Problemformulering: Tidigare forskning har markerat organisationskulturens samverkan med anställdas motivation ur ett ledarperspektiv. Det finns däremot ett forskningsgap för studier som fokuserar på ett medarbetarperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur organisationskulturen samverkar med hur medarbetare ser på sin motivation och därmed deras förmåga att nå optimal prestation. Teori: Detta avsnitt startade med tidigare forskning som definierar och beskriver motivation som begrepp, och fortsatte med en presentation av både klassiska och moderna motivationsteorier. Därefter följde sen beskrivning av begreppet organisationskultur och relevanta teorier sammankopplade med ledarskap och uppbyggnad av organisationskulturen. Avsnittet avslutades med att precisera sambandet mellan organisationskultur och motivation. Metod: Den valda metoden för denna studie är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anställda för att samla data. Empiri: De anställda uppfattar att deras motivation samverkar och fluktuerar beroende på hur de ser på företagets kultur. Den nuvarande organisationskulturen på företaget där de anställda arbetar uppfattas som negativ och de anställda såg en minskad motivation till att presterahögt till följd av det. De anställda har individuella behov som behöver tillfredsställas av ledarna för att kunna förbättra både motivation och organisationskultur. Slutsatser: Det finns ett signifikant samband mellan organisationskultur och medarbetares motivation. De anställda uppfattar att organisations kulturen inte möter deras behov, och därför har brist på motivation till sina arbetsuppgifter. Ledare spelar en avgörande roll i att arbeta löpande med organisationskulturen för att lyfta medarbetares motivation. Ledare behöver schemalägga socialaaktiviteter utanför arbetsplatsen regelbundet med samtliga medarbetare.

Studien behandlar fenomenet psykosocial arbetsmiljö med fokus på arbetsrelaterad stress. Syftet för studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en snabbmatsrestaurang, med fokus på arbetsrelaterad stress, och på vilka sätt den påverkar de anställda. Genom en förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns påverkan, kan vår forskning bidra med ett djupare perspektiv på kvalitativ forskning inom området. Data samlades in i form av sex semistrukturerade intervjuer för att undersöka på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda. Vidare prövas uppsatsens teoretiska referensram på det empiriska fältet genom en empirisk analys. Studien avslutas medatt presentera en slutdiskussion där det redogörs för på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön i form av arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda på snabbmatsrestaurangen. Slutsatsen är att de anställdas påverkas både negativt och positivt av den arbetsrelaterade stressen.

Denna studie undersöker hur unga kunskapsarbetares intention att stanna hos sin arbetsgivare påverkas av strategier arbetsgivare använder för att behålla medarbetare, retention strategies. Studien behandlar teori relaterad till det psykologiska kontraktet, retention strategies och unga kunskapsarbetares arbetsrelaterade preferenser. Studien använder en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarenkät från ett energibolag i Sverige. Resultatet indikerar att retention strategies uppfattas som del av det psykologiska kontraktet och bidrar till att öka intentionen att stanna. Karriärsutveckling identifierades som den viktigaste faktorn. Studien framhåller även betydelsen av företagsvarumärket och chefers stöd som en nyckel i att främja avsikten att stanna, särskilt inom större organisationer. Sammanfattningsvis betonar studien vikten av att arbetsgivare implementerar och kommunicerar effektiva retention strategies med fokus på karriärsutveckling och meningsfullhet.

Studiens syfte var att undersöka huruvida ”Corporate Social Responsibility” (CSR) påverkar de anställdas organisatoriska engagemang och ”Organizational Citizenship Behavior” (OCB) positivt samt huruvida CSR-aktiviteterna minskar de anställdas vilja att säga upp sig. Forskningsstrategin har utgått ifrån en deduktiv ansats och grundades i en kvantitativ design där en webbaserad enkätstudie skickades ut till de anställda på ett medelstort kooperativt företag inom fastighetsbranschen under april 2016. Ett klusterurval genomfördes vilket genererade 62 enkätsvar med en svarsfrekvens på 36%. För att säkerställa mätinstrumentets reliabilitet användes Cronbachs alfa reliabilitetskoefficient där samtliga värden låg mellan α=0,81 och α=0,89. Pearsons korrelationsanalys och flera stegvisa regressionsanalyser utfördes för att analysera data. En signifikansnivå på p=0,05 tillämpades och studiens resultat visade att CSR predicerar de anställdas organisatoriska engagemang (p <0,001) och OCB (p <0,001). Slutsatsen av resultatet indikerade på att företagets CSR-arbete är relevant och har en positiv påverkan på de anställdas attityder och beteenden.

