Syfte: Syftet är att förklara sambanden mellan anställdas uppfattning av olika dimensioner av Corporate Social Responsibility (CSR) och deras Organisatoriska Identifiering (OID), samt hur antal anställda år i organisationen inverkar på sambanden.   Metod: En modererad hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att analysera sambanden mellan variablerna. Data samlades in via en enkät och urvalet bestod av 109 stycken anställda inom banker i Sverige.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att det existerar ett statistiskt signifikant samband mellan anställdas uppfattning av intern respektive extern CSR och OID. Antal anställda år är dock inte en statistiskt signifikant moderator mellan dessa samband. Däremot agerar antal anställda år som en prediktor till OID.   Examensarbetets bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om hur CSR påverkar anställda. Tidigare forskning som visar att en positiv uppfattning om CSR leder till en ökad organisatorisk identifiering bekräftas. Resultaten utvecklar den tidigare forskningen om hur olika dimensioner av CSR påverkar OID och visar att både intern och extern CSR har ett positivt samband med OID. Vi klargör också att antal anställda år inte modererar sambanden mellan CSR och OID och utreder därmed något tidigare forskning visat motstridiga resultat om. Teoretiskt bidrar uppsatsen också med att visa att antal anställda år är en prediktor till OID. Praktiska bidrag är resultat som visar att organisationer bör kommunicera både intern och extern CSR till deras anställda, oavsett antal anställda år.   Förslag till fortsatt forskning: Resultaten i uppsatsen bekräftar delvis tidigare forskning men visar också på motstridiga resultat vilket talar för att det behövs ytterligare forskning inom området. Detta i form av att inkludera andra moderator/mediator variabler och även andra oberoende variabler. Framtida forskning bör också använda ett sannolikhetsurval där respondenterna har lika stor chans att bli valda och att inkludera andra branscher i populationen. / Aim: The aim of this thesis is to explain the relationships between employees' perception of different dimensions of Corporate Social Responsibility (CSR) and their Organizational Identification (OID), as well as how employees job tenure affects the relationships.   Method: A moderated hierarchical multiple regression analysis was used to analyze the relationships between the variables. Data was collected via a survey and the sample consisted of 109 bank employees in Sweden.   Result & Conclusions: The result shows that there exists a statistically significant relationship between employees' perception of internal and external CSR and OID. Furthermore, the job tenure is not a statistically significant moderator between these relationships. However, tenure acts as a predictor of OID.   Contribution of the thesis: The thesis contributes to an increased knowledge of how CSR affects employees. Theoretically, the thesis supports previous research showing that employees' perception of CSR has a positive relationship with OID. Further theoretical advancements are that both internal and external CSR has a positive relationship with OID. We also clarify that employees’ tenure does not moderate the relationships between CSR dimensions and OID but rather that tenure is a predictor of OID. Practically, the thesis contributes with results that show that organizations should communicate both internal and external CSR to their employees, regardless of the tenure.   Suggestions for future research: The results of the thesis partly confirm previous research, but also show conflicting results, which suggests that further research is needed in the field. This involves including other moderator/mediator variables and also other independent variables. Further research should also use a probability sample where the respondents have the same chance of being selected and should also include other industries and sectors.

Titel: Anställdas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus på motståndens art, konsekvenser och hantering Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Handledare: Tomas Källquist, Stig Sörling Datum: 2013-06-11 Syfte: Studiens syfte är att belysa motstånd från anställda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sätt för ledningen att bemöta dessa motstånd. Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstånd från anställda studerades. Även ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstånd studerades. Därefter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstånd. Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mänskligt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstånd, som är en av många olika reaktioner. Detta bör tas fasta på i andra studier, och därför belysa vilka reaktioner som kan uppstå vid en kvalitetsdriven förändring. För fortsatt forskning vore det också intressant att överblicka hur motstånden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse från kvalitetsfokus. Är det samma faktorer som påverkar som vid ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete? Förutom att belysa motstånd finns också möjligheten att rikta sig mot de koncept som finns, och belysa hur de används idag jämfört med tidigare. Studien har även uppmärksammat att TQM inte används i samma utsträckning idag, och att företag istället väljer att inspireras av dem. Vad kan denna utveckling bero på, varför har företag som implementerat konceptet valt att frångå detta? Uppsatsens bidrag: I dagsläget finns mer teoretiskt material än empiriska synvinklar på motstånd från anställda i ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete. Det finns en mängd litteratur och tidigare forskning kring ämnet men färre fallstudier, hur problemen verkligen förefaller i praktiken, varför denna studie behövs. Nyckelord: Kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, Motstånd, Kvalitetsarbete, Anställda, Ledare- och ledningens roll. / Title: Employee reactions to quality-driven development, focus on resistance, its nature, consequences and managing. Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Supervisor: Tomas Källquist, Stig Sörling Date: 2013-06-11 Aim: The purpose of this study is to illustrate resistance from employees towards quality-driven development and ways for management to respond to these resistors. Method: The literature and previous research of quality work and resistance from employees was studied. Leaders and leadershiprole in the resistance was also studied. Next, the study examined how respondents in the case company committed to quality and their experiences of resistance. Reflection: It turned out that previous research and the collected empirical data had many similarities, including keytopics such as communication, structure and human behavior. Suggestions for future research: This study has only studied resistors, and therefore would a study that illustrates the reactions that occur in a quality driven change be interesting. For future research it would also be interesting to conduct a study overviews how resistance may seem to renewal in general, apart from the quality focus. Is it the same factors that affects as in a quality-driven development? In addition to illustrate resistance is also the possibility of targeting the concepts that are available today, and how they are used. The study has noted that TQM is not used to the same extent today, and that companies instead choose to be inspired by them. What might this evolution depend on, why have companies that implemented the concept chosen to deviate from this? Contribution of the thesis: In the current situation there is more theoretical than empirical perspectives on resistance from employees in quality-driven development. There are a variety of literature and previous research about the subject but fewer case studies where you can really see how the problems seem in practice, wich is why that this study is necessary. Keywords: Quality-driven development, Resistance, Quality work, Employees, Leaders and leadershiprole.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

The flexibility of the labour market is considered as an instrument for increasing economic growth.Therefore has the use of flexible employment, also called atypical employment, increased. The atypical employment is characterized by insecurity in comparison with a traditional permanent