Vittnesmål spelar en avgörande roll som bevisning vid brottmål och att vittna utgör en viktig del i att kunna klara upp brott. Att ögonvittnen identifierar en person är en vanlig metod för att få bevismaterial i en rättegång eller för att vägleda polisen i utrednings- och spaningssammanhang. Ögonvittnesidentifiering av ansikten är dock inte en helt säker metod då det mänskliga minnet besitter begränsningar och är sårbart för suggestioner vilket gör det nödvändigt att undersöka samband mellan kognitiva faktorer och förmågan att korrekt identifiera ansikten. Detta i syfte att minska antalet felaktiga identifikationer av oskyldiga. Syftet med studien var att besvara frågan om förmågan till ansiktsigenkänning kan prediceras av kognitiva förmågor. Studien har nyttjat insamlad data från den longitudinella studien Betula(Nilsson m.fl., 1997) som startade 1988 i Umeå. Med ett urval om 1 715 personer i åldrarna35–85 år (M = 58.22, SD = 13.79) har resultatet från nio olika kognitiva tester utforskats i förhållande till ett ansiktsigenkänningstest bestående av barnansikten. Genom korrelationsanalyser och stegvisa regressionsanalyser framkom att förmågan till ansiktsigenkänningsförmåga kan prediceras till viss del. Den starkaste prediktorn för ansiktsigenkänning var visuospatial förmåga och flytande intelligens. Förmågan att känna igen ansikten verkar inte försämras vid högre ålder, vilket gäller för andra kognitiva förmågor. / Testimony plays a crucial role in the work of presenting evidence in criminal cases and to solve crimes. Eyewitness to identification is commonly used method to collect evidence for a trial or to aid the police in their investigations. However, identification of faces is not a completely reliable method because the human memory has limitations and is vulnerable to suggestions, which stresses the importance of investigating relationships between cognitive factors and the ability to correctly identify faces. This in order to reduce the number of incorrect identifications of innocent people. Thus, the purpose of this study was to answer the question “whether theability to recognize faces can be predicted by cognitive abilities”. This study has made use of data collected within the longitudinal Betula study (Nilsson et al, 1997) which started in Umeå in 1988. With a sample of 1 715 participants in aged 35-85 years (M = 58.22, SD = 13.79)results from nine different cognitive tests were explored in relation to performance in facerecognition task consisting of children’s faces. Through correlation analyzes and stepwiseregression analyzes, it emerged that the ability to face recognition ability can be predicted tosome extent. The strongest predictor of facial recognition was visuospatial ability and fluid intelligence. The ability to recognize faces does not seem to deteriorate at an older age, required for other cognitive abilities.

The development of artificial intelligence has increased drastically in recent years,and with this comes the emergence of facial recognition technology. A commonphenomenon in this area is mobile phones that can be unlocked using the user’s face.However, facial recognition technology has greater possibilities than just unlockingcell phones. This study aimed to better understand the personal privacy aspectswhen a workplace uses face recognition technology and how it affects employees.Using qualitative research methods, we discovered that all respondents areaccepting of a solution with AI-supported face recognition even though most valuetheir privacy highly and are critical of the technology itself. Despite acceptance,there is a fear that human interaction disappears when a company deploys such asystem into operation. Several respondents think they would rather exchange a fewwords with a human receptionist than a digital one when they arrive at the office.Furthermore, the results show that the respondents are worried about the datamanagement and how their personal data will be used in the future. This studydemonstrates that employees accept facial recognition in their workplace.However, the technology must be developed on a broader front to be used as the solesolution for a company or an organization.

Interest in facial recognition has increased rapidly during the past decade. Increased computational power and huge amounts of available data have made facial recognition both possible and useful. Bio-metrical identification is one of the common applications for facial recognition.The population in Sweden is aging. Moreover, many people remain living on their own until old age. This introduces new challenges to society. How do we maintain the autonomy of elderly, and support their well-being despite of the challenges introduced by aging?This thesis presents a study of the potential of facial recognition in elderly care. In the thesis work a need for facial recognition system in elderly care is identified, a system architecture to meet the need is presented, the implementation process of such system’s prototype is described, and the feasibility of the prototype is evaluated.One of the results of the study indicates that there is a need in elderly care to help seniors to verify and identify caregivers who visit them. The study shows that a facial recognition system which presents information about the visiting caregiver to the elderly would support them in their daily life. The user interface of the developed prototype is feasible, but as it is now, the facial recognition part of the program is not accurate enough to be used in a real life context. Ways of improving the facial recognition functionality of such a system should be studied in future research. / Intresset för ansiktsigenkänning har ökat snabbt under det senaste decenniet. Detta har gjort ansiktsigenkänning både möjlig och användbar. Biometri och identifiering är vanliga användningssätt för ansiktsigenkänning.Sverige befolkning åldras. De äldre fortsätter dessutom att i hög grad bo ensamma. Detta introducerar nya utmaningar för samhället. Hur kan vi bibehålla de äldres autonomi and stötta deras välmående, trots ålderns krämpor?Denna uppsats presenterar en studie om potentialen för att använda ansiktsigenkänning inom äldrevården. I arbetet identifieras behovet av ett ansiktsigenkänningssystem inom äldrevården, en systemarkitektur för att tillgodose detta behov presenteras, implementeringsprocessen av en prototyp av ett sådant system beskrivs samt genomförbarheten av ett sådant system utvärderas. Ett av studiens resultat indikerar att det finns ett behov inom äldreomsorgen att hjälpa seniorer att identifiera och verifiera den personal som besöker dem. Studien visar att ett ansiktsigenkänningssystem som visar information om besökande personal till seniorerna skulle kunna hjälpa dem i deras dagliga liv.Användargränssnittet i den utvecklade prototypen är användbar, men i dess nuvarande stadie är ansiktsigenkänningsdelen av programmet inte exakt nog för att kunna användas i verkligheten. Metoder för att förbättra ansiktsigenkänningsfunktionen i ett sådant system är ett uppslag för framtida forskning.

Sweden has during the last couple of years seen an increase of drug-related crime compared to previous years. Although the amount of reported crimes has increased, the amount of solved crimes has decreased [4]. Other countries have, in the meantime, implemented artificial intelligence in law enforcement. It’s been used on digital platforms as well as surveillance in the real world [2]. One of the main forms in which artificial intelligence has been used is facial recognition. This technology has been proven to have great potential in the field of fighting and preventing crimes. However, questions have arised regarding the ethical aspects of high scale surveillance and the collection of personal data about citizens [1]. This study revolves around professional opinions regarding the use of facial recognition in order to fight drug-trafficking. More specifically taking place in public places around Sweden. Therefore, opinions from the users and developers of the technology have been compared in order to find out if they differ in any way. This study is based on data collected from interviews with police officers, police students and machine learning students from the masters program at KTH. The choice of participants for this study is made in order for the users of the technology to be represented by police and its developers being represented by the machine learning students. Furthermore, the data has been analyzed by comparing the answers from the police officers and students with the answers from the machine learning students. The results from this study shows that both groups regard facial recognition as something which would facilitate law enforcement. However, both groups were skeptical regarding the integrity aspect of the Tommaso Piehl EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap Stockholm tommasop@kth.se implementation, especially among the machine learning students. More generally, the main difference between the groups was that the police-related participants were ultimately open to use the technology. On the contrary, the machine learning students saw this as too great of a threat to personal privacy. / I Sverige har under senare år kriminalitet kopplad till narkotikahandel haft en ökning jämfört med tidigare år. I takt med ökningen av anmälda brott har