<p><strong>Bakgrund: </strong>Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt.</p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.</p><p><strong>Resultat: </strong>Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden.</p>

The aim of this study is to understand first line managers experiences of the impact leadership have on the health of employees. The study focuses on leadership behaviours and actions, experienced by first line managers working in elderly care, with either positive or negative outcomes on the employees health. To answer the purpose of the study a qualitative method was used and the data was collected through seven individual interviews. The analyse was conducted using theories of transformational, transactional and laissez-faire leadership. To enable a broader dimension to the study the concept of health-promotion leadership was also used in the analysis. The first line managers experiences showed that communication, motivation and relationships were important parts of a leadership that could affect the employees health both positive and negative. Overall a leaders communication should be clear and meaningful, a leader should motivate the employees by showing interest in their work and a leader should build a relationship with the employees that are based on equality.

Titel: Anställdas motivation och belöningssystem som en påverkande faktor - en fallstudie om Bemanna AB Författare: Emina Helic &amp; Emmy Ahlqvist Nivå: Magisteruppsats, 30 hp Nyckelord: Arbetsmotivation, Inre motivation, Yttre motivation, Belöningssystem, Bemanningsföretag, Internt anställda. Bakgrund: Personalstyrka beskrivs vara ett företags största och svåraste kostnad att kontrollera, vilket är synbart i bemanningsbranschen som är omtalad för en 40% högre personalomsättning än övriga branscher. För arbetsgivare anses det vara väsentligt att erhålla kunskap om hur företag kan arbeta kring att bevara motivationen hos medarbetarna för att minska personalomsättningen men också för att skapa en förstärkt marknadsposition. Belöningssystem är en typ av styrmedel som kan bistå företag för att komma i underfund med problemet och influera motivationsgraden. Ett genomtänkt belöningssystem, vilken är utarbetad efter företagets individuella egenskaper, behov och nuvarande situation, har vidare fastställts vara en påverkande faktor gällande beteenden och prestationer. Forskningsfråga: Hur arbetar bemanningsföretag med att motivera internt anställda genom att bruka ett belöningssystem? Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och få en djupare förståelse över hur bemanningsföretag motiverar internt anställda genom att bruka belöningssystem. Vidare är syftet att utveckla en modell med begreppsdefinitioner vilken kan beaktas av bemanningsföretag, som har avsikt att forma, samt använda interna belöningssystem. Metod: Det kvalitativa tillvägagångssättet med en enskild fallstudie har tillämpats för att besvara forskningsfrågan och uppnå studiens syfte. Primärdatan är grundad på semistrukturerade intervjuer med elva interna medarbetare från olika nivåer på bemanningsföretaget Bemanna AB. Sekundärdatan grundar sig på undersökta dokument från det valda fallföretaget. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket har utgått ifrån att kombinera allmänna motivationsteorierna, tillsammans med de utvecklade arbetsanpassade teorierna kring motivation. Ramverket har vidare utgått ifrån att kartlägga fyra centrala beståndsdelar som är väsentliga att se över vid bruket och upprättandet av ett belöningssystem. Resultat: Studiens resultat påvisade att en kombination av monetära- och icke-monetära belöningar i ett sammantaget hybrid-belöningssystem är väsentligt för att uppnå en ökad motivationsgrad hos interna medarbetare. Det är nödvändigt med ett tydligt och realistiskt samband mellan prestationskrav och måluppfyllelse för en ökad motivation och uppfyllelse av incitamentseffekterna. Studien har bidragit till en framställd modell där begreppen: jämförelse, förväntningar, attityder och företagskultur har identifierats och påvisats inneha en inverkan vid användandet av ett belöningssystem. Kollisioner påträffades vidare i modellen hos- alternativ mellan olika personlighetstyper och har utvecklats genom begreppen: relationsjägare, kompensationsjägare, den förväntansfulla och den förväntanslösa.

Den 25 Maj 2018 kommer det två decennier gamla dataskyddsdirektivet att ersättas av EU:s nya dataskyddsförordning, General Data Protection Regulation (GDPR). Förordningens syfte är att ge ett skydd för fysiska personers personuppgifter vid hantering av sådana. Förordningen har för avsikt att harmonisera lagstiftningen gällande dataskydd mellan medlemsländer i unionen. I dagsläget är det svårt att tyda vad som gäller rättsligt länder emellan. Det råder även en oklarhet kring förordningen och hur företag ser på dess utmaningar och eventuella möjligheter samt vad som motiverar företagen till efterlevnad. För att uppnå efterlevnad krävs åtgärder inom en rad olika områden, däribland utbildning av personal vilket kommer behandlas mer utförligt i denna studie. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag inom branschen bemöter förordningen idag. Mer specifikt, vilka möjligheter och utmaningar företag ser med förordningen, problematiken med lagtolkning, vad som motiverar dem till efterlevnad samt hur de hanterar utbildning av sina anställda för att uppnå detta. Studien är en kvalitativ studie som utförts genom semi-strukturerade intervjuer. Informanter från tre systemutvecklande företag har intervjuats och den data som samlades in har sedan analyserat med hjälp av studiens teoretiska ram. Denna ram består av en sammanfattning av den nya dataskyddsförordningen samt teorier kring efterlevnad, lagtolkning och utbildning av anställda. Slutligen kommer studien fram till att de olika företagen ser i stort likadant på vad som motiverar dem till efterlevnad. Det är den sociala faktorn som är den primära drivkraften till att uppnå efterlevnad för företagen. De alla tar även upp den ekonomiska faktorn vilket kan ses som naturligt med tanke på de sanktioner förordningen medför vid ett lagbrott. När det kommer till lagtolkning och utbildning är företag A och B identiska medans företag C skiljer sig helt. Vilka möjligheter och utmaningar som nämns av de olika företagen presenteras i en tabell i textens sjätte kapitel.

