Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna. / Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.

Uppsatsen visar hur prästen och tonsättaren Lars Åke Lundberg har medverkat till den andliga visans teologiska bestämning i en banbrytande och samhällsomvälvande tid 1965-1973. Studien omfattar det urval av andliga visor Lundberg själv valt att tonsätta/översätta under tidsperioden. I uppsatsen görs en analys av vistexterna utifrån några valda samhällsteologiska motiv. Resultatet av textanalysen sammankopplas med den tidsanda, som då rådde. Uppsatsen bidrar också till en samhällsteologisk förståelse av vad som hände inom Svenska kyrkan under perioden. Förståelsen av den politiska förändringen kom inifrån Svenska Kyrkan i första hand och inte genom yttre påverkan. / The essay shows how the priest and composer Lars Ake Lundberg has contributed to the theological determination of the spiritual song in the pioneering and revolutionary period of the society in 1965-1973. The study includes the selection of spiritual songs that Lundberg himself chose to compose/translate during the time period. In the essay, analaysis of the lyrics is made based on some selected theological motives belonging to the society. The result of the analysis of the texts is connected with the spirit of the time, which then prevailed. The essay also contributes to a theological understanding of what happened whithin the Church of Sweden during the period. The understanding of the politcial change came from the Church of Sweden itself and not primarly through external influences.

No description available.

Bakgrund: Genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvårdnaden och visar förståelse i praktiska kunskaper, ändå blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det är en litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: Kärlek till de närmaste, Närhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, Människovärde och Strävan efter sanningen. Slutsats: Patienters andliga behov är att bejaka livet, en motsägelsefull inspiration, insikt om meningen med lidandet, att finna skönhet i det fula och en ny förståelse om sig själv. / Background: The recent studies shows that patients had spiritual needs and that the majority of them appreciate to discuss them with nurses. Nurses realize the importance of spirituality in patient care and show understanding in practical knowledge, however remain patients’ spiritual needs unsatisfied. Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ spiritual needs from their own perspective. Method: This is a literature overview based on ten research articles published between 1997 and 2011. Findings: Five themes: Love to one’s family, Closeness to the divine, Acceptance of one’s destiny, Human dignity and Pursuit for the truth were identified. Conclusion: Patients’ spiritual needs are to affirm the life, conflicting inspiration, insight in the meaning of suffering, to discover the beauty in the ugliness and new understanding about oneself.

Denna text är en uppsats om min konst. En kollage-artad sammanställning bestående av olika koncentrat, eller ska jag kalla det för koncentrerade förklaringar, tankelekar och processer. Text och bild består av de arbeten jag hittills odlat fram under min tid här på Konstfack, tillsammans med den mylla som dessa är sprungna ur.

Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna.Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet.

Bakgrund: Den palliativa vården ska ges genom att se patienten utifrån fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner. Studier visar att patienter inte fått sina andliga behov uppfyllda i sjukvården och att det kan leda till depressiva symtom och en minskad känsla av mening och fridfullhet. I livets slutskede finns skäl att tro att andliga frågor och behov kan tillta. Eftersom sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden och arbetar nära patienten behövs kunskap kring deras erfarenheter av att möta patienters andliga behov. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta behovet av andlighet hos patienter i ett palliativt skede. Metod: Examensarbetet har genomförts som en litteraturstudie och är baserad på 12 artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: I resultatet identifierades tre teman, religiösa aspekter av den andliga omvårdnaden, mötet med patienten samt utmaningar och förutsättningar. Under respektive tema urskildes subteman, vilka var religiösa riter/handlingar, ta hjälp av andra, respektera patientens trosuppfattning, kommunikation, relationsbyggande, andlig omvårdnad som en del av fysisk omvårdnad, praktiska utmaningar och förutsättningar och sjuksköterskans personliga utmaningar och förutsättningar. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av att ge andlig omvårdnad skilde sig åt runt om i världen och att de religiösa trosuppfattningarna i landet kunde speglas i vården. Sjuksköterskornas relation och hur de kommunicerade med patienten visade sig vara väsentligt för att kunna förse patienten med den andliga omvårdnad de behövde. I vården finns utmaningar som exempelvis tidsbrist, hög arbetsbelastning samt okunskap, vilket påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskorna kunde möta patienternas andliga behov. / Background: Palliative care should be provided by considering the patient from physical, psychological, social, and spiritual dimensions. Studies show that patients have not had their spiritual needs met in healthcare, which could lead to depressive symptoms and a decreased sense of meaning and peace. At the end of life, there is reason to believe that spiritual questions and needs may increase. Since nurses have the nursing responsibility and work closely with the patient, knowledge about their experiences of meeting patients spiritual needs is necessary. Aim: To explore nurses’ experiences of meeting the spiritual needs of patients in a palliative stage. Method: The thesis has been conducted as a literature study and is based on 12 articles with a qualitative study design. Results: Three main themes were identified in the results: religious aspects of spiritual care, the encounter with the patient and challenges and prerequisites. Under each main theme, sub-themes were identified, which were religious rituals/acts, seeking help from others, respecting the patients’ beliefs, communication, building relationships, spiritual care as part of physical care, practical challenges and prerequisites, and the nurses’ personal challenges and prerequisites. Conclusion: Nurses' experiences of providing spiritual care varied around the world, and the religious beliefs in the country could be reflected in the care. The nurses' relationship and communication with the patient proved to be essential in providing the spiritual care they needed. In healthcare, there are challenges such as lack of time, high workload, and lack of knowledge, which affected the extent to which nurses could meet patients' spiritual needs.

