Skolors arbete med utvecklingen av elevers läsförståelse och skrivförmåga har visat sig brista inom båda ämnena svenska och svenska som andraspråk då eleverna inte får tillräckligt goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Första- och andraspråkselever har även olika språkliga förutsättningar vid inlärningen av det svenska språket. Syftet med studien är därför att analysera skillnaden mellan lästexter och arbetsuppgifter i läromedlen för årskurs 2 inom ämnena svenska och svenska som andraspråk; Livet i bokstavslandet och Språkis – svenska för nyfikna. Detta för att se om läromedlet för svenska som andraspråk gör en anpassning för andraspråkselever och överensstämmer med kursplaner och tidigare forskning. Studien utgår från en latent innehållsanalys som bygger på fyra centrala kategorier för elevers läs- och skrivutveckling: genrer, läsförståelse, ordförråd och skrivutveckling.Resultatet i denna studie visar att läromedlet för svenska som andraspråk skiljer sig avsevärt från läromedlet i svenska. Andraspråkseleverna får inte möta eller producera texter på samma sätt som förstaspråkeleverna vilket medför att de inte ges liknande förutsättningar till att utveckla sin läs- och skrivförmåga samt nå kunskapskraven i årskurs 3. Läromedlet behandlar dessutom inte alla punkter som finns med i kursplanen och ger inte eleverna de förutsättningar som tidigare forskning visat gynna andraspråkselever.

I en skola för alla är det viktigt att lärare har kunskaper om elevers behov och kan ge elever det stöd de behöver. Kunskaper i sitt ämne men även kunskaper om vilka problem som kan uppstå vid andraspråksinlärning är av betydelse. Vidare är det av vikt att ha specifika kunskaper om eventuella svårigheter såsom dyslexi. Ungefär 4–10 % av världsbefolkningen har observerad dyslexi (Castle, McLean & McArthur, 2010 s. 426), således kan även tänkas att 4–10% av eleverna i klassrummet har dyslexi. Syftet med detta examensarbete som är en pilotstudie är att undersöka vilka kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare som andraspråkslärare känner till. Hypotesen som testas lyder att andraspråkslärare känner till få kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare. Pilotstudien har en kvantitativ ansats och utfallet beräknas med hjälp av ett chi2-test. Resultaten visar överraskande att de undersökta andraspråkslärarna i denna pilotstudie känner till fler kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare än förväntat. Detta innebär att hypotesen kan förkastas. Slutsatsen är att majoriteten av andraspråkslärare i denna pilotstudie känner till specifika kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare. Dock var antalet respondenter få vilket påverkar resultatet. Således är slutsatsen varken generaliserbar eller tillförlitlig. För att uppnå generaliserbara, slutgiltiga och tillförlitliga slutsatser är en studie med större mängd data nödvändig.

Sverige eftersträvar en skola för alla. En skola där alla får finnas oavsett kultur, bakgrund eller svårigheter. Att kunna läsa och skriva är viktigt i vårt samhälle, att inte kunna det eller att enbart svagt kunna det genererar problem med att fungera i samhället. Detta innebär att vi som är verksamma inom skolan ska stödja, utbilda och uppfostra eleverna till goda medborgare som klarar av att arbeta och bidra till framtidens samhälle. Det finns elever med särskilda behov som behöver extra stödinsatser. Det kan handla om elever med ett annat modersmål än svenska som har specifika läs – och skrivsvårigheter. Syftet med detta examensarbete blir således att ta reda på vad forskning säger om dyslexins roll i andraspråksinlärning samt vad forskning säger om lärarens felbedömningar av dyslexi hos andraspråkselever. Resultaten visar att forskningen inte verkar vara entydig i hur dyslexi yttrar sig i ett andraspråk samt att lärare antingen över - eller underidentifierar andraspråkselever med dyslexi eftersom lärarna inte besitter kunskaper om hur andraspråk och dyslexi förhåller sig.

För att barn ska kunna utveckla en språklig förmåga krävs det att läraren förser eleverna med en undervisning där tillvägagångssättet innefattar de rätta verktygen. Ett av undervisningssättet är att tillämpa TPR- metoden. TPR, står för Total Physical Response och är en metod som bygger på att läraren förmedlar instruktioner på engelska och eleverna visar förståelse genom att använda kroppsspråket i form av gester, miner och andra rörelser. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad det finns för tidigare forskning hur TPR, total physical response, kan länkas ihop med språkinlärning, lärares attityd till att använda TPR- metoden samt hur metoden kan stödja elever i lärandet i engelska som andraspråk inom årskurs F-3. Resultatet i litteraturstudien har skett systematiskt vilket innebär en tolkning av vad tidigare forskare har kommit fram till. Det som upptäckts genom analysen är indikationer om positiv effekt av tillämpning av TPR-metoden och att metoden nyttjas bäst när fler kombinationer av aktiviteter som berör TPR får utövas samtidigt. Med hänsyn till examensarbetets resultat kan förslag över vidare forskning handla om elevers reaktioner om tillämpning av TPR- metoden i engelskundervisningen. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien är att med hjälp av förskollärararnas berättelser beskriva vilka arbetssätt som förskollärarna upplever som framgångsrika och hur de skapar förutsättningar för lärande när det gäller barns lärande av det svenska språket. Två frågeställningar besvaras:   Vilka metoder beskriver förskollärarna att de använder när de skapar förutsättningar i lärandet av svenska till barn som inte har svenska som modersmål?   Vilka utmaningar beskriver förskollärarna att de stöter på när de skapar förutsättningar i lärandet av svenska till barn som inte har svenska som modersmål?   Studien är kvalitativ och den metod som används för att besvara frågeställningen är intervjuer. Urvalet av respondenter består av sex utbildade förskollärare som arbetar på sex olika förskolor. För att analysera empirin har vi utgått från Vygotskijs kulturhistoriska teori i hur lärande sker i samspel samt Säljös tolkning av Vygotskijs teorier om fysiska och språkliga redskap i lärandet av ett nytt språk. Vi har även analyserat resultatet med Piagets utvecklingsteori. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare använder sig av flera arbetssätt och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val av metoder för lärande av det svenska språket. Förskollärarna anser att de arbetssätt de använder är betydelsefulla för barns lärande och att metoderna kan användas på olika sätt för att främja barns lärande.

The purpose of this study was to examine if and in which cases Swedish students rely on their intuition when being confronted with English and how efficiently their language intuition, or sprachgefühl, functions. To study these questions a task was developed in which Swedish students of upper secondary level were asked to identify and correct various kinds of mistakes that were hidden in an English text. They were also asked to give an explanation for the changes they made, based on grammatical rules or feeling for linguistical correctness, to determine if they used their analytical capacity or their intuition in the process. The results showed that the students mainly relied on their intuition when making linguistical choices. Furthermore, the students were able to successfully solve the problems they identified in 77,5% of the cases they relied on their language intuition. However, they were still more successful, to be specific in 92% of the cases, when using their analytical system. This could either point to a lack of knowledge in grammar and deficient focus on teaching grammar in Swedish schools, or to the fact that language intuition is a dominant system in human language learning and should therefore be put in focus of language research.

This study examines early experiences of literacy described by unaccompanied minors from Afghanistan who are now following a general program of studies at a college of further education (folkhögskola) in Sweden. Their studies are conducted at a secondary and upper secondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislation applying to residence permission and participation in upper secondary education The experiences of literacy taken up here are reader biografies comprising picture collage and short text passages. The analysis is based on the biografies of 12 participants, illustrating various activities experienced during their respective childhoods, some of which are related to literacy, others not. The activities are presented in the form of illustrations and text along a timeline.  In the results section, the experiences described in the reader biografies are presented in terms of four categories: literacy and education, multimodal literacy and literacy mediating related to the theoretical background of this study.