antalet lösta brott minskat [4]. Samtidigt har andra länder börjat använda sig av artificiell intelligens i syfte att bekämpa brott, både på digitala plattformar och fysiska platser [2]. Användningen av artificiell intelligens, mer specifikt i form av ansiktsigenkänning, har stor potential inom effektivisering av brottsbekämpning. Samtidigt uppstår många frågor kring den etiska aspekten av storskalig övervakning och insamling av personlig information [1]. Därmed är syftet med denna studie att undersöka om det finns några skillnader i hur användare och utvecklare av tekniken förhåller sig till dess användning. Mer specifikt är studien inriktad på ställningstaganden till användningen av ansiktsigenkänning för att bekämpa offentlig narkotikahandel i Sverige. Studien är baserad på data som har samlats in genom intervjuer av poliser, polisstudenter och studenter från KTH:s maskininlärningssprogram på masternivå. Tanken är att poliserna respektive maskininlärningsstudenterna representerar användare respektive utvecklare. Datan har analyserats genom att jämföra svaren från poliserna och polisstudenterna med svaren från maskininlärningsstudenterna. Resultatet från1.1 Bakgrund undersökningen visade att tekniken enligt båda grupper skulle underlätta polisens arbete. Däremot var båda grupper skeptiska till integritetsaspekten av implementationen, speciellt maskininlärningsstudenterna. Mer generellt var den största skillnaden att poliserna i slutändan var öppna för att använda tekniken. Maskininlärningsstudenterna såg det istället som ett alltför stort hot mot den personliga integriteten.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns en skillnad mellan mänoch kvinnor i deras beslutsprocess (absoluta- eller relativa process) under envittneskonfrontation, samt att kontrollera om det fanns en skillnad mellan mänoch kvinnor till ett korrekt utpekande. Våra hypoteser var att 1) kvinnor i störreutsträckning skulle använda sig av svar som beskriver en absolut beslutsprocess,2) kvinnor skulle göra fler korrekta utpekanden vid vittneskonfrontationer och 3)det fanns ett samband mellan absoluta beslutsprocessen och ett korrektutpekande. Vi genomförde en enkätundersökning som publicerades på webbensom sammanlagt besvarades av 451 personer. I enlighet med vår hypotes visaderesultaten att kvinnor använder sig av absoluta beslutsprocesser i högreutsträckning och gjorde fler korrekta utpekande än män. Resultaten diskuteradesutifrån teori och tidigare forskning. / Our purpose of the study was to investigate whether there are differences betweenmen and women in their decision-making process (absolute identification orrelative judgment) during a witness confrontation, as well as to check whetherthere are differences between men and women in identification accuracy. Ourhypotheses were: 1) women would be more likely to use answers that describe anabsolute identification, 2) women would make more correct identification inwitness confrontations, 3) there would be an association between the absoluteidentification and the correct identification. We conducted an online survey,which was answered by 451 people. In accordance with our hypothesis, theresults showed that women made use of absolute identification to a greater extentand made more correct identification than men. The results discussed based ontheory and previous research.

In today’s society, people often find themselves in situations where they need to be identified;for example when we buy alcohol, need to use an ATM or log on to our e-mail account. The most common methods today that are used for these kinds of matters are antiquated, and in the meantime, criminals all over the world get more sophisticated. Companies invest billions every day in order to protect their interests. Maybe it’s time that we finally give biometrics the attention that it deserves. This essay aims to describe the biometric methods that are available today, find some of the most effective when it comes to physical access and make a comparison. Face recognition and fingerprint scanning will be described more thoroughly. Pros and cons will be analyzed and the theory will be linked to interviews with three Swedish organisations. / I dagens samhälle hamnar vi människor regelbundet i situationer där vi blir tvungna att identifiera oss. Det kan till exempelvis vara när vi köper alkohol, tar ut pengar eller loggar in på vårt e-mailkonto. De vanligaste metoderna, som idag används för dessa identifieringar, har funnits länge och är föråldrade och i takt med detta blir brottslingar världen allt mer sofistikerade. Dagligen investerar företag världen över miljarder för att skydda exempelvis data med hjälp av koder och andra mjukvaruinstallationer. Kanske är det istället dags för att vi ger biometrin en ordentlig chans. Den här uppsatsen syftar till att redogöra för de biometriska säkerhetsmetoder som finns tillgängliga, identifiera några av de effektivaste när det gäller fysisk access och jämföra dessa med varandra. Det är framförallt ansiktsigenkänning och fingeravtrycksavläsning som kommer att ges mycket plats i studien. För- och nackdelar kommer att tas upp och teorin kommer att kopplas till intervjuer gjorda med tre svenska företag.