Spiritual care in hospitals is a well-established practice in Sweden that is justified by religious freedom. Contemporary Sweden is a multicultural society with a culturally and religiously diverse population. Since 2006, a Muslim spiritual care organization has been established in co-operation with the Swedish state. This interview study with Muslim spiritual caregivers examines how Islam is being interpreted and how Muslim spiritual care in Swedish hospitals is apprehended by the informants. By approaching Islam as a discursive tradition and combining historical and ethnological methods, this study sheds light on what aspects of Islam are considered relevant in the hospital context and it examines why that is the case. The study shows that Muslim spiritual care is regarded to be a complement to other healthcare practices. To a large extent, the care is provided by supportive conversations, Islamic counseling, as well as help with religious practices and rituals. To manage a patient’s various wants and the denominational diversity, the Muslim representatives hold that they put the patient’s and the relatives’ needs and interpretations of Islam first. The study concludes that the representatives are spiritual care professionals that are loyal to the state and the secular institutions they serve. This involves staying true to ideals of cultural and religious pluralism and equality but also knowing that these principles are subordinated to the hospital’s rules. This constructs boundaries regarding how Islam is interpreted and has to be negotiated in the efforts of making Islam a natural part of the institution.

Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ”total pain” har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande. En litteraturstudie har utförts där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats. I resultatet framkom att för att kunna bedöma och bemöta existentiella behov måste sjuksköterskan ha kunskap om vilka de existentiella/andliga behoven är. För att kunna bedöma smärta finns ett  mätinstrument som kan användas för att lättare upptäcka existentiella/andliga behov. I artiklarna framkom att de existentiella/andliga behoven var: att ha en tro, bra relationer, känna meningen med livet, känna hopp och tröst, bli sedd och lyssnad på. Omvårdnadshandlingar som sjuksköterskan kan utföra för att minska patientens existentiella/andliga lidande visade sig vara: Att samtala och ha tid för patienten, holistiskt synsätt, skapa en kärleksfull miljö så att patienter kan känna hopp, inre frid och en mening med livet. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att kunna se och möta de existentiella behoven och grunden i omvårdnaden är att samtala, kunna lyssna och ha tid för patienten. Mer utbildning, kunskap och forskning inom detta område behövs för att sjuksköterskan ska kunna utföra en helheltsvård och därmed kunna minska patientens lidande i livets slutskede. / Pain and in particular existential pain are common symptoms within the palliative care. Untreated existential pain has consequences for the degree of patient suffering. The concept of "total pain" has been crucial for the hospice movement and palliative medicine. The purpose of this study was to describe nurses caring for patients with existential pain in palliative care to reduce patient suffering. A literature review was performed including analysis of 13 scientific articles. The results showed that in order to assess and respond to the existential needs of patients the nurses must have knowledge about the existential/spiritual needs. To assess pain there is a measuring instrument which can be used to better detect existential/spiritual needs. The articles revealed that the existential/spiritual needs were: to have a faith, good relationships, know the meaning of life, have hope and comfort, being seen and listened to. Management that the nurse can do to reduce the patient's existential/spiritual suffering were: The importance of communication and having time for the patient, holistic approach, creating a loving environment so that patients can have hope, inner peace and a meaning of life. It is included in the nurse's responsibility to view and respond to the existential needs and the foundation of nursing is to converse, to listen and have time for the patient. More education, knowledge and research in this area are needed for the nurse to perform a holistic care and thereby reduce the patient's suffering in the terminally ill.

Bakgrund: Barnmorskor möter kvinnor när deras existentiella hälsa utmanas vilket innebär att barnmorskors förståelse för existentiell hälsa är betydelsefullt att belysa Syfte: Att fördjupa förståelsen av meningen med existentiell hälsa i relation till reproduktion ur barnmorskors perspektiv. Metod: Sju barnmorskor skrev ned sina reflektioner gällande kvinnors existentiella hälsa i ett frågeformulär. Svaren analyserades med den kvalitativa metoden hermeneutisk textanalys enligt Gadamer. Resultat: Analysen gav upphov till tre teman, varav det första delades in i två underteman, enligt följande rubriker: En mångtydig känsla i det existentiella samtalet med kvinnan, En vägledning till kvinnan att finna sin inre styrka och tro på sig själv i transitionen till föräldraskapet och Dialogen om tro på mänskligheten och livet, som inte behöver vara religion. Konklusion: Resultatet visar betydelsen av samtal om existentiell hälsa för kvinnor och barnmorskornas egen förmåga att möta kvinnor i dessa samtal, samt yttre omständigheter som påverkar dessa samtal. Den existentiella hälsan har betydelse för det totala måendet och därför bör fokus på existentiell hälsa vara en självklar beståndsdel i mötet med gravida kvinnor. / Background: The story of the woman should be perceived as a possibility for the midwives to obtain more knowledge on existential health. Aim: To deepen the understanding of the meaning of existential health related to reproduction from the midwife´s perspective. Method: 7 midwifes wrote down their reflections on women´s existential health in a questionnaire. The answers were analysed with the qualitative method, hermeneutical text analysis in accordance with Gadamer. Results: The analysis emerged in three themes: An ambiguous feeling in the existential conversation with the woman, A guidance to the woman to find her inner strength and faith in herself in the transition to parenthood and the Dialogue about faith in humanity and life, which does not have to be religion. Conclusion: The result shows the importance of conversations about existential health for women and the midwifes abilities of meeting women in these conversations and external factors interfering on these conversations. The existential health influences on the total wellbeing therefore should focus on existential health be an obvious element in the meeting with the pregnant woman.