Traditional writing instruction is disappearing increasingly and digital aids are taking over writing instruction. Research highlights the benefits of having students write by hand because it promotes learning. Unlike having students write with digital tools that are not as favorable. Research has shown that there are many benefits to students 'writing development when they write by hand, the study therefore aims to examine how teachers motivate the use of digital writing tools to promote students' writing development. The study has undergone a qualitative research method where teachers active in year F-3 have been interviewed. The teachers in the study have been interviewed about how they use digital tools in the classroom when it comes to writing lessons and teachers' attitude towards using digital writing tools. The study showed that teachers are positive about using digital tools when teaching writing because the tools contribute to students' motivation to write. Digital aids benefit students' writing development where they develop writing skills. Teachers see digital writing tools as a complement to traditional writing instruction. Based on the study, the authors also conclude that digital tools in teaching are directly decisive for students who for various reasons are in need of support for their continued development in writing teaching. Keywords: writing development analog writing tools, digital tools, traditional writing instruction.

Både digitala och analoga skrivverktyg utgör en stor del av den tidiga skrivundervisningen. Det råder dock skilda åsikter om vilket skrivverktyg som är mest gynnsamt för elevernas textskapande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om elever och lärares uppfattningar om betydelsen av digitala respektive analoga skrivverktyg för textskapande. För att besvara syftet ligger följande frågeställningar till grund: Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever elever med digitala respektive analoga skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar vid textskapande upplever lärare med digitala respektive analoga skrivverktyg? Samt vilka skillnader och likheter mellan lärarnas och elevernas uppfattningar förekommer? I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt deltar två lärare och åtta elever från två skolor i årskurs 3. Lärarintervjuerna har genomförts enskilt och elevintervjuerna i grupp. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att lärare och elevers uppfattningar till stor del stämmer överens. De möjligheter som resultatet visar är att digitala skrivverktyg underlättar textredigeringen samt att eleverna skriver snabbare och längre texter. Även olika funktioner skapar möjlighet för eleverna att bli medveten om sin stavning. Samtidigt kan funktionerna vara en utmaning eftersom det kan hämma elevernas lärande. Med analoga skrivverktyg gynnas elevernas motorik och minnesförmåga men kan vara utmanande då eleverna upplever att det värker i handen när de skriver för hand. Studiens slutsats är att det krävs medvetna didaktiska val av läraren för att avgöra när respektive skrivverktyg ska användas. / Both digital and analog writing tools are a big part of the early writing development. However, there are different opinions about which writing tool is the most beneficial for students’ text creation. Thus, the purpose of this study is to contribute knowledge about students’ and teachers’ perception of the importance of digital and analogue writing tools for text creation. To answer this, the following questions are the base of this essay: What opportunities and challenges in text creation do students experience with digital and analog writing tools? What opportunities and challenges in text creation do teachers experience with digital and analog writing tools? And what differences and similarities exist between the teachers' and students' perceptions? In the study, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews. A total of two teachers and eight year 3 students from two schools participate. The teacher interviews were conducted individually and the student interviews in groups. The study has its theoretical anchoring in the socio-cultural perspective. The results of the study show that teachers' and students' perceptions largely agree. The results show that digital writing tools facilitate text editing and that students write faster and longer text. Certain functions also create opportunities for students to become aware of their spelling. At the same time, the features can be a challenge as it can hinder students' learning. With analog writing tools, the students' motor skills and memory are benefited, but can be challenging as the students find their hand aching when writing by hand. The study concludes that the teachers´ didactic choices are vital when determining which writing tool to use in the classroom.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare upplever att elevers skrivinlärning samt finmotorik påverkas av den digitaliserade undervisningen som breder ut sig allt mer. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten, TPACK, för att ge en djupare förståelse om ämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare som integrerar digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Analysen av resultatet genomfördes med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att digitala verktyg kan vara ett bra tillvägagångssätt när det gäller skrivinlärning. De flesta av lärarna hävdar att elevernas motivation och skrivglädje för att skriva texter förstärks genom en ökad tillgänglighet för redigering och justering av textinnehåll, vilket i sin tur bidrar till ökad omfattning av textproduktion. Det finns dock en del negativa aspekter med digitala verktyg, vilket bland annat är att eleverna kan distraheras av hemsidor och diverse program som påverkar undervisningen negativt. Resultatet visar också att analoga skrivverktyg, såsom penna och papper, bör användas när eleverna tränar på att forma bokstäver då det bland annat gynnar arbetsminnets kapacitet och är väsentligt att kunna för deras framtida motoriska färdigheter. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna anser att det mest gynnsamma för elevernas lärande är en integrering av både analoga och digitala verktyg inom ramen för läs- och skrivundervisningen.

Studiens syfte är att jämföra hur elevers narrativa texter i årskurs 6 skiljer sig åt beroende på om de skrivs med hjälp av analoga skrivverktyg eller digitala skrivverktyg med ordbehandlingsprogram. Studien omfattar åtta elevtexter som analyserats utifrån aspekterna stavning, särskrivning samt felanvändning av versaler och gemener. En teoretisk utgångspunkt som studien utgått från är det sociokulturella perspektivets tankesätt om medierande redskap, där dessa redskap i vår studie är penna och tangentbord. Den andra teoretiska utgångspunkten är kognitivismen med fokus på kognitiva och sensomotoriska processers betydelse för elevers textskrivande. Resultatet visade att eleverna hade betydligt fler fel i sina analoga texter jämfört med de digitala gällande stavfel och felanvändning av versaler och gemener men däremot utmärkte sig resultatet för särskrivning eftersom inga skillnader blev framträdande oavsett vilket skrivverktyg som användes. Som förväntat presterade eleverna bättre i sina digitala texter där mycket går att koppla till det ordbehandlingsprogram som eleverna fick hjälp av. En annan viktig iakttagelse är att de analoga texterna innehöll oroväckande mycket fel vilket kan innebära att analoga texter skrivs allt mer sällan och att elever därför går miste om viktiga förmågor kopplat till de kognitiva och sensomotoriska processerna. Med andra ord visar resultatet att valet av medierande redskap har betydelse för elevernas skrivande.