Bakgrund Biometriteknik är paraplybegrepp för olika automatiserade tekniker som används vid identifikation av individer. Biometriska identifikationsmetoder såsom fingeravtrycksläsning och ansiktsigenkänning har sedan länge varit reserverade för specifika syften. Idag är situationen förändrad, biometriteknik finns tillgänglig för allmänheten och används i allt större utsträckning. Biometriska metoder för identifikation kan erbjuda säkrare identifiering gentemot vanliga lösenord. Detta är av stor vikt då privatpersoner lagrar allt mer känslig information på sina mobiltelefoner, surfplattor och datorer.  Syfte   Syftet med den här studien är att undersöka hur stor inverkan faktorerna användbarhet, säkerhet och integritet har på privatpersoners användning av biometriska metoder för identifiering på mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Efter granskning av tidigare forskning gavs dessa tre faktorer extra fokus. Den första faktorn, säkerhet, identifierades i och med att biometriteknik erbjuder förbättrad säkerhet om tekniken används korrekt. Samt att tidigare forskning pekade på säkerhet som en aspekt privatpersoner må ha i åtanke. Den andra faktorn, användbarhet, återfinns i att forskning visar på att individer värderar användbarhet och enkelhet högt. En tredje faktor, integritet, valdes i och med att viss forsking här hade nått motsägande resultat  Metod Rapporten genomfördes främst med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, svar (n=121) från denna undersökning användes senare för att besvara och reflektera kring forskningsfrågan: Hur stor inverkan har faktorerna användbarhet, säkerhet och integritet på privatpersoners användning av biometriteknik? Ett kapitel som namngavs forskningsöversikt inkluderas också, här har litteratur sållats kvalitativt för att finna relevanta artiklar.  Resultat Den enkätundersökning som genomfördes påvisade att en majoritet av privatpersoner använder sig av biometriska identifieringsmetoder på sina mobiltelefoner, surfplattor samt datorer. Vidare visade det sig att faktorn användbarhet värderades högt, vissa fysiologiska egenskaper som används vid biometrisk identifiering ansågs även som mer eller mindre accepterade. Svar som gavs av respondenter visade också på att privatpersoner ej resonerar speciellt mycket kring integritet och personliga data som lagras vid användning av biometriteknik.  Slutsats Efter genomförd diskussion angående tidigare forskning och de resultat som nåddes utifrån enkätundersökningen konstaterades det att faktorn användbarhet hade stor inverkan på privatpersoners användning av biometriteknik. Säkerhet tas även i åtanke av en mindre del. Faktorn integritet ges ingen eller väldigt liten uppmärksamhet gällande användning av biometriska identifieringsmetoder hos privatpersoner. / Background Biometrics is a field including different automated technologies used for thepurpose of identify individuals. Biometric identification methods such asfingerprint scanning and facial recognition used to be a field reserved forspecific application purposes. Nowadays biometrics are used more frequently,and it is available for the public to use in their everyday life. Biometrics canprovide more secure solutions compared to normal passwords, but to achievethis adoption of said methods is key, especially seeing as users store moresensitive and personal data on their smart devices compared to yesterday’s nonsmartphones. Purpose The purpose of this study is to explore how the factors usability, security andprivacy affect people’s use of biometric solutions on their smartphones,tablets, and computers. After thoroughly reviewing previous literature thesethree main factors gained extra focus. The first factor, security, biometrics dooffer greater security advantages when used the right way. Also, previousresearch points towards security as an aspect people should have in mindwhile using biometrics. The second factor, usability, this aspect is based onprevious research showing that people tend to value functions and features thatare usable. A third factor, privacy, was chosen because research showedconflicting results regarding the importance of this factor.  Method This study was conducted primarily through a quantitative survey, answers(n=121) from this survey was later used to reflect upon the research question:How much of an impact does the factors usability, security and privacy haveover peoples use of biometrics? A chapter providing an overview of previousresearch is also included, for this chapter literature has been reviewed in aqualitative matter to sort out relevant research articles.  Results Results from the survey that was conducted showed that most individuals doindeed use biometrics on their mobile phones, tablets, and computers. Datacollected also indicates that the factor usability had a big impact on peoples useof biometrics. People also responded that they saw some physiological traitsused for biometrics as more, or less accepted to be stored and collected. Otheranswers to the survey showed that individuals generally do not care too muchabout their privacy when using biometrics. Conclusion After concluded discussions regarding previous research and the resultscollected from individuals through the survey a conclusion is reached. Thefactor usability had a big impact on individuals use biometrics. A small part ofindividuals does also consider security to be important. However, the factorprivacy was mostly ignored when it comes to using biometrics on smartphones,tablets and computers.

