Background: It has been argued that nursing care shall be provided with a holistic approach where the human being is seen as one unit that contains body, mind, soul and spirit. The International Council of Nurses (ICN) states that patients’ spirituality shall be respected and that nurses therefore have to involve the spiritual dimension when caring for patients. Spirituality is subjective and by meeting patients’ spiritual needs and providing spiritual care interventions according to these needs, nurses can support patients and help them to find motivation in their sickness.  Aim: To describe Christian nurses’ experiences of spiritual care at a Christian hospital in Myanmar.  Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews. Four Christian nurses with experience of spiritual care participated and in total six individual interviews were conducted. The data was analyzed using a qualitative content analysis, as described by Graneheim and Lundman.  Result: The result was divided into two categories: nurses’ view on spirituality and spiritual care and nurses’ experiences of spiritual care.  Discussion: The result is discussed using Lundmark’s definition of spiritual care as framework. The main focus is the religious approach to spiritual care. Both ethical dilemmas and positive outcomes of this approach are discussed. / Bakgrund: Det har argumenterats för att omvårdnad ska ges utifrån ett holistiskt perspektiv där människan ses som en enhet som innefattar kropp, sinne, själ och ande. Internationella rådet för sjuksköterskor (ICN) har slagit fast att patienters andlighet ska respekteras och att sjuksköterskor därför måste involvera den andliga dimensionen i vården av patienter. Andlighet är något subjektivt och genom att möta patienters andliga behov samt ge andlig omvårdnad i enlighet med dessa behov, kan sjuksköterskor ge stöd åt patienter och hjälpa dem att hitta motivation i deras sjukdom. Syfte: Att beskriva kristna sjuksköterskors erfarenheter av andlig/existentiell omvårdnad på ett kristet sjukhus i Myanmar. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Fyra kristna sjuksköterskor med erfarenhet av andlig/existentiell omvårdnad deltog och totalt genomfördes sex individuella intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som beskrivs av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet delades upp i två kategorier; sjuksköterskors syn på andlighet och andlig/existentiell omvårdnad och sjuksköterskors erfarenheter av andlig/existentiell omvårdnad. Diskussion: Resultatet diskuteras med Lundmarks definition av andlig/existentiell omvårdnad som referensram. Störst fokus ligger på det religiösa förhållningssättet till andlig/existentiell omvårdnad. Både etiska dilemman och positiva aspekter av detta förhållningssätt diskuteras.

<p>En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje.</p><p>Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den.</p><p>Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän.</p><p>Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.</p>

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje. Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den. Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän. Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.

I juli 2017 rapporterade lokalmedia om en händelse i stadsdelen Rud i Karlstad, på platsen för en tilltänkt moské. Snart stod det klart att den pentekostalt kristna rörelsen International Mission Church Karlstad stod bakom vad som visade sig vara en ceremoni. Denna uppsats syftar till att undersöka vad det var som egentligen hände. Vidare ingår uppsatsen i forskningsprojektet ”Karlstads moské – förhandlingar om islam i Värmland”. Ett studentbaserat projekt vid Karlstads universitet som behandlar islams utveckling i Värmland från olika aspekter. I projektet belyser denna studie det religiösa motståndet mot moskébygget. Med hemsökelseriter samt textritualisering som teoretiska utgångspunkter konstateras att det ceremoniella görandets syfte var att skydda platsen samt att visa sitt missnöje mot nämnda moské. I ett manifest som ligger till grund för undersökningen uppmanas det till andlig krigföring mot det som går emot församlingens värderingar. Studien får dels sin relevans genom bristen på rituella skildringar och dels genom det faktum att islam och islamkritik är ett relevant ämne i dagens samhälle. / In July 2017, local media reported on an event in the district of Rud in Karlstad, at the site of an intended mosque. Soon it became clear that the Pentecostal Christian communion International Mission Church Karlstad, was accountable for what proved to be a ceremony. This essay aims to examine what really happened. Furthermore, this essay is included in the research project ”The Karlstad Mosque – Negotiations on Islam in Värmland”. A student-based project at Karlstad University that deals with Islam’s development in Värmland from various aspects. In the project, this study illustrates the religious resistance against the mosque. With rites of affliction and text ritualization as a theoretical premise, it is stated that the purpose of the ceremonial process was to protect the site and to show the communion’s dissatisfaction with the mosque. In a manifesto, that is the basis for the examination, it is called for spiritual warfare against what goes against the values of the communion. The study is partly relevant because of the lack of ritual depictions and partly by the fact that Islam and Islam criticism is a relevant subject in today’s society.

Bakgrund: Hur människor hanterar vetskapen att livet är på väg mot sitt slut kanskilja mycket. Gemensamt för många palliativa patienter är en andlig och existentielloro. Andlig vård kan öka både livskvalitet och välbefinnandet hos dessa patientersamt minska den ångest som många upplever inför den stundande döden. Genom attsprida kunskap inom andlig vård för vårdpersonal kan den palliativa vårdenförbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av attstödja det andliga och existentiella välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes idatabaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen av datan följde Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman och nio underteman. Teman var:‘Bidragande faktorer till god vård’, ‘Hindrande faktorer till god vård’ och‘Erfarenheter av att möta svåra symtom’. Konklusion: Som palliativ vårdpersonal bör man vara medveten om att verktygsåsom samtal, tystnad, delegering och särskilda vårdinterventioner kan förbättrapatientens andliga och existentiella välbefinnande. Flera deltagare efterfrågadeutförligare utbildning inom ämnet och detta är något som bör utredas vidare. Detfinns även behov av ytterligare forskning generellt inom andlig och existentiell vård,särskilt med kvantitativ design då sådan forskning är en bristvara. / Background: How people deal with the notion that life is coming to an end candiffer. But common for a lot of palliative patients is spiritual and existential distress.Spiritual care can increase both quality of life and wellbeing and decrease the level ofanxiety that plenty experience in front of the impending death. By spreadingknowledge on spiritual care, the palliative care could improve. Aim: The aim of this study is to describe healthcare professionals’ experiences ofsupporting the spiritual and existential well-being in end of life care. Methods: A literature study based on 8 qualitative articles. The database searcheswere made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data analysis followed Friberg’s fivestep-model. Results: The analysis led to three themes and nine subthemes. The themes were:‘Contributory factors to good care’, ‘Obstructive factors to good care’ and ‘Experiencesof meeting difficult symptoms’. Conclusion: Palliative healthcare professionals should be aware that tools likeconversation, silence, delegation and care interventions can increase patientsspiritual and existential well-being. Many participants requested more education onthis subject and that should be investigated further. There is also a need foradditional research on spiritual and existential care, especially with a quantitativedesign.

This essay sheds light on three Pentecostal theologians – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez and Opoku Onyinah by analysing one of their theological publications each. The goal of the essay is to find out how their view of Jesus, Christology, compares to the Fivefold gospel of the Classical Pentecostal Movement, namely: 1) Jesus as Saviour, 2) Jesus as Sanctifier, 3) Jesus as Spirit Baptizer, 4) Jesus as Healer and 5) Jesus as Coming King. By a comparative textual analysis of the works of the three theologians, this essay also examines the three theologians’ Christologies as they relate to another, searching for both similarities and differences.  Another aspect of the essay is to answer whether the differences in Christologies is a result of the theologians’ cultural backgrounds. With Macchia based in the USA, López Rodríguez in Peru and Onyinah in Ghana they represent vastly different kinds of the global Pentecostal Movement, and whether that fact leads to a contextualization of their Christologies is the matter at hand of the second research question. By also looking at surrounding contextual theologies; the doctrine of Spirit Baptism developed in Classical Pentecostalism in USA, Liberation Theology in Latin America and Spiritual Warfare in Africa, this essay examines how each of these theological frameworks relates to the Pentecostal theologian based in that region. The answer to each of these questions in the conclusion of the essay is two-fold as well. Firstly, the analysis finds that all three theologians closely relate to at least three of the five doctrines; Saviour, Spirit Baptizer and Healer, with the caveat that speaking in tongues is not as present. For the other two, the differences are greater towards Classical Pentecostalism. Secondly, the essay concludes that the theologians are influenced by their contextual background in terms of how they present their Christologies. / Uppsatsen analyserar kristologin hos tre pentekostala teologer – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez och Opoku Onyinah – genom att undersöka en teologisk publikation från vardera författare. Syftet är att jämföra deras nutida kristologi med hur den framkom i den klassiska pingströrelsens femfaldiga evangelium; 1) Jesus som frälsare, 2) Jesus som helgelsebringare, 3) Jesus som andedöpare, 4) Jesus som helare och 5) Jesus som kommande kung av Guds rike. Med hjälp av en komparativ innehållslig idéanalys analyseras verken av de tre teologerna, för att se hur deras kristologier relaterar både till varandra och de femfaldiga evangeliet. Ytterligare en aspekt av uppsatsen är att besvara frågan om skillnaderna i deras kristologier beror på författarens kulturella bakgrund eller kontext. Macchia från USA, López Rodríguez från Peru och Onyinah från Ghana representerar vitt skilda delar av den globala pentekostala rörelsen, och om det innebär att en kontextualiserad kristologi framkommer i deras verk är föremål för diskussionen i uppsatsen. Där relateras även författarnas kristologier till omgivande teologiska ramverk i deras respektive världsdelar som exempelvis latinamerikansk befrielseteologi eller betoning av andlig krigföring i Afrika. Resultatet av forskningen i uppsatsen blir därmed tvådelat. För det första relaterar de tre teologerna i stor grad till tre av de fem doktrinerna i det femfaldiga evangeliet; om Jesus som frälsare, andedöpare och helare, med undantaget att tungotalet inte har en lika framträdande plats som hos den klassika pentekostalismen. För det andra dras slutsatsen att samtliga författare är influerade av sin kontextuella bakgrund vid författandet av sina teologiska verk och hur de presenterar sina respektive kristologier.

Bakgrund: Att utöva andlighet är ett allmänmänskligt behov och särskilt i livets slutskede kan andliga frågor aktualiseras. Patienter har rätt att bli bemötta i sina andliga behov och i tillgodoseendet av detta har sjuksköterskor ett viktigt ansvar. Trots detta saknas kunskap om vad andlig omvårdnad innebär och hur det kan erbjudas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av andlig omvårdnad i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där åtta kvalitativa studier analyserades och syntetiserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades under studiens resultat; Sjuksköterskans förmågor, Sjuksköterskans förhållningssätt, Betydelsefulla komponenter i mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt Sjuksköterskans upplevelse av mötet. Slutsatser: Sjuksköterskors förmågor och förhållningssätt visade sig vara viktiga förutsättningar för andlig omvårdnad och användes i mötet med patienter i livets slutskede för att etablera tillitsfulla relationer, kommunicera inkännande och ge villkorslöst stöd. Mötet med patienter i livets slutskede kunde ge upphov till känslor av både otillräcklighet och meningsfullhet för sjuksköterskor. Rekommendationer för fortsatt forskning är studier utförda i andra vårdkontexter än den palliativa. / Background: Practicing spirituality is a basic human need and especially at the end-of-life spiritual issues tend to get actualized. Patients have the right to have their spiritual needs met, and in ensuring this, nurses have an important responsibility. Despite this, knowledge about the meaning and provision of spiritual care are inadequate. Aim: To describe nurses’ experiences of spiritual care in a palliative care context. Method: A literature review analyzing and synthesizing eight qualitative studies using qualitative content analysis. Results: Four themes were identified in the result of the study; The nurses’ skills, The nurses’ attitudes, Significant components in the encounter between the nurse and the patient and The nurses’ experiences of the encounter. Conclusion: The nurses’ skills and attitudes showed to be important prerequisites in the provision of spiritual care and were used by the nurses in the encounter with patients at the end-of-life to establish trusting relationships, compassionately communicate and offer unconditional support. The encounter with patients at the end-of-life had the potential to provoke both feelings of inadequacy and meaningfulness for the nurses. Recommendations for future research are studies conducted in other caring contexts than the palliative one.

The purpose of this thesis is to investigate whether young people with neuropsychiatric disabilities feel that they have a spiritual longing. The research questions are also about what young people experience that which their spiritual longing is expressed and what conditions and obstacles exist to meet their longing and needs. With the help of role theory, language theory, and the theory of the illusionist world, new knowledge about young people's spiritual longing is gained.   The essay uses a qualitative method and collects empirical data by having two (2) group interviews, the first was with key people who are active in the business. And the second interview was with some young people who are active in the same business. With the help of the key people, broader knowledge has been achieved. By interviewing young people, their spiritual longing has been identified.   The essay shows that young people have a spiritual longing and that it must be allowed to take place and be taken seriously. The young people and the key people show signs that a language and an expression of spiritual longing is something that needs to be explored and developed. The essay concludes that young people have a spiritual longing and there are good conditions for further development, but more knowledge is needed when dealing with young people and their spiritual longing. The Church of Sweden has come a long way on its journey to a community, but there are still unexplored paths to follow.

Many Christians believe in a future with eternal life, some say it will be “in heaven”. What kind of existence do they imagine? Do they think that the risen Christian congregation will have physical bodies like we have here in our lives on Earth today? Or will it be a spiritualexistence? Bible scholar and former Anglican bishop NT Wright asserts that Christianity’s most distinctive idea is bodily resurrection and he also defense a literal resurrection of Jesus.1 He claims that most Christians don’t understand the meaning of the “Christian hope” – that of a bodily resurrection and a new creation. What is the theological statement on resurrection from bishops in the Swedish Lutheran Church? Which message about the Christian hope do they advise, especially when it comes to funerals? What kind of eschatological tracks are to be found in the main manual Kyrkohandbok för Svenska kyrkan? Is the afterlife to be seen as a spiritual existence or one with physical bodies? And does it really matter? The main purpose in this essay is to find out what kind of eschatological guidance there is for priests officiating funerals. With starting point in the theology of NT Wright, in comparison with the advice from Swedish bishops, the essay is studying which words and formulation could be used to talk truthfully about the Christian hope.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen. Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys. Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig. Praktiska tillvägagångssätt för andlig vägledning inom familjen handlar om föredömlighet, kyrkogång, samtal och andliga övningar. Kulturella skillnader kan skönjas mellan svenska och engelskspråkiga deltagare i fråga om vad man som förälder vill ge sina barn.