Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång. / <p>Svenska som andraspråk</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevda språkutvecklande arbete med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken.  Studien tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om språkinlärning och synen på hur lärare bör arbeta språkutvecklande för andraspråkselever. Vygotskijs teorier om bland annat den proximala utvecklinngszonen och interaktion för lärande är grundläggande för det språkutvecklande arbetssättet.  För att samla empiri observerade och intervjuade vi fyra lärare på två skolor för att sedan kunna dra slutsatser om hur de upplever att de arbetar jämfört med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. Den insamlade data analyseras ur en innehållsanalys och ett hermeneutiskt perspektiv. Detta innebär att vi har kategoriserat och tolkat observationerna och deltagarnas intervjusvar.  Reslutatet av studein visar att många klasslärare upplever att de utgår ifrån många teorier som finns inom det sociokulturella perspektivet men att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med deras praktiska arbete. Att deras upplevelser och paktiska arbete skiljer sig kan bland annat bero på att det råder tidsbrist och resursbrist. Det kan också bero på att lärare diskuterar ämnet i arbetslaget och därmed har en samstämmig syn på andraspråksinlärning som inte nödvändigtvis stämmer överens med hur man praktiskt arbetar språkutvecklande.

Denna studie syftar till att jämföra behärskning av attributiv kongruens i nominalfraser i plural och nominalfraser med genitivattribut utifrån andraspråksinlärares två skriftliga produktioner. I undersökningen har 20 vuxna inlärare av svenska på sfi kurs D medverkat genom att skriva en lucktest och en uppsats samt en grammatikenkät. I grammatikenkäten framkommer informanternas metalingvistiska kompetens, det vill säga deras explicita hänvisningar till de grammatiska reglerna av de analyserade strukturerna. Vissa faktorer som daglig exponering av svenska och motivation kan påverka inlärning av ett andraspråk och detta har även beaktats i denna studie.  Genom en jämförande analys på de två strukturerna visar studien att antalet förekomster av attributiv kongruens beträffande pluralformer är högre än vid genitivkonstruktioner i de två skriftliga produktionerna, lucktesten och uppsatsen. Informanterna verkar därmed ha goda grammatiska kunskaper angående pluralkongruens, men sämre kännedom om genitivkongruens, med några få undantag som även anger korrekta hänvisningar till genitivkongruens. Enligt denna undersökning har daglig exponeringstid av svenska utanför skolans domäner inte inverkat på informanternas behärskning av samtliga strukturer i deras skriftliga produktioner. Ett faktum är också att de flesta informanter visar hög motivation för att lära sig mer svensk grammatik.

Background:The curriculum for English underlines the importance of speaking. Pupils and teachers should speak English in the classroom. The study’s theoretical frame is based on Dysthe socio cultural perspective. Pupils need to use the language in order to gain knowledge. We have used Krashen’s five hypotheses and Kugel’s five stages in our study. Other literature that has been used is previous curriculums for English, Backlund, Tholin and Hedge. These writers use theories about learning and the importance of developing language. The study took place at three different schools in western Sweden.Aim:The purpose of the study is to investigate teachers’ attitudes towards speaking English in the language classroom in relation to writing, listening and reading.Procedure:The procedure used is qualitative interviews. By using qualitative interviews the respondents had the ability to ask questions and underline and clarify their answers when needed. The interviews were recorded on mp-3 players. They were later transcribed and analyzed in order to find a valid resultResults:The result that emerges is that teachers consider speaking the most important tool in the classroom. They feel that it is important for students to be able to communicate in English. Even though they think that speaking is the most important aspect they are aware that it is not easy to live up to. The teachers believe that speaking anxieties are one of the reasons of why children in school do not speak English. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this master&apos;s thesis is to find out what support students of Swedish for Immigrants (sfi) think they get from the public library during their study of the Swedish language. One important aspect in this essay is to examine whether the library can meet the need of Swedish-speaking meeting places where the sfi-students can practise their new language. The method used in this study is qualitative interviews. Nine sfi-students, one sfiteacher and one librarian have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has served as a theoretical starting point. The results of the study shows that most of the sfi-students interviewed frequently use the library. The students don’t seem to think that they have significant use of the library when learning Swedish and they don’t recognise the library as a meeting place. However, the study shows that what the students actually do at the library lead to communication in Swedish and we make the conclusion that the library to some extent meets their needs of a meeting place. Furthermore the respondents express a need of practising their new language with Swedish people and several of them think that the library can have the function of a meeting place for many immigrants with greater needs. The respondents also suggested future developments the library could do to further support sfi-students. We conclude that the library seems to have a potential in being a meeting place where immigrants can practise their Swedish.

Studiens syftar till att undersöka hur sex SFI-lärare upptäcker och fortsätter undervisningen där det finns misstanke om läs- och skrivsvårigheter. Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor och praktik som finns för att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare samt hur eventuellt stöd är utformat till dessa elever. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilket lämpar sig väl vid undersökning av människors personliga erfarenheter och åsikter. Resultatet som har framkommit i studien visar på lärarnas avsaknad av formell kompetens vid identifiering av läs- och skrivsvårigheter och slutsatsen utifrån denna studie visar på behov av utbildning för att på ett säkert sätt identifiera läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare.

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att studera förekomsten av strategier hosandraspråksstuderande i franska. Den syftar även till att utveckla och analyserafaktorer som kan påverka valet av strategi.Den teoretiska förankringen är en kategorisering av inlärarstrategier utifrånden amerikanska språkprofessorn Rebecca L Oxfords modell. Frågeställningen idetta arbete är vilka direkta och indirekta strategier som är vanligt förekommandehos andraspråksinlärare (L2) och på vilket sätt de beskriver dessa som användbaraoch effektiva. I analysen belyses faktorer som kan påverka val av strategi.Resultatet visar att L2 använder ett stort antal direkta och indirektastrategier för att lära sig andraspråket. De har en instinktiv och medveten förmågaatt välja strategi utifrån uppgift och mål. Högmotiverade och studievana L2använder inlärarstrategier som har fungerat väl i tidigare studiesammanhang. Demindre studievana finner instinktiva vägar, metoder och strategier tillandraspråket. Extroverta L2 använder fler indirekta strategier medan introverta flerdirekta.Studiematerialet består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sexstuderande L2 och två undervisande andraspråkslärare. Samtliga intervjuer ärutförda i Frankrike i juli månad 2018.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska ökat i den svenska skolan. Samtidigt ska skolans samtliga elever bedömas efter samma kunskapskrav, och undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur några utvalda speciallärare och specialpedagoger beskrev problematik, bemötande och språkliga svårigheter hos andraspråkselever, och hur deras svar kunde ses ur specialpedagogiska perspektiv samt ur ett multikulturellt perspektiv. Vi gjorde en småskalig kvalitativ studie och genomförde fokusgruppsintervjuer med sammanlagt femton informanter i tre närliggande kommuner. I vår analys av materialet tog vi utgångspunkt i fenomenografin. De teoretiska utgångspunkter som vi utgick från i vårt arbete var specialpedagogiska perspektiv och perspektiv på multikulturell undervisning. Våra informanter talade generellt om gruppen andraspråkselever i positiva ordalag, och de ansåg att varken samhället eller skolan gav eleverna rätt förutsättningar att lyckas under sin skolgång. De såg brister i organisation och undervisning som en stor bidragande orsak till andraspråkselevernas skolsvårigheter. Det var relativt stor skillnad hur informanterna talade om vilka möjligheter andraspråkselevernas vårdnadshavare har att hjälpa sina barn, och kulturens inverkan på skolframgångar. De två perspektiv på specialpedagogik som vi tydligt såg under fokusgruppsintervjuerna var det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet. Våra resultat visade att det fanns lite kunskap om multikulturella dimensioner och hur de kan användas för att förbättra andraspråkselevernas möjligheter att lyckas i skolan.