Artificial intelligence is becoming an increasingly important part of our lives and can be found in everything from fridges to phones. One of the applications of AI is the police use of facial recognition technology for law enforcement purposes. However, the use poses a major risk to fundamental rights. As part of the European Commission's initiative to create a Union fit for the digital age, the proposal for an AI Act was introduced in 2021 with the aim of setting the limit of permissible use of AI. In the act, the use of real-time facial recognition is prohibited except for a few exceptions which the police in the Union argue will severely hinder their work. However, the scope of the prohibition is ambiguous, and the act is riddled with various problems in its regulation of facial recognition used for law enforcement purposes. This thesis will therefore critically analyse the AI Act on the basis of three research questions. The first question examines how the AI Act will affect current law and the police’s ability to use facial recognition for law enforcement purposes. This thesis finds regarding real-time facial recognition, the act will replace LED as applicable law. However, for high-risk applications of FRT, there will be an interplay between the two regulations. When it comes to the effect on the police’s use of FRT for law enforcement purposes, this thesis finds that the police have no bigger reason for worry. The exceptions make a myriad of otherwise prohibited uses of real-time FRT permissible, and the use of post-FRT is not regulated in the act. The second question analyses the problems with the act and the thesis finds that there are essentially four major problems with the act. The exceptions allow for a disproportionate amount of otherwise prohibited uses of FRT, it is too difficult to interpret and the mechanisms for futureproofing are lacking. Furthermore, the interplay with Prüm II must be considered to a greater extent. The third and final question provides three different solutions to the problems. The first solution is to reduce the scope of the exceptions. The second solution is to revise the high-risk provision to make it easier to add new systems. Finally, this thesis finds that the introduction of a separate regulation for law enforcement use, like GDPR & LED, would be a good solution.

Facial Recognition Systems är något som har blivit populärt de senaste åren, speciellt efter den 11 september 2001. Möjligheten att kunna över-vaka personer som rör sig i olika miljöer har varit av intresse för bland annat regeringar, till exempel USA:s regering. Eftersom det finns mängder med olika typer av undersökningar och alla försöker göra så bra matchningar som möjligt av personer mot databaser, fast de utförs på olika sätt, är det intressant att se om det finns någon parameter som har en större påverkan på resultaten, oavsett om undersökningen görs med 2D, 3D eller en kombination av metoderna. Det finns många olika faktorer och parametrar som påverkar matchningsprocenten därför skall denna littera-turstudie försöka lokalisera och se om det finns någon parameter som har en större påverkan på matchningsprocenten. Det visar sig att två parametrar har en större påverkan än övriga parametrar. De är antalet bilder av varje objekt som finns att matcha i databasen och kvaliteten på indata vilket innebär kontrast och upplösning samt hur kompletta ansiktena är. / Facial Recognition Systems is something that has become popular in recent years, especially after 11 September 2001. The ability to monitor people that are moving in different environments has been of interest to particular governments, for instance the US government. Since there are a lot of different types of surveys, though performed in different ways, all trying to do the best matches of people to databases as possible, it is interesting to see if there is any parameter that has a major impact on the result. Whether the survey is done with 2D, 3D or a combination of methods, there are many different factors and parameters that affect the matching percentage. Therefore this study tries to locate and see if there is any parameter that has a greater impact on the matching percentage. It appears that two of the parameters have a greater effect on the result, than the others. These are the number of images of a test subject in the database and the quality of the input data. The quality is defined by contrast and resolution as well as how complete the faces are.

Syftet med rapporten är att visa möjligheten att använda Raspberry Pi 2 i ett ansiktsigenkänningssystem. Studien redogör för prestandaskillnader mellan Eigenface och Fisherfacemetoden. Studieförfattarna har genomfört en experimentell studie enligt en kvantitativ metod där tester utgör empirin. Resultatet från testerna kommer presenteras genom diagram och påvisa möjligheten att använda Raspberry Pi 2 som hårdvara i ett ansiktsigenkänningssystem. Genom samma testutförande kommer skillnader mellan igenkänningsmetoderna att påvisas. Studien visar att Raspberry Pi 2 är en lämplig kandidat att använda för mindre ansiktsigenkänningssystem. Vidare framgår det att Fisherface-metoden är det lämpligaste valet att använda vid implementation av systemet. / The purpose with this report is to demonstrate the possibility to use Raspberry Pi 2 as hardware in a face recognition system. The study will show performance differences regarding the Eigenface- and Fisherface-method. To demonstrate the possibility the authors have done tests using an experimental study and quantitative method. To review the tests and to understand the result a qualitative literature review was taken. The tests will be presented as graphs to show the possibility to use Raspberry Pi 2 as hardware in a face recognition system. The same goes for the comparison of the chosen algorithms. The work indicates that Raspberry Pi 2 is a possible candidate to use for smaller face recognition systems. There is also an indication that the Fisherface method is the better choice for face recognition.