Uppsatsens titel: Anställdas reaktioner vid personalförändring, ett medarbetarperspektiv utifrån ett tjänsteföretag. Datum: 15 juni 2016 Nivå: Examensprojekt inom innovationsteknik, 15 HP Intuition: Akademin för Innovation, teknik och design. Författare: Melda Duru 930521 & Shehla Mohammad 921015 Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Personalförändring, motstånd, anställda, reaktioner Frågeställning; Vilka typer av reaktioner uppstår hos de anställda vid personalförändring? Hur kan organisationen skapa positiva reaktioner hos medarbetare vid personalförändring? Hur skapar man en positiv arbetsmiljö vid personalförändring? Syfte: Syftet med studien är att undersöka de anställdas reaktioner vid en personalförändring som tidigare har inträffat inom det valda företaget då företagets personaltillväxt ökade med sju nya anställda inom organisationen. Vidare bygger syftet på att undersöka och lyfta fram vad som kan skapa positiva reaktioner från anställda till personalförändringen och hur man kan skapa en positiv arbetsmiljö vid personalförändring. Metod: Kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien. Slutsats: Studien visade att personalförändringen ledde både till positiva och negativa reaktioner. De negativa reaktionerna var mer än de positiva. Organisationen kan skapa positiva reaktioner genom att involvera de anställda i förändringsprojektet och ha en tydlig kommunikation inom organisationen. En positiv arbetsmiljö vid personalförändring kan skapas genom tydlig kommunikation, olika diskussioner, möten och enkätundersökningar. / Title: Employee reactions in organizational change, an employee perspective from a service company Date: 15 June 2016 Level: Bachelor thesis in Innovation 15 ECTS Institution: School of Innovation, Design and Technologies, Mälardalen University Authors: Melda Duru 930521 & Shehla Mohammad 921015 Tutor: Erik Lindhult Keywords: Organizational change, personal change, resistance, employee, reactions Research questions: What kinds of reactions occur among employees when personnel change occurs? How can the organization create positive reactions from employees when personnel change occurs? How can a positive working environment be created when handling personnel changes in an organization? Purpose: The purpose of the study is to inspect the employee’s reactions in personal changes. Furthermore, based on the aim to investigate and highlight what creates a positive attitude of employees towards organizational change in the study. Method: Qualitative research method where four semi-structured interviews have been promoted in the study Conclusion: The study showed that personnel changes are available to both positive and negative reactions. The negative reactions were more than the positive. The organization can create positive reactions by involving employees in change projects and have a clear communication within the organization. A positive work environment can be created by clear communication, discussions, meetings and surveys.

Syftet med denna C-uppsats var att skapa en inblick i den svenska mötesindustrin genom att undersöka tre större mötesanläggningar i Sverige. Detta har gjorts med hjälp av de anställda på de undersökta mötesanläggningarna. Utgångspunkten i denna uppsats var att de mest grundläggande delarna på en mötesanläggning innefattar dess fysiska struktur och organisationsstruktur. Syftet har även varit att lyfta fram de anställdas perspektiv då respondenterna pekat på de delar inom dessa områden som uppfattats som mest betydande för bedrivandet av respektive mötesverksamhet. Uppsatsen är huvudsakligen en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer, vilka har genomförts för att få en djupare förståelse för de anställdas syn på verksamhetsdriften på respektive mötesanläggning. Intervjuerna har genomförts med sammanlagt nio anställda, varav tre genomfördes på plats på anläggningen,tre per telefon och tre per mail. Uppsatsen bygger på svaren från våra respondenter, tidigare forskning samt den presenterade referensram som har arbetats fram utifrån respondenternas svar. Resultatet av denna studie visar att de delar inom fysisk struktur och organisation som de anställda lyfter fram som mest betydande för bedrivandet av den egna verksamheten tar sig i uttryck genom lokalisering, flexibilitet, hållbarhet och samarbeten. / The purpose of this essay is to create a greater insight into the Swedish meetings industry by examining three major meeting facilities in Sweden, and to create this insight through the employees at the surveyed facilities. Our starting point was that the most basic elements of a meeting facility include the physical structure and the organizational structure. The aim has thus been to highlight the employees' perspective within these parts of the operations that is perceived as most significant for the conduct of each meeting operation. This study is primarily a qualitative one using semi-structured interviews conducted to gain a deeper understanding of the employees' vision of the operations at each meeting facility. The interviews were conducted with a total of nine employees, three of which were carried out on the spot, three by phone and three via e-mail. The essay is based on the responses of the respondents and previous research. The results of this study shows that the parts within physical structure and the organizational structure that the employees highlights as the most important for the conduct of the operations are presented as location, flexibility, sustainability and co-operations.

