktivitet. Att realisera läroplanens formuleringar är svårt avseende hela skolans verksamhet. Skolan bör fokusera på att skapa ett intresse bland eleverna för fysisk aktivitet och ett livslångt välbefinnande, genom ett ökat samarbete mellan lärare och ämnen på respektive skola. / Abstract Aim: The aim of this study was, from a curriculum theory perspective, to examine headmasters´ views of daily physical activity in schools. Which conditions do headmasters in schools and a municipality work by and how does an option for physical activity correlate in schools? Further, how do headmasters work for daily physical activity in school ages 12 to 15. Method: The participants consisted of five headmasters from five schools and one chief education officer from a municipality in northern Stockholm. They were interviewed based on an interview guide and a phenomenological approach. Results: Physical environment in schoolyards and inside schools was a key issue to headmasters of the schools and the chief education officer. The results indicate differences between the schools, but cooperation between teachers and subjects was one way that the informants suggested to overcome the problems. Conclusions: Cooperation between teachers of different subjects and greater opportunities of physical activity are examples of strategies in schools to increase daily physical activity. For example schoolyards, lessons outdoor and open indoor halls. Cooperation is also necessary because the physical health is important for the pupils in long terms.

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska aktivitet samt självupplevda stress. Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress. Studien visade också att det inte var någon större skillnad i självupplevd stress mellan de respondenterna som utövade konditionsträning och de som utövade styrketräning samt att de respondenterna med lägst upplevd stress tillhörde åldersgruppen 36-58 år.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA). Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad. Patienternas upplevelse var att de presterade maximalt under träning och rycktes med av personalens entusiasm och uppmuntran. Patienterna kände sig delaktiga i målsättning och val av behandling samt upplevde att personalen fångade upp individuella behov. Det fanns en känsla hos patienterna av att bli sedd och bekräftad av personalen. Sjukdomsinformation i grupp och individuellt erhölls vilken upplevdes individanpassad. Omgivningen beskrevs av patienterna som vacker och klimatet skönt vilket ansågs stimulera till fysisk aktivitet samt till att må bra. Patienterna hade roligt tillsammans och fick nya vänner som de delade erfarenheter med. Vidare fanns en känsla av grupptillhörighet och att inte känna sig ensam sjuk bland friska. Att slippa vardagssysslor och ha tid för sig själv upplevdes positivt. Sammanfattning: Flera olika faktorer bidrog till positiv upplevelse av klimatvård. Klimat, omgivning, fysisk aktivitet, socialt sammanhang, personalens engagemang och sjukdomsinformation beskrevs interagera och tillsammans resultera i en känsla av att må bra, förbättrad fysisk funktion, minskade symtom, ökad självkänsla och ökad motivation till träning. Förslag för framtida forskning är att undersöka hur de olika faktorerna påverkar RA patienters sjukdom och livskvalitet samt hur faktorerna interagerar. Nyckelord: fysisk aktivitet, innehållsanalys, klimat, motivation, reumatisk sjukdom