The aim of this study is to examine how the employees at Nordiska Kompaniet view the concept of world-class service and how they are motivated to deliver this level of service. Service is a central part of the tourism industry and the employees at Nordiska Kompaniet are educated in how to treat tourists, visitors and customers so that they will be able to deliver best possible service. The study is constructed on a total of eleven semi-structured interviews with employees at Nordiska Kompaniet in Stockholm. The interviews have contributed forward gaining a deeper understanding regarding the employees thoughts about the importance of the term word- class service within retail tourism sector. The study also highlights the importance of service education within retail tourism sector and the creation of customer value for international tourists, visitors and costumers. The collected empirical material has been interpreted using theoretical points which are motivation, identification, customer value and world-class service.   The result shows a unified opinion among employees at Nordiska Kompaniet, Stockholm regarding the meaning of world-class service and how they think world-class service should be delivered to tourists, visitors and customers. However, there is divided opinion regarding the motivation the employees receive at Nordiska Kompaniet’s internal service education.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

Undersökningar av arbetsmiljöverket visar att många tillverkningsindustrier inte fullgör sitt ansvar med OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) . Det finns lagar och föreskrifter som indikerar den sociala arbetsmiljöns vikt och det finns forskningsbelägg för att säga att arbetstagare mår och presterar bättre vid bra social arbetsmiljö. En väg att nå detta är genom ett situationsbaserat ledarskap eller användande av OBM (organizational behaviour management) metodik. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom en organisation arbetar med ledarskap och socialt stöd enligt regelverket OSA (AFS 2015:4). Sju chefer och tre anställda vid entillverkningsindustri intervjuades. En tematisk analys indikerar ett pågåendeförbättringsarbete, då cheferna uttryckte att de arbetar med OSA frågor i det dagliga arbetet. Cheferna uttryckte att de arbetar för att vara närvarande samt för att skapa ett öppet klimat, vilket följarna höll med om. Baserat på chefernas svar finns indikationer att feedback sker i olika grad och detta är något som följarnas svar även förstärkte. Informationsstruktur var något de upplevde som en förbättringspotential.

Den här studien syftar till att undersöka skyddade boendens förutsättningar att stödja barn som upplevt pappas våld mot mamma. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda på fem olika skyddade boenden i Stockholmsområdet har genomförts i april 2017. Empirin har analyserats med hjälp av Marianne Hesters teoretiska modell; "the three planet model" som beskriver hur professionella inom olika områden som arbetar med personer som har erfarenheter av våld i nära relation agerar inom skilda "planeter" där egna kulturer, lagar och riktlinjer existerar. Studiens resultat visar att de anställda har god kunskap om behov hos barn som upplevt våld. Verksamheterna erbjuder flera olika stödfunktioner som forskning visar att barn har behov av. Det finns däremot svårigheter att stödja barn med särskilda behov av specialiserad behandling. Resultaten visar även att det finns goda möjligheter att stödja barn på skyddat boende med hjälp av en kombination av stöd riktat direkt till barnet samt indirekt stöd via mamma i sin roll som förälder. De anställda beskriver att de kan de synliggöra våldet samtidigt som det även på skyddat boende kan existera en rädsla för att prata med barn om våld som kan ha med bristande kompetens att göra. Säkerheten är en aspekt som både är en möjlighet och en inneboende begränsning eftersom den möjliggör skydd från våld samtidigt som den innebär stora begränsningar i barns livsutrymme. Slutligen visar resultaten att de anställdas arbete på skyddat boende sker i samverkan över ett komplext fält där motsättningar skapas på grund av de olika planeternas habitus vilket försvårar arbetet med skydda och stödja barn

Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur ledningen i små, snabbväxande, kunskapsintensiva företag arbetar med arbetstillfredsställelse för att kunna bibehålla anställda. Studien söker svar på följande frågeställning: Hur arbetar ledningen på små snabbväxande fintech-företag med arbetstillfredsställelse? Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med ledningen i ett företag verksamma inom fintech-industrin. Det teoretiska ramverket utgår från begreppet arbetstillfredsställelse där följande huvudområden identifierades: belöning och uppmärksammande, arbetstillfredsställelse med arbetet i sig, balans mellan arbete och privatliv samt ledarskap och organisationskultur. Resultatet visar att bolaget i viss mån arbetar med dessa huvudområden, men att tillvägagångssättet skiljer sig åt beroende på vilken avdelning respondenten ansvarar för. Den övergripande slutsatsen av studien är att ledningens arbete med arbetstillfredsställelse sker på ett osystematiskt vis.