De religiösa institutionernas makt har minskat och människor letar i andra medier för att skapa sig en världsbild och införskaffa sig värden om gott och ont. Ett av dessa medier är film. Film påverkar människors identitetsskapande och konkurrerar i allt högre utsträckning med religiösa institutioner om att förmedla traditioner. I uppsatsen analyseras The Conjuring och The Conjuring 2 ur ett teologiskt perspektiv. Uppsatsen utgår från frågor som berör religionens funktion och gestaltningen av gott och ont. Analysen utgår från Douglas E. Cowans kategorier rörande religionens funktion inom skräckfilm för att göra analysen av religionens funktion i filmerna, samt gestaltningen av kampen mellan gott och ont. Analysen visar att religionens funktion i filmerna tillhör kategorierna rädsla för ändring i den heliga ordningen, rädsla för att dö, dö hemskt och att inte förbli död och rädsla för övernaturlig ondska som är förkroppsligad och internaliserad. Ondskan gestaltas i de okontrollerbara krafter som stör ordningen och förändrar världsbilden. Dessa övernaturliga krafter gestaltas genom andar som är oförmögna att gå vidare. De goda krafterna gestaltas genom de människor som återställer ordningen och frigör andarna. Kampen mellan ont och gott beskrivs vid ett tillfälle som en mobbare som man tillsammans måste stå upp mot. Samtidigt beskrivs det som att människorna hamnar i mitten av kampen och riskerar att där bli besatta av onda andar. Det är om människans själ och kontrollen över människan som de motsatta krafterna kämpar. Det är ett sekulärt samhälle som speglas i filmerna där den institutionella kyrkan är svag men den individuella religiositeten är stark och kan även fungera som ett vapen i kampen mellan gott och ont.

<p>Uppsatsen behandlar upplevelse. Analysen av upplevelse utgår från uppsatsförfattarens möte med den amerikanske videokonstnären Bill Violas installation Five Angels for the Millennium (2001).</p><p>Forskningsansatsen är främst fenomenologisk vilket innebär att fokus ligger på att undersöka vad som är, vad det föreställer och hur den upplevande uppfattar detta.</p><p>I bakgrunden står frågan hur upplevelse, med utgångspunkt i en persons möte med ett videokonstverk, kan analyseras teoretiskt. Uppsatsförfattaren för samman ett antal teoretiker som alla skrivit om emotioner, i form av känsla eller affekt, i samband med en tolkningsakt. De forskare som det främst refereras till är Bent Fausing, Mark Hansen, Laura Marks, Janet H. Murray, Lynne Pearce och Roland Barthes. Barthes har även påverkat förhållningssättet till analysen i stort.</p><p>Den metod som används är att först skildra mötet med verket och att därefter analysera mötet utifrån fyra olika infallsvinklar. Från analysen av vad som mött den upplevande, flyttar perspektivet till att se vad som skett i den upplevande, för att därefter undersöka hur den upplevande utvecklat en relation till verket. Slutligen diskuteras verkets religiositet, bl.a. med hänvisning till Wassily Kandinskys texter om det andliga i konsten, Walter Benjamins beskrivning av upplevelse, nyare forskning om religiös upplevelse och Violas kontext och uttalade avsikt.</p><p>I texter om Viola framkommer det att de som mött hans verk delar en likartad upplevelse. Analysen är avsedd att ge en förståelse för hur Viola går till väga för att få den som möter hans verk att känna och tänka på ett visst sätt. Slutsatsen är att den upplevande, i mötet med verket, möter Violas ideologi, vilken kan sägas vila i utgångspunkten att människan måste finna en ny form av verklighet. Implicerat är att den värld hon lever i idag inte är människovänlig.</p>

<p>Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare. Hon var en bildskapare som levde utanför de rådande normerna både vad gäller bildskapandet och personligen och gick sin egen väg vilket gör henne till eninspiratör för de som kommer efter henne. Hilma af Klint levde asketiskt helt hängiven sitt uppdrag. Allt tyder på att hon levde utan partner i avhållsamhet trots att hennes viktigaste budskap var ”dualen” som innebär att mannen och kvinnan är två halvor av samma själ som letar efter varandraför att återförenas. I bilderna framställs dualen som en man och en kvinna medan i Hilma af Klints anteckningar visar det sig att hon upplevde en kvinna som hennes dual under en tid medan det vid ett annat tillfälle var en man ur andevärlden. En annan aspekt som jag undersökt är hur bilderna uppfattas