<p>En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.</p><p>Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.</p>

I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord. Resultatet visar att ju svårare grammatiken blir, desto svårare blir det för eleverna att klara uppgifterna. Eleverna har dessutom svårt för att formulera svar med egna ord. I enkätundersökningen lyckades pojkarna bäst.

Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus. Resultatet av analysen visar att läromedlen idag är fullt gångbara, de är läromedel som behandlar och uppfyller kursplanernas krav.  Läromedlen visar att det i de allra flesta fallen uppfyller de centrala temana som finns i kursplanerna. Det läromedlet som relateras till Lpo94 brister på innehållet gällande relationen mellan elevens modersmål och svenska i sin dåvarande kursplan, men uppfyller kriterierna för Lgr11s kursplan. Därför är det inte ett inaktuellt läromedel trots att det egentligen vilar på tidigare kursplansmål. Diskussionen presenterar böckernas olikheter och likheter, där uppbyggandet av böckerna med utgångspunkt från de centrala temana är en sak som skiljer böckerna åt.

Syftet med detta examensarbete är att studera F-3-lärares inställning till och möjlighet att ge elever daglig exponering av engelska. Studien gjordes med halvstrukturerade intervjuer samt tourist guide technique som datainsamlingsmetoder. Tre F-3-lärare med engelska som ett av sina undervisningsämnen från en kommun i Mellansverige deltog i studien. Resultatet visade att lärarna åstadkommer daglig exponering av engelska i olika former och i olika omfattning genom undervisning, morgonrutiner och genom dess synlighet i skolmiljön. Informanterna har generellt en positiv inställning till daglig exponering av engelska och ser det som en möjlighet för ytterligare utveckling hos eleverna i engelskämnet. Samtidigt ses hinder med att införliva en daglig exponering. Tidsbrist, elevernas begränsade kunskaper samt risken att exkludera elever med svårigheter i ämnet ses som försvårande omständigheter. Engelskämnets status undersöktes utifrån en önskan om förståelse kring förutsättningar för en daglig exponering av engelska. Här visar resultatet en varierad bild, även om de flesta undersökta faktorer tyder på en lägre status hos engelskämnet (än exempelvis matematik och svenska). Exponering av engelskämnet i skolmiljön görs, med några undantag, främst i klassrummen på de besökta skolorna. Förslag på vidare forskning handlar om ämnesintegrering med inkludering av engelska. / <p>Engelska</p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.

Föreliggande studie syftar till att ge en översikt över vilka metoder lärare kan använda för flerspråkiga elever samt vad dessa metoder ger för resultat för deras kunskapsinlärning. Detta undersöker vi genom en litteraturstudie där vi har inkluderat sammanlagt tio studier. Mer specifikt avser studien att undersöka effekter av par- och grupparbeten, modersmålsinkludering, visuella metoder, ökad läsning samt tematisk planering och vad dessa metoder innebär. Resultaten visar att tidigare studier framförallt skriver om modersmålsinkludering samt par- och grupparbeten. Forskare har även i mindre bemärkelse nämnt resterande metoder i sina studier. För att sammanfatta effekterna av metoderna visar de på goda resultat i form av ökat självförtroende, kunskapsutveckling och språkutveckling samt en god samhörighet mellan eleverna. Dessa metoder och dess effekter har diskuterats utifrån flerspråkiga elevers ämneskrav samt metateorin The Input Hypothesis för att se hur metoderna kan sättas in i olika sammanhang.

Syftet med detta arbete är tvåfaldigt. För det första undersöker vi andraspråksinlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. För det andra undersöker vi om Kiwimetoden är en passande läsinlärningsmetod för dessa elever med annat modersmål än svenska. I vår framställning av Kiwimetoden ligger fokus på läsning, och vi går därför inte in på skrivandet. De metoder vi använt för att komma fram till vårt resultat är litteraturstudier, personliga semistrukturerade intervjuer och observation. Vårt resultat visar för det första att andraspråksinlärning är en mycket komplicerad process och många är de som har åsikter om hur en ultimat andraspråksinlärning bör gå till. Dock framgår tydligt i den litteratur vi tagit del av att det är att föredra att låta elever med annat modersmål än svenska lär sig läsa på sitt modersmål först innan de lär sig läsa på svenska. Detta styrks även i en av våra genomförda intervjuer. Däremot visar vårt resultat att så sällan tycks vara fallet i svenska skolor. I stället får alla elever lära sig läsa på svenska först, oberoende av hur deras kunskaper i det svenska språket ser ut. För det andra visar vårt resultat att Kiwimetoden har många fördelar för elever med annat modersmål än svenska. Framför allt framhålls av såväl litteratur som intervjuer det positiva i att man inom Kiwimetoden arbetar mycket med bilder och förförståelse. Även det faktum att allt handlar om språk i Kiwimetoden och att elever och lärare samtalar och sätter ord på allt framställs som en stor fördel för dessa elever. Vår slutsats är således att andraspråksinlärning är mycket komplex och att det handlar om att som pedagog se till varje individs styrkor och förmågor. Vi anser att Kiwimetoden gör just detta, synliggör var varje enskild elev befinner sig i sin inlärning, vad han eller hon behöver utveckla och vilka styrkor eleven har till sitt förfogande för att åstadkomma utveckling. Vi har även dragit slutsatsen att Kiwimetoden är mycket passande för elever med annat modersmål än svenska tack vare att man arbetar med elevernas förförståelse, använder sig av bilder i arbetet och verbaliserar precis allt. Alla ord blir hörda och språket är dominerande i klassrummet.

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av performansanalys och Monica Axelssons nivåskala. I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna.