Lönsamhet är ett ständigt aktuellt diskussionsämne för företag. För chefer är det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sätt att möjliggöra högre lönsamhet är att ta hand om de existerande resurserna. Personalen är en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgång. Därför är det intressant att ta reda på hur företag kan påverka sin personal för högre ekonomiska effekter. Ett sätt att påverka medarbetarnas arbetsbeteende är att aktivt motivera dem. Studiens fokus ligger på att undersöka hur företag kan motivera sina anställda och ifall den ökade motivationen påverkar lönsamheten.Det finns olika åtgärder som företag kan tillämpa för att öka personalens motivation. Företag måste komma underfund med komplexiteten som finns angående motivationsarbete innan de beslutar vilka åtgärder som ska användas. För vissa är det självklart att motivationen påverkar lönsamheten, men studien visar att det finns en stor komplexitet i processen. En del av komplexiteten är att olika företag och avdelningar verkar ha olika påverkan på de ekonomiska prestationerna. Människor motiveras dessutom av olika faktorer och för företag är det därför viktigt att förstå faktorerna.Studien baseras på två kvalitativa undersökningar, med företagsledare och experter på ledarskap, men också på en kvantitativ undersökning med medarbetare. Informationen från undersökningen med experter hjälper oss att bygga en generell bild över hur företagsledare kan använda åtgärder för att öka motivationen och hur den kan påverka lönsamheten. Informationen kompletteras med undersökningen med företagsledare från olika företag som anger sina uppfattningar om motivation och lönsamhet. Undersökningen med medarbetare från olika företag visar hur arbetsbeteendet påverkas av motivation men också vilka åtgärder som är effektivast. Lönsamheten är påverkad av motivationen, men kunskapen om effekten varierar. Studien bidrar dels med nya insikter om hur företagets lönsamhet påverkas av motivationshöjande åtgärder, men också vilken åtgärd som kan vara effektivast. / Uppsatsnivå: C

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a "library as a meeting-place" for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The "mental space"The library as a meeting place on a global and universal level;The "conceived space"Librarians and planners' thinking on the specific library as a meeting place;The "living space"How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget. De IT-anställda upplever ändå att den tekniska utvecklingen leder till nya möjligheter för dem att utföra sina arbeten. Den tekniska kompetensutvecklingen sker genom interna- och externa kurser, dokumentation, kommunikation och individuell införskaffning av kompetens.Resultatet diskuteras utifrån teorierna: Utvecklings- och anpassningsperspektiv, tre strategier för kompetensutveckling och utifrån ett teknisk-rationellt perspektiv. Resultatet återknyts även till tidigare forsning om organisatoriskt lärande och ”communities of practice”, tre olika typer om kompetens, strategisk kompetens och kompetensutvecklings strategier, förutsättningar och effekter. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Sverige har i jämförelse med andra länder kommit långt i frågan om jämställdhet och jämställdhetsarbete har en lång tradition inom just offentlig sektor. Trots detta är den könsmärkta kulturen svår att bli av med. Region Västerbotten planerar att genomföra en jämställdhetsutbildning för sin HR-stab och för att klargöra utgångsläget innan utbildningsinsatsen så genomfördes denna studie. För att utröna om genusordning och kön har betydelse för upplevelsen av jämställdhet var syftet att utifrån kön beskriva och analysera hur man inom HR-staben skattar jämställdheten och sitt bidrag till jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen. Som metod användes en enkät där alla anställda i HR-staben skattade sig själva och sin arbetsplats i förhållande till jämställdhetsrelaterade påståenden. Resultatet sammanställdes genom index och redovisas i förhållande till kön och ålder. De centrala fynden visar att många inte upplever att sexism förekommer, däremot råder tvetydighet kring kränkande behandling som tycks förekomma i större utsträckning. Kvinnor befinner sig i majoritet på arbetsplatsen och upplever sig generellt mer delaktiga, involverade och medvetna än männen. Det visar sig inte minst i fristextsvaren där kvinnor i högre utsträckning valde att lämna synpunkter vilket lämnar oss med frågor kring männens tankar. Denna studie bidrar med en större förståelse för de utmaningar som arbetsgruppen kan arbeta med under sin kommande utbildning. En uppföljande studie skulle kunna ge svar på om utbildningen har gett önskade effekter på organisationskulturens uttryck eller om det lett till återställande resultat.

<p>Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på</p><p>arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens</p><p>krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner</p><p>ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför</p><p>att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om</p><p>psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre</p><p>arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.</p><p>Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes</p><p>beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet</p><p>bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och</p><p>arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre</p><p>arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan</p><p>grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i</p><p>uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till</p><p>heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.</p>

No description available.

No description available.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. Då den externa kommunikationen inte samstämmer med det interna arbetet så uppstår särkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fått sådan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och få en ökad förståelse för hur CSR används och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. Vår uppsats bygger på en kvalitativ studie. Vår primärdata utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer på Vattenfall och vår sekundärdata är hämtad från artiklar, böcker och företagets uppförandekod. De anställda känner till delar av uppförandekoden och det finns vissa svårigheter med att få den integrerad. Detta kan tyda på att CSR-arbetet inte i full utsträckning får den funktion som den är ämnad för då problemen skapar svårigheter med att få det interna praktiska arbetet att spegla den externa kommunikationen.

Tidigare teorier och studier på området motivation och talent management visar att det är mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmåga skapar konkurrensfördelar på den globala marknaden. För att behålla talangerna i organisationen är det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och därmed minska talangernas intention att gå över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger är centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger från läkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Resultatet av studien visade att motivationen påverkades av tre huvudfaktorer. Den första av dessa var graden av möjlighet att påverka, både sitt eget arbete och utrymmet att göra sin röst hörd i organisationen. Den andra faktorn var hur väl ledarskapet fungerade gällande klara riktlinjer samt gemensamma mål och den tredje faktorn var möjligheterna till utveckling på arbetsplatsen. Mer stöd från organisationens talent managers gällande utveckling, ett bättre synliggörande av karriärmöjligheter och krav på genombrott visade sig vara faktorer som AstraZeneca borde beakta och åtgärda för att öka talangernas motivation till att vilja stanna kvar.

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda. Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.