Syfte: Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för hur ett varumärkes rykte och image kan påverka en arbetstagare vid valet av arbetsgivare i små företag inom tjänstesektorn. Metod: Då syftet med studien är att få ökad förståelse för hur image och rykte påverkar en arbetstagare i valet av arbetsgivare, har således studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 deltagare som är nyanställda inom respektive företag. Materialet har därefter analyserats manuellt med hjälp av ett datanalysprogram. Resultat & slutsats: Resultatet styrker och ger tidigare forskning en ökad förståelse om hur image och rykte påverkar valet av arbetsgivare inom små tjänsteföretag. Resultatet visar att det finns andra faktorer som påverkar en arbetstagare vid valet av arbetsgivare inom denna forskning. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser möjligheter till vidare forskning att applicera studien med en kvantitativ metod för att se om bidraget går att styrka i ett större sammanhang. Ytterligare förslag till framtida forskning skulle vara att applicera studien på en annan bransch inom små tjänsteföretag. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar teoretiskt på så vis att den bekräftar tidigare forskning vad gäller image och ryktets påverkan vid valet av arbetsgivare. Studien bidrar även till en ytterligare faktor som påverkar en arbetstagare vid valet. Vidare finns även praktiskt bidrag i form av vikten av att företag arbetar internt för att behålla samt attrahera potentiella nya arbetstagare. / Aim: The purpose of this study is togain an increased understanding of how a brand's reputation and image can affect an employee in the selection of employers in small businesses in the service sector. Result & Conclusions: The study strengthens and gives earlier research an increased understanding of how image and reputation affect the choice of employers in small service companies. The results show, in particular, that there are other factors that affect an employee in the choice of employers in this research. Suggestions for future research is to apply the study with a quantitative method to see if the contribution can be strengthened in a broader context. Further suggestions for future research would be to apply the study to another industry within small service companies. Contribution of the thesis: The study theoretically contributes to confirming previous research into the influence of image and reputation in the choice of employers. The study also contributes to an additional factor that affects an employee in the choice of employer. Furthermore, there is a practical contribution in terms of the importance of companies working internally to retain and attract potential new employees.

Syfte: Undersöka vilka skillnader och likheter i motivationsfaktorer som går att upptäcka mellan chefer och anställda på detaljhandelskoncernen Nilson Group. Fokus har legat på att undersöka vilka av de inre och yttre motivationsfaktorerna som väger tyngst hos respektive yrkesgrupp och att utreda vilka eventuella samband som finns mellan dem. Metod: För att besvara frågeställningen har en kvantitativ fallstudie gjorts på en koncern och dess företag inom detaljhandelsbranschen. Data har samlats in i form av enkäter. Slutsatser: Det går att se ett tydligt mönster av att det är de inre motivationsfaktorerna som har störst betydelse för både chefer och butiksanställda. 29 av 30 chefer i undersökningen, motsvarande 97 procent, motiveras främst av inre motivationsfaktorer. 26 av 30 anställda i undersökningen, motsvarande 87 procent, motiveras främst av inre motivation. Det var ingen som enbart motiverades av den inre eller yttre faktorn utan för samtliga respondenter fanns det influenser av båda faktorerna. Det gick att fastslå en signifikans skillnad mellan yrkesgrupperna i ett påstående tillhörande varje teori. Det gick också att se tydliga likheter i två påståenden. I de övriga kunde en del samband och olikheter upptäckas men det gick inte att signifikant fastslå. Det går att statistiskt säkerställa att de enskilda medelvärdena för respondenternas svar är representativt för populationen på en 95 procent signifikansnivå. Det betyder att det går att fastställa att det är de inre faktorerna som betyder mest.