när de inte hamnar i den tempelmiljö som de skapades för och istället betraktas som autonoma. Tidigare forskning innehåller inga bildanalyser vilket jag tagit fasta på och anser vara enviktig del av att förstå bilder som autonoma, en viktig aspekt av modernistisk konst. I dessa bildanalyser finner jag att bilderna har mycket att ge om de tillåts stå fria från det sammanhang somde skapandes ur. Ytterligare en aspekt som jag undersökt är hur dessa bilder behandlas i konsthistorieskrivningen. Hilma af Klint upplevde sig som en förmedlare av bilder från andliga mästare, hennes egen roll som subjekt var sekundär. Trots detta är det personen Hilma af Klint som fått mest utrymme i historieskrivningen. Det finns en gängse bild av Hilma af Klint som en pionjär inom den abstrakta konsten vilket kan ses som problematiskt av flera skäl, inte minst det faktum att bilderna, enligt henne själv, var förmedlade till henne i syfte att upplysa mänskligheten. Jag har funnit att det tyvärr inte är helt enkelt att uppleva Hilma af Klints bilder i original. Tempelbildernavar tänkta att smycka ett tempel som aldrig kom att byggas. Ingen, inte ens Hilma af Klint själv har sett Tempelbilderna samlade i sin tänkta miljö. Däremot finns det planer på ett museum i Ytterjärna som enligt uppgift ska visa hela Hilma af Klints livsverk.</p>

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar: Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa? Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa?  Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna? Metod Studien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa. De spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan noggrant analyseras. Resultat Samtliga respondenter levde upp till definitionerna för social och psykisk hälsa. Dock levde endast en av muslimerna men samtliga kristna upp till rekommendationen för fysisk aktivitet. Båda religionerna upplevdes påverka hälsan övervägande positivt. Den sociala hälsan påverkades av gemenskap, den fysiska hälsan genom uppmuntran till att sköta om sin kropp och den psykiska hälsan genom att respondenterna upplevde meningsfullhet, trygghet samt hjälp och stöd. Endast små skillnader kunde ses i hur religionerna upplevdes påverka hälsan. Slutsats Denna studie visar på att kristendom och islam erbjuder samma positiva påverkan av hälsan. Om man endast såg till sätten religionerna främjade hälsa på skulle det vara svårt att avgöra vilken religion som var vilken. / Aim The overall purpose of this study is to examine the health of religious young Christian and Muslim women. The aim is explicated through the following questions: What is the state of young religious Christian and Muslim women's health linked to recommendation for physical activity and definitions for social and mental health? How do young religious Christian and Muslim women perceive that the religions affect their health? What similarities and differences are there between young religious Christian and Muslim women regarding health and the perceived affects from the religions? Method The study is a qualitative comparative study based on six semi-structured interviews. The group of respondents consisted of three religious Christian women and three religious Muslim women, all between 22 and 28 years and living in Stockholm. The interviews were profound and between 30 and 60 minutes. They were recorded and went through verbatim transcription as well as careful analysis. Results All respondents lived up to the definitions of social and mental health, however, only one of the Muslims but all Christians lived up to the recommendation for physical activity. The perceived influence both religions had on their health were, all in all, positive. The social health was influenced by solidarity, the physical health through encouragement to take care of the body and the mental health by receiving meaningfulness, safety and help and support. Only small differences could be found in how the religions perceived to influence their health. Conclusions This study indicates that Islam and Christianity offer the same positive health effects. If one only were to see the ways the religions promoted health, it would be hard to tell the difference.