Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några gymnasielever som har Svenska som andraspråk reflekterar kring sin egen språkutveckling. Ett annat syfte är att få en inblick i hur samma elever ser på andraspråksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andraspråkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras språkutveckling har skett. De känner till olika inlärningsmetoder, även om de inte alltid aktivt använder sig av dem. De anser också att läsning är A och O för att kunna utvecklas i sitt andraspråk. Läsning är således, enligt deras åsikt, den mest effektiva språkutvecklande aktiviteten, vid sidan av att titta på tv, och att prata med sina kompisar. Dock läser de knappt någon litteratur. Vidare har informanterna ett stort intresse av att förändra andraspråksundervisningen, de vill individanpassa den och utöva elevdemokrati. Svenska som andraspråksläraren kan med fördel, lyssna på elevernas förslag till förändringar gällande undervisningen, för att kunna tillgodose deras behov och skapa en språkutvecklande miljö. Det är också lärarens uppgift att informera sina elever om hur språkinlärning sker. Informanterna i denna undersökning förespråkar i huvudsak en funktionaliserad undervisning, där t ex verklighetsbaserade kommunikationssituationer betonas.

I denna studie undersöks vilka motivationstyper som är representerade inom andraspråksinlärning bland gymnasieelever, vilka attityder som gymnasieelever har gentemot L2-inlärning (svenska), svenska samhället och kulturen och på vilket sätt eleverna lär sigsvenska utanför- och innanför skolan samt hur SVA-läraren motiverar eleverna att lära sig svenska i skolan. Studien är kvalitativ och kvantitativ. I studien används elevenkäter och ett frågeformulär för läraren som kombinerats med en intervju för att besvara de fyra forskningsfrågorna. Resultaten har visat att eleverna upplever både inre och yttre motivation som är kopplade till det integrativa och det instrumentella syftet i L2-inlärning. Studien visar att eleverna orienterar den integrativa motivationen i sin L2-inlärning för att kunna integreras i samhället och lära känna andraspråksgruppens kultur. I samband med detta orienterar eleverna även den instrumentella motivationen i sin L2- inlärning för att kunna uppnåandraspråksfärdighet vilket kan möjliggöra vidare studier för andraspråksinlärare. I studien har det framkommit att gymnasieeleverna använder sig av olika inlärningssätt för att lära sig och förbättra sin svenska utanför- och innanför skolan. Läraren hjälper eleverna i att vägleda och motivera dem för att uppnå deras mål genom att tillämpa en undervisning som främjar elevernas andraspråksutveckling. Därtill kan vi dra slutsatsen från vår studies resultat att eleverna visar positiva attityder gentemot den svenska kulturen och samhället. Genom elevenkätsvaren har de flesta eleverna uppgett att Sverige är ett land med flera levnadsmöjligheter där det erbjuds gratis utbildning och vård.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext. Under teoridelen presenteras den intima sammankopplingen mellan språk och kultur och tre typer av identiteter; den dynamiska, den synkretiska och den tredje identiteten.  Resul­taten visar att det är de kulturella skillnaderna i kommunikationen som lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till den upplevda språkliga sociala situa­tionen. Vidare har allas identiteter på ett eller annat sätt tagit influenser av andraspråket. En ny identitet – den motsägelsefulla identiteten – tycks ha vuxit fram. Det utkristalliseras två synsätt; ett som tycker att deras ursprungsidentitet inte har ändrats så mycket utan snarare att den har blivit utvidgad och ett vars ursprungsidentitet har påverkats avsevärt till att inbegripa något mer än bara en identitet, i stället en både-och-, en multipel, eller till och med en egen identitet.

The aim of this paper was to investigate how adult second language learners of Swedish have perceived their social space with their classmates during courses that they have studied online due to the COVID-19 pandemic. The research questions that fulfilled this aim looked at (1) the students’ perceptions of three qualities connected to a positive social space: availability, support and trust; and (2) their perceived learning outcomes from the interaction that has taken place within this perceived social space. This study used a mixed method where a quantitative method that consisted of questionnaires was interrelated with a qualitative method that consisted of voluntary comments in the questionnaire as well as follow-up interviews. Thirteen students answered the questionnaire, and three of them were interviewed. The results showed that the most positive impact on their social space is connected to their trust for one another and the most negative impact is connected to the availability of their classmates as well as the use of the functions in th communication platform. The results also showed that the most positive effect on their perceived learning outcomes is connected to the opportunity to discuss and use the language in various ways and the most negative effect can be connected to differences in proficiency levels.

The digital world that has been created in today’s society opens doors to possibilities that we could not have dreamed of twenty years ago. One of these possibilities is that children can learn new languages by interacting and communicating with people all around the world. Learning English as a second language is obligatory in Swedish schools. It is a part of the curriculum and as normalized as learning maths or science. However, that does not mean it is an easy task. Many students struggle with second language acquisition and need a helping hand to motivate or facilitate easier understanding of a second language. This essay presents a major influence on many second language learners in Sweden today: World of Warcraft. World of Warcraft is a major online game that is played by thousands of children around the world every day, including Sweden. It is a game that involves reading and understanding English, speaking and texting in English and being able to follow spoken and written instructions in English. All these traits are willingly practiced by motivated children all around Sweden today because of one common interest: the interest in the game itself. This essay is a research overview and it aims to bring light to the importance of communication between young learners in the gaming community, how the game contributes to facilitating a place and community where gamers can communicate and practice their gaming skills and second language acquisition. To complete this essay an extensive amount of research about second language acquisition and online games has been gathered and to answer three main questions. The results of this essay show that there is significant research to support the claims that second language acquisition is greatly advanced by participating in massive multiplayer online games and that the communication between players that is a part of these games is a great source of acquiring a second language.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med metoden, tecken som stöd samt i vilka sammanhang metoden anses vara gynnsam.  Denna studie undersöker hur användandet av tecken som stöd ser ut i den svenska grundskolan samt i vilka pedagogiska sammanhang metoden kan användas som resurs. Studien tar upp tecken som stöd i undervisning för och kommunikation med elever med språkstörning samt inom andraspråksundervisning. Den lyfter även generella vinster hos elever som använder tecken som stöd.   Undersökningen genomförs med kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger. Dessa nämns som respondenter. Dessa respondenter representerar olika befattningar som klasslärare, specialpedagog och SVA-lärare. Analys av intervjuresultaten genomförs utifrån två perspektiv: en innehållsanalys samt en med inspiration från en fenomenografisk ansats.

Abstrakt  Skönlitteratur […] ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara (Skolverket 2022).   Citatet ovan är hämtat från ämnet Svenska som andraspråks (hädanefter används förkortningen SVA) syfte på Skolverkets hemsida. Läsning av skönlitteratur ska fylla flera olika funktioner i den svenska skolan. Det ska bland annat vara känslomässigt utvecklande, bidra till en större världsbild, ökad förståelse för omvärlden och inte minst personlig utveckling i både språk och tankesätt. Denna studie undersöker vad som påverkar elevers, i grundskolans senare år 7–9, läslust. Studien är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet, relationell pedagogik, scaffolding samt den proximala utvecklingszonen. Jag har intervjuat elever med svenska som andraspråk i grundskolans senare år 7–9 samt en verksam lärare och en bibliotekarie. Studien visar att faktorer som bokgenre, klassrumsklimat, skolmiljön och ljudvolym påverkar hur eleverna läser i skolan. Efter att jag intervjuat bibliotekarien så visar resultatet och tillika tidigare forskning att man kan skapa en mer naturlig läslust med små medel som att skapa läshörnor och tysta rum. Vetskapen om hur eleverna tänker kring läsmiljön ger möjligheter till att kunna anpassa lektioner och dess planering kring läsning av skönlitteratur i skolan och att då kunna minska motståndet mot att läsa skönlitteratur hos ungdomar. Även kunna ge förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för att öka elevers läslust. Resultatet visar också att både pojkar och flickor läser uteslutande i skolan men flickor läser i större utsträckning hemma. Samtliga elever väljer främst skönlitterära böcker i genren kärlek men även genren skräck var en favorit.

Den här studien syftar till att undersöka elevers syn på skolans roll när de lär sig engelska och deras attityder till det engelska språket och engelskundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där 92 elever i årskurs 9 från två olika högstadieskolor deltog. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till det engelska språket och fritidsengelskan. Majoriteten av dem tycker att de inhämtar mer kunskap i engelska på fritiden än i skolan och knappt hälften tycker att de lär sig språket bäst själva, utan skolans hjälp. Resultatet visar också att en stor majoritet av eleverna anser att skolan har en viktig roll när de lär sig engelska och de inser vikten av att inhämta grammatiska kunskaper. Eleverna värderar den muntliga förmågan högt och många av dem anser att det är lättare att prata engelska på fritiden än i skolan. Majoriteten elever anser också att undervisningen behöver anpassas till att likna deras fritidsengelska mer och många elever ser gärna att det är mer arbete med film på lektionerna. Resultatet visar även att det förekommer en viss könsskillnad vid några av frågorna.

This research aims to find out how a small sized school in western Sweden, where the experience regarding second language students is not very high, accept the challenge to find and use teaching methods adapted to the students. It will investigate what specific methods or theaching materials are used and why they have been chosen, all this with a focus on literacy learning. The method applied is qualitive interviews. Four teachers have been interviewed from three different grades. In the result and discussion the empiricism according to the four issues about teaching materials and choice of methods is presented. The results show that the teachers more or less use specific methods and materials. Among these are genre pedagogy and copying as methods for second language students learning swedish writing skills. The materials presented include something called ”ZickZack” and ” my words” and are used mainly during Swedish class.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.