Jorden har begränsat med resurser och övernyttjandet av dessa resurser är idag ohållbar. Utarmning av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier är miljöpåverkan som människans konsumtion ger upphov till. Mesta delen av en människas livstid spenderas idag på arbetsplatsen och på dessa platser formas både människors attityder och beteenden. Möjligheterna till att främja ett hållbart konsumtionsbeteende öppnas på så sätt upp. Det ligger därför till grund för studien att uppmärksamma arbetsplatser som spelar en sådan viktig roll i människors vardagliga liv och för en hållbar framtid. Tillsammans med WSP i Halmstad undersöktes konsumtionsbeteendet hos företagets anställda. WSP följer årligen upp verksamhetens prestanda genom att kvantifiera klimatpåverkan för medarbetares tjänsteresor, arbetspendling och energianvändning. Eftersom det finns fler aspekter att iaktta önskade WSP att tillsammans med oss kvantifiera och värdera övriga resurser för att kunna påverka förbrukningen av dessa. Syftet med denna studie var därav att beräkna och värdera ”övrig resursanvändning” hos WSP:s medarbetare och därigenom utreda hur denna användning kan påverkas av förändrat konsumtionsbeteende. Frågorna som skulle besvaras var: 1) hur stor andel av det årliga koldioxidutsläppet per medarbetare utgör den övriga resursanvändningen; 2) vilka är de tre mest betydande miljöaspekterna inom den övriga resursanvändningen; 3) hur kan medarbetarnas övriga resursanvändning bli mer hållbar på arbetsplatsen utifrån ett beteendeförändrings-perspektiv. För att besvara dessa frågor genomfördes en litteratursökning, beräkningar och intervjuer. Resultatet utifrån beräkningarna visade att den övriga resursanvändningen utgör 36 % av det totala årliga CO2 utsläppet per medarbetare och de tre mest betydande miljöaspekterna blev livsmedel, annat samt kontorsmöbler/inredning. Den kvantitativa metoden uppvisar dock en del osäkerheter och resultaten bör därför tolkas och användas med försiktighet. I fortsättningen förespråkas ett bättre verktyg för beräkningen av klimatpåverkan och en övervägning av identifierings-kriterierna (antal inköpsbeslut, antal kronor samt klimatpåverkan) i samband med konsumtionsbeteende. Utifrån litteratursökningen och intervjumaterialet framgick att de tre viktigaste faktorerna för att anställda ska anta ett hållbart konsumtionsbeteende på arbetsplatsen är: information och utbildning, ledarskap samt att inkludera de anställda i olika miljöinsatser. WSP:s kontor i Halmstad föreslås därmed anta dessa slutsatser och rekommendationer för fortsatt utveckling i hållbarhetsarbetet. / Overconsumption of the earth’s limited resources at present rate is unsustainable. Diffuse emissions of chemicals, depletion of our natural resources and biodiversity are all environmental impacts caused by overconsumption. A big part of a person’s lifetime is spent at the workplace, where people learn and experience new behaviours, hence the possibilities of promoting sustainable consumption behaviour among employees opens. It is worthwhile to reflect on the workplaces as they play such an important role in people's everyday lives. Together with WSP in Halmstad, the consumption behaviour of employees was examined. WSP annually monitors the performance of its operations by quantifying the climate impact of employees' business trips, commuting and energy use. The aim of this study was therefore to calculate and evaluate “other resource use” among WSP’s employees and thereby investigate how this use can be affected by changed consumption behaviour. A literature search, calculations and interviews were conducted in this thesis. The calculation results showed that “other resource use” constitutes 36 % of the total annual CO2 emissions per employee and the three most significant environmental aspects were: food, office furniture/decor and residual. In the future, a better tool for calculating the climate impact should be considered. Based on the literature search and the interview material, it emerged that the three most important factors for employees to adopt a sustainable consumption behaviour in the workplace are: information and education, leadership and to include the employees in environmental interventions. It is proposed that WSP Halmstad adopt these conclusions and recommendations in the continued sustainability work.

Det nutida samhället kännetecknas av en alltmer ökande förändringstakt där organisationer kontinuerligt behöver göra förändringar för att behålla konkurrenskraften på marknaden, vilket resulterat i att återkommande organisationsförändringar blivit ett vanligt inslag. Studiens syfte är att undersöka hur återkommande organisationsförändringar upplevs ur ett medarbetarperspektiv. Genom att besvara följande forskningsfrågor har syftet besvarats: Hur upplever anställda att arbetets krav påverkats av återkommande organisationsförändringar? Hur upplever anställda att deras kontroll över arbetssituationen påverkats av återkommande organisationsförändringar? Vilken betydelse har socialt stöd för den anställde vid återkommande organisationsförändringar? Metoden som använts är kvalitativ, där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med anställda inom ett telekombolag för insamling av empirin. De teorier som använts för analys av empirin är Karasek & Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet visar att de anställda upplever att deras arbetskrav har ökat samtidigt som deras kontroll och delaktighet minskat i samband med återkommande organisationsförändringar, och att det sociala stödet fyller en viktig funktion vid denna obalans. Ett förslag till förändring för den studerade organisationen är att avsätta tid och resurser för att skapa delaktighet, så att de anställda erhåller en jämnare balans mellan arbetskrav och kontroll. / The present society is characterized by an ever-increasing rate of change where organizations continually need to make changes to maintain market competitiveness, resulting in recurring organizational changes becoming a common feature. The purpose of this study is to investigate how recurrent organizational changes are perceived from an employee perspective. By answering the following research questions, the purpose has been answered: How do employees experience that the demands of the work have been affected by recurrent organizational changes? How do employees experience that their control over the work situation has been affected by recurrent organizational changes? What is the significance of social support for the employee during regular organizational changes? The method used is qualitative, where eight semi-structured interviews were conducted with employees within a telecom company for collecting the empirical data. The theories used for analyzing the empirical data are Karasek & Theorell's demand-control-support model. The result shows that employees feel that their work demands have increased while their control and participation has decreased in connection with recurrent organizational changes, and that social support fulfills an important function in this imbalance. A proposal for change for the studied organization is to set aside time and resources to create participation, so that employees receive a more even balance between work requirements and control.