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen. Hur sjuksköterskan själv ser på sjukdom, lidande och död påverkar i sin tur mötet med patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienter med existentiella och andliga behov inom palliativ vård Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning utifrån 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier med tillhörande underkategorier utgör resultatet: Bygga en tillitsfull relation; Främja personlig växt; Hantera känslomässigt påfrestande situationer. Slutsats: Det krävs en tillitsfull relation för att sjuksköterskor ska kunna identifiera patienters andliga och existentiella behov. Sjuksköterskor utvecklar personlig växt utifrån relationer med patienter men upplever samtidigt att de ställs inför känslomässigt påfrestande situationer, vilket kräver stöd och handledning i yrkesrollen samt en balans i tillvaron. / Background: Palliative care is based on an approach where the purpose is to prevent and palliate suffering and improve quality of life for patients and their relatives. The care is based on holism, which means that both spiritual and existential aspects are included. This can be very complex to handle for the nurse. Therefore, nurses can experience their work situation as strenuous and trying at the same time as enriching and developing. An ability to handle difficult situations is, together with professional support, facilitated by the fact that nurses have sound knowledge of existential philosophy and existential questions. Significant when meeting the patients is the nurse’s own experience concerning illness, suffering and death. This relation influences the contact with patients. Aim: To describe nurses’ experience of meeting dying patients with existential and spiritual needs in palliative care. Method: Literature-based study on qualitative research from 12 scientific articles. Result: Three main categories with subcategories emerged; Developing a trusting relationship; Promote personal development; Dealing with emotionally stressful situations. Conclusion: A relation based on trust is required if nurses shall be able to identify a patient’s spiritual and existential needs. Nurses gradually increase personal development from relations with patients but simultaneously experience that they are confronted with emotionally stressful situations which require support and professional guidance together with a balanced life.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn. Existentiellt, andligt behov har inte en självklar plats i omvårdnad och detta kan relateras till utbildning saknas samt utbildningsansvariga och vårdorganisationens förmåga att strukturera detta. Sjuksköterskor som har längre tids erfarenhet av att bemöta patienters andliga behov utför andlig omvårdnad holistiskt och kan utföra detta utan kliniska och vetenskapliga riktlinjer. SLUTSATS: För att sjuksköterskan skall kunna utveckla sin förmåga att bemöta andligt behov krävs utbildning både före och under yrkeskarriär. En sjuksköterska behöver också stöd från och samarbete med andra yrkeskategorier som präst, psykolog och/eller socionom. / BACKGROUND: Spiritual nursing should be a natural part of nursing due to holistic guidelines in accordance with the International code of ethics (ICN) for nurses, but that isn’t the case. Nurses tend to focus on the patients biological needs, which also is important. There are no current official guidelines for spiritual nursing and there is lack of scientific studies in this subject. AIM: The objective of this study was based on current studies, to describe factors that influence nurses’ respond to questions with spiritual content from patients. METHOD: A systematic review, based on seven scientific articles and one academic dissertation. RESULTS: Four categories were identified; adequate competence, a supportive healthcare environment and holistic outlook on people and reductionistic outlook on people. Patients’ spiritual needs are not always met, because of the nurses’ lack of education in the subject and support from the healthcare organization. Nurses, who have longer time experiences in responding to patients spiritual needs, are able to support patients in a holistic way without clinical and scientific guidance. CONCLUSION: It is important that the nurses’ needs for education in spiritual care are met, both before and during their career, so they can respond to patients’ spiritual needs and be able to provide holistic care. To maintain spiritual care the nurses also need support from the healthcare organization and other professions such as priest, psychologist and social worker.

Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare. Hon var en bildskapare som levde utanför de rådande normerna både vad gäller bildskapandet och personligen och gick sin egen väg vilket gör henne till eninspiratör för de som kommer efter henne. Hilma af Klint levde asketiskt helt hängiven sitt uppdrag. Allt tyder på att hon levde utan partner i avhållsamhet trots att hennes viktigaste budskap var ”dualen” som innebär att mannen och kvinnan är två halvor av samma själ som letar efter varandraför att återförenas. I bilderna framställs dualen som en man och en kvinna medan i Hilma af Klints anteckningar visar det sig att hon upplevde en kvinna som hennes dual under en tid medan det vid ett annat tillfälle var en man ur andevärlden. En annan aspekt som jag undersökt är hur bilderna uppfattas när de inte hamnar i den tempelmiljö som de skapades för och istället betraktas som autonoma. Tidigare forskning innehåller inga bildanalyser vilket jag tagit fasta på och anser vara enviktig del av att förstå bilder som autonoma, en viktig aspekt av modernistisk konst. I dessa bildanalyser finner jag att bilderna har mycket att ge om de tillåts stå fria från det sammanhang somde skapandes ur. Ytterligare en aspekt som jag undersökt är hur dessa bilder behandlas i konsthistorieskrivningen. Hilma af Klint upplevde sig som en förmedlare av bilder från andliga mästare, hennes egen roll som subjekt var sekundär. Trots detta är det personen Hilma af Klint som fått mest utrymme i historieskrivningen. Det finns en gängse bild av Hilma af Klint som en pionjär inom den abstrakta konsten vilket kan ses som problematiskt av flera skäl, inte minst det faktum att bilderna, enligt henne själv, var förmedlade till henne i syfte att upplysa mänskligheten. Jag har funnit att det tyvärr inte är helt enkelt att uppleva Hilma af Klints bilder i original. Tempelbildernavar tänkta att smycka ett tempel som aldrig kom att byggas. Ingen, inte ens Hilma af Klint själv har sett Tempelbilderna samlade i sin tänkta miljö. Däremot finns det planer på ett museum i Ytterjärna som enligt uppgift ska visa hela Hilma af Klints livsverk.

Bakgrund: Närstående till patienter i palliativ vård upplever ofta en väldigt svår livssituation. Livet sätts på prov och närstående upplever både fysiska och psykiska påfrestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård anges att närstående till patienter i palliativ vård bör erbjudas stöd i form av samtal som rör emotionella och existentiella frågor. Trots det tyder forskning på att närstående fortfarande upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera svåra känslor och existentiella funderingar. Syfte: Att belysa existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativa data. Resultat: Sju mönster identifierades: maktlöshet – kontroll; oro, stress – trygghet; hopplöshet – hopp; ensamhet – samhörighet; minskat själv – personlig växt; meningslöshet – meningsfullhet och begränsat liv – helt liv. Dessa beskriver sju kontinuum av existentiella upplevelser som närstående kan röra sig utmed, fram och tillbaka, över tid. Slutsats: Närståendes existentiella upplevelser påverkas av både patientens mående, de närståendes egna resurser och vårdpersonalens stöd och insatser. Det upplevs som viktigt att komma till acceptans med hjälp av egna resurser och med stöd av vårdpersonal, att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, få information och kunskap, kunna bibehålla sitt vardagsliv, att få möjlighet att berätta och att bli bemött som en unik individ med egna intressen och behov. Klinisk betydelse: Lindring av existentiellt lidande är en av sjuksköterskans viktigaste och svåraste uppgifter. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om närståendes existentiella upplevelser och diskuterar hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa upplevelser. / Background: Next-of-kin to patients in palliative care often experience a difficult life situation. Life is put on trial and next-of-kin experience both physical and mental stresses of various kinds. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has issued a knowledge support for palliative care, which states that next-of-kin to palliative patients should be offered support in the form of conversations about emotional and existential issues. Despite this, research suggests that next-of-kin still feel that they do not get the support they need to manage difficult emotions and existential musings. Aim: To illuminate the existential experiences of next-of-kin to patients in palliative care. Method: A general literature review based on ten articles comprising qualitative data. Result: Seven patterns were identified: powerlessness – control; anxiety, stress – assurance; hopelessness – hope; loneliness – togetherness; reduced self – personal growth; meaninglessness – meaningfulness and restricted life – complete life. These patterns describe seven continua of existential experiences that next-of-kin can move along, back and forth, over time. Conclusion: Next-of-kin’s existential experiences are affected by both the patient ́s wellbeing, the next-of-kin's own resources and nursing staff support. It is experienced as important to come to acceptance by using ones own resources and with the support of health professionals, to be included in the care of the patient, to get information and knowledge, to be able to maintain everyday life, to get the opportunity to share thoughts and to be met as a unique individual with own interests and needs. Clinical significance: Relief of existential suffering is one of the nurse's most important and difficult tasks. This study contributes to the knowledge of next-of-kin’s existential experiences and discusses how nurses can respond to and support these experiences.

Uppsatsen behandlar upplevelse. Analysen av upplevelse utgår från uppsatsförfattarens möte med den amerikanske videokonstnären Bill Violas installation Five Angels for the Millennium (2001). Forskningsansatsen är främst fenomenologisk vilket innebär att fokus ligger på att undersöka vad som är, vad det föreställer och hur den upplevande uppfattar detta. I bakgrunden står frågan hur upplevelse, med utgångspunkt i en persons möte med ett videokonstverk, kan analyseras teoretiskt. Uppsatsförfattaren för samman ett antal teoretiker som alla skrivit om emotioner, i form av känsla eller affekt, i samband med en tolkningsakt. De forskare som det främst refereras till är Bent Fausing, Mark Hansen, Laura Marks, Janet H. Murray, Lynne Pearce och Roland Barthes. Barthes har även påverkat förhållningssättet till analysen i stort. Den metod som används är att först skildra mötet med verket och att därefter analysera mötet utifrån fyra olika infallsvinklar. Från analysen av vad som mött den upplevande, flyttar perspektivet till att se vad som skett i den upplevande, för att därefter undersöka hur den upplevande utvecklat en relation till verket. Slutligen diskuteras verkets religiositet, bl.a. med hänvisning till Wassily Kandinskys texter om det andliga i konsten, Walter Benjamins beskrivning av upplevelse, nyare forskning om religiös upplevelse och Violas kontext och uttalade avsikt. I texter om Viola framkommer det att de som mött hans verk delar en likartad upplevelse. Analysen är avsedd att ge en förståelse för hur Viola går till väga för att få den som möter hans verk att känna och tänka på ett visst sätt. Slutsatsen är att den upplevande, i mötet med verket, möter Violas ideologi, vilken kan sägas vila i utgångspunkten att människan måste finna en ny form av verklighet. Implicerat är att den värld hon lever i idag inte är människovänlig.

Background: Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient. Aim: To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care. Methods: A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed. Keywords that were used: Palliative care, Issue, Existential,   Communication, Spiritial experiences, Nurse, Nurses, Existential questions, Nurse specialists. As a theoretical framework for this literature review, the model of the 6 S:n was applied. This model aims to create a holistic approach to the patient through planning, documentation, implementation and evaluation of ongoing care. The goal is to promote patients' wishes and thus a good death. Results: The results of the literature review is presented in four themes. The understanding of the concepts of existential and spiritual concerns the meaning and significance of the terms for the nurse. To feel responsible highlights the nurse's ability to meet existential and spiritual needs. To manage their own emotions focuses on how the nurse herself is influenced by patients' existential and spiritual needs and thoughts. The last theme Conversation is about using the conversation as a tool to meet patients' existential and spiritual thoughts. Discussions: Two following themes is presented in the discussion; The understanding of the concepts of existential and spiritual, and To feel responsible. These are discussed against the theory of the 6 S:n, with a focus on S:n contexts and strategies.