Syftet med studien är att belysa framgångsfaktorer i andraspråksinlärning på fritidshemmet. Genom att åskådliggöra dessa framgångsfaktorer, vill vi bidra till fältet med metoder samt resurser som lärarna beskriver främjar andraspråksinlärning. Uppkomsten av studien grundades i våra erfarenheter, vårt intresse för andraspråksinlärning samt att forskningen inom detta område är näst intill obefintlig.  Studien utgick ifrån fem kvalitativa intervjuer, där lärarna i fritidshem beskrev framgångsfaktorer i sitt arbete med andraspråkselevers språkinlärning. Intervjumaterialet har sedan analyserats i förhållande till studiens teoretiska grund, som utgått från forskning om andraspråksinlärning i ett pedagogiskt sammanhang presenterat av forskaren Jim Cummins (2017). Studiens resultat pekar på att lek, högläsning och samtal är metoder som lärarna beskriver som gynnsamma för andraspråksinlärningen. Vidare pekar resultatet även på att de resurser som lärarna beskriver som främjande för andraspråksinlärningen är personalens förhållningssätt, möjligheter till translanguaging samt relationerna mellan lärarna och andraspråkseleverna.

Uttalet är den språkliga nivå genom vilken man lättast förstår att en individ inte är moders­målstalare, utan andraspråkstalare. Syftet med denna uppsats är att undersöka brytning hos italienska and­raspråksinlärare av svenska, genom att ta reda på vilka segment, alltså vokaler och konsonan­ter, samt stavelsetyper som vållar mest svårigheter hos dessa inlärare och varför. Dessutom undersöker studien i vilken utsträckning erfarenhet av andraspråket kan spela en roll i andra­språksinlärares uttal. Genom en jämförelse av de svenska och italienska ljudsystemen görs prediktioner om svårigheter för italienska inlärare av svenska utifrån tre teoretiska grunder, d.v.s. stavning, typologisk markering och Speech Learning Model (SLM). Material och metod består av intervjuer och inspelningar med 28 italienska andraspråk­sinlärare av svenska, indelade i tre grupper enligt deras erfarenhet av svenska: nybörjare, ta­lare på medelnivå och flytande talare. Informanterna ombads att uttala 30 ord innehållande de tänkbara svåra strukturerna för italienska inlärare samt att återberätta en text medan de spelades in. Resultaten visar att trots att uttalet förbättras betydligt med ökad erfarenhet av svenska, förblir vissa ljud svåra även efter en lång exponering för språket. Detta gäller i synnerhet i fråga om vokaler, som erfarna inlärare fortfarande ofta har svårigheter med. De vokaler som vållar störst problem är i synnerhet [ʉ̟ː] (t.ex. i ordet hus) och [ɵ] (t.ex. i ordet ugn). Konso­nanterna verkar däremot vara lättare att tillägna sig efter en viss exponering för språket. Det som förblir svårast är dock det aspirerade [th]. Vad gäller konsonantkluster är ko­daklustret /ŋn/ ─ som exempelvis förekommer i ordet ugn─ det svåraste att uttala även hos erfarna inlä­rare, men även kodaklustren /lj/ (t.ex. i helg) och /rj/ (som i varg), och ansatsklust­ret /sv/ (som i ordet Sverige), fortsätter att vålla svårigheter även med erfarenhet. Italienska inlärares uttalssvårigheter kan till stor del förklaras med typologisk markering och likhet mellan svenskans och italienskans ljud, i och med att de strukturer som verkar or­saka störst problem är högt markerade strukturer, och liknande ljud. Dessutom verkar itali­enska inlä­rares ─ i synnerhet nybörjares─ uttal också starkt påverkas av stavning, i och med att informanternas uttal ofta avspeglar ortografin.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare arbetar med andraspråkselever och samverkar med klasslärare och modersmålslärare för att främja andraspråkselevernas språkutveckling i svenska. Denna kvalitativa studie avgränsades till två specialpedagogers samt två speciallärares egen återgivning av sitt arbete med elever som har svenska som andraspråk och samverkan med andra lärare. Vårt resultat visade att både specialpedagoger och speciallärare har fler arbetsuppgifter än vad deras utbildningar egentligen avser. Resultatet visade också att det finns olika anpassningar som kan tillämpas av både specialpedagoger och speciallärare för att andraspråkselever ska kunna utvecklas mot goda språkfärdigheter. Slutsatsen med denna studie är att modersmålslärare utövar en väsentlig roll i andraspråkslevers språkutveckling, där modersmålet kombinerat med det andraspråket gynnar elevernas förståelse samt progression. Vår studie visade en ytterligare slutsats där specialpedagogerna och speciallärarna upplevde att det behövs ett välfungerande samarbete mellan skolans samtliga lärarkategorier för att andraspråkselever ska kunna utvecklas språkligt.