I have chosen to write this essay on language development in a preparatory class due to the fact that I live in a city where diversity is big and newly arrived students from different countries are constantly increasing in schools. My study has been made in a preparatory class in Södertälje. The National Agency for Education highlights the deficiencies in preparatory classes and believes that education is not adapted to each student's knowledge and maturity and it is therefore difficult for students to reach the goals in school. According to studies by the National Agency for Education, it appears that many newly arrived students do not recieve study guide in their native language, a resource that they are entitled to. Teachers and principals do not take charge of  students knowledge from previous school attendance in their home countries such as mathematics, history and other subjects. The purpose of this essay is to find out how to work with language development in a preparatory class. The focus of interest is to investigate how much the Swedish and the native language are used in class. My theoretical starting points will consist of theories of second language learning, language development, language switching and native language. In my studies I have used the qualitative method in which I have observed in a preparatory class for three school days and have interviewed three teachers and four students. The conclusion which I have found from my empirical material is that the teachers in the preparatory class work with language development by first and foremost providing security to their students in the classroom. When this security is created, their main tool for language development is constantly support in the native language in all subjects.

Syftet med denna uppsats är att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers föreställningar om SFI-undervisningen med särskilt fokus på lärarens roll och undervisningsmetoder utifrån de erfarenheter de bär med sig från skolan i hemlandet. Studien utgår från frågeställningarna: Vilken inställning har informanterna till lärarens förhållningssätt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehåll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande på SFI? För att utreda dessa frågor har jag använt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel. Utmärkande för studien är att grammatik anses som det viktigaste momentet i spåkundervisningen enligt informanterna, vilka från skolan i Tjetjenien är vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritära pedagoger och där goda studieresultat är viktiga. Här i Sverige möts de av "snälla" lärare som beaktar faktorer som kan påverka deras inlärning. Informanterna känner sig tudelade i sin inställning till de olika skolsystemen. Alla informanterna vill prestera bra, men samtidigt som de upplever att studieresultaten är bättre i hemlandet, uppskattar samtliga de svenska lärarnas ödmjukhet inför deras situation som invandrare i Sverige.

I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar: Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever? Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts? Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?   Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv. Lärarna i svenskgrupperna ger alla elever samma undervisning men andraspråkseleverna ges mer stöd när det behövs. Alla de intervjuade lärarna använder frågor och samtal om texten som arbetsmetod i den skönlitterära undervisningen i arbetet med syfte och språkutveckling men det är svårt att utvärdera om eleverna har tagit till sig innehållet i syftet och om språkutveckling verkligen har skett genom de skönlitterära momenten och om insikterna i syftet påverkat eleverna på djupet. / This essay review the way teachers work with literature in school, partly in language preparation classes as well as in Swedish as a second language and in Swedish with second language learners. The purpose of the essay is to study which methods teachers use in education with second language learners, how the teachers work with the aims of the course and development of language. A survey has been made by way of interviews with five teachers at an upper secondary school. The premises of the essay are following question formulation: How do teachers work with literature in school, partly in language preparation classes as well as in Swedish as a second language and in Swedish with second language learners? How do teachers work with development of language in teaching literature and how can one see it is successful? How do teachers work with the literary aims of the course and how can one see that the students have embraced the aims?  The results of the survey show that the work in groups with alone second language learners has got a clear second language perspective. The teachers of the Swedish classes give all students the same instructions but second language learners acquire more support if needed. All the teachers in the survey use questions and dialogue about the text as a method in education in literature in the work with the aims and the development of language, but it is hard to evaluate if the students have embraced the aims and if progress in language has been made by way of the parts of literature and if the knowledge in the aims have influenced the students in depth.

No description available.

<p>I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlärning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat språk och inlärning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid språkinlärning, såsom motivation, ålder och härkomst. Dessa två huvudämnen, rörelse och språk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, där dessa bildar en kombination för andraspråksinlärning. </p><p>Jag har funnit en metod för andraspråksinlärning som utgår från rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher. Metoden går i stort ut på att uppmana elever att utföra handlingar för att lära sig en nytt språk. </p><p>I mitt arbete har jag valt att intervjua fyra lärare som arbetar med invandrarelever. Lärarnas kunskaper om TPR-metoden skiljer sig och även arbetet med metoden i undervisningen. Detta arbete är tänkt att skapa idéer hos dig läsare, samt att du ska våga använda rörelse i undervisningen vid språkinlärning.</p>

Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande. Strävan är att hitta arbetssätt där ämnena media och svenska som andraspråk kan integreras. För att kunna besvara frågorna har en fallstudie genomförts på en gymnasieskola i centrala Stockholm våren 2014. De tre informanter som deltagit i studien går i samma klass på introduktionsprogrammet, läser svenska som andraspråk och har varit i Sverige mellan 7 månader och 2 år. Informanterna har deltagit i två workshops där de fått berätta om och beskriva sin favoritplats. Först fick de berätta utifrån minnet och sedan utifrån ett eller två fotografier av platsen, som de själva fotograferat och valt ut. Informanterna har berättat om favoritplatsen muntligt och skriftligt, på sitt modersmål och på svenska. Slutligen samtalade och diskuterade de några intervjufrågor som handlar om språkinlärning, skrift och bild. Resultaten kommer dels att redogöras i en uppsats och dels i en gestaltande del. Tanken är att gestaltningen ska försöka återge innehållet i undersökningen i en filmloop, där informanterna berättar om sin favoritplats samtidigt som deras fotografier blir tydligare och tydligare. Gestaltningen innehåller till en viss del symbolik, där informanternas inlärarspråk liknas vid ett pussel. Ett pussel där vissa bitar fortfarande saknas och som måste placeras på rätt plats för att skapa en helhet. Resultatet i studien visade att bilder kan främja språkinlärningen på flera sätt, att tala om bilder kan förtydliga och förankra en persons tankar i ord. Då eleverna fick ha sina bilder att skriva utifrån, blev de skrivna texterna på olika sätt mer avancerade, än de texter som skrevs utan bild. Men som en informant menade, är det inte alltid positivt med bilder kopplat till språk. Detta eftersom fantasin används mer då man inte har några bilder. Samma elev kom senare fram till att fantasin också består av bilder, bilder som finns i våra tankar som hjälper oss att uttrycka oss med ord.

Det råder brist på forskning som utgår ifrån nyanlända elevers perspektiv. Syftet med undersökningen var att göra två nyanlända elevers röster hörda och återge deras berättelser om hur de lärde sig det svenska språket. För att belysa detta syfte observerades två nyanlända elever under en skoldag och intervjuades en timme vardera. Eleverna bidrog till insamlandet av empiri genom att fotografera under en skoldag och berätta om sina möten med det svenska språket. Empirin tolkades utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och med hjälp av en narrativ analys skapades nya berättelser utifrån elevernas perspektiv. De två nyanlända eleverna har genomgått en stor resa för att komma till Sverige och upplever att lärandet av svenska är viktigt men samtidigt en utmaning. Det har funnits nyckelpersoner i deras möte med det svenska språket. Elevernas sociala, kulturella och personliga historia tas inte tillvaro på eller bekräftas i undervisningen, vilket är viktigt för att främja elevernas inlärning av det svenska språket. Nyanlända elever bär på stora berättelser som är viktiga att lyssna till. / There is little research done about newly arrived students in Sweden, even less based on newly arrived students’ perspectives. The aim of this survey was to raise the voice of two newly arrived students and retell their stories about how they learned Swedish. In this survey, two newly arrived students were observed during one school day and interviewed for one hour. The students participated actively in the survey by photographing what happened during one school day and telling their stories of their encounter with the Swedish language. The empirical facts were interpreted through a hermeneutical perspective and by using a narrative analytical approach new stories from the students’ perspective were formulated. These students have made a big journey coming to Sweden and they perceive learning Swedish an important but challenging task. Learning Swedish there have been key figures such as friends or family supporting the students. In school, the students’ social, cultural and personal history are not recognized or seen as a resource, which is important to promote their learning of Swedish.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ”Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas”? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning. Studien visar att dessa förutsättningar finns, men att det samtidigt kräver en stor praktisk, social och strukturell insats från läraren samt en viss mognad och baskunskap från elevens sida. Det framkommer även att det optimala är ett samarbete med specialläraren samt en stor trygghet i gruppen oavsett arbetssätt och metod. Studien visar också att det finns en viss oenighet mellan hur eleverna ser på vikten av inkludering och vad forskningen och lärarna anser.

The purpose of this study is to see how preschool teachers can support multilingual children and promote their development in their first languages. It was chosen to look at a specific municipality to see how the preschool teachers there work with multilingual children. By using the method of structured interviews, it was learnt that they do, in fact, work actively with multilingual children. The preschool teachers interviewed received the same questions in order to make the answers as comparable and measurable as possible. The results seem to indicate that more resources are needed to fulfil the needs of children with another first language than Swedish. The representatives of the municipality have chosen to concentrate on the two foreign languages that are the most common among the multilingual children in the municipality, viz. Arabic and Somali. Children who have other first language receive no formal training in their first language in preschool. One reason for the modest number of first-language teachers in the municipality – one in Arabic and one in Somali – is the fact that it is hard to find and recruit qualified first-language teachers. / Syftet med denna undersökning är att se hur några pedagoger på förskolan kan stötta flerspråkiga barn och främja deras språkutveckling i modersmålet. En kommun valdes ut för att se hur de arbetar med flerspråkiga barn. Genom att använda metoden strukturerade intervjuer framkom att pedagogerna faktiskt arbetar aktivt med de flerspråkiga barnen. Resultaten verkar tyda på att det skulle behövas mer resurser för att tillgodose behoven hos de barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Kommunens representanter har valt att koncentrera sig på de två språk som är vanligast bland kommunens flerspråkiga barn, nämligen arabiska och somaliska. Barn med andra förstaspråk får ingen formell undervisning i sina förstaspråk i förskolan. En anledning till det blygsamma antalet modersmålslärare i kommunen – en i arabiska och en i somaliska – är det faktum att det är svårt att hitta och rekrytera kvalificerade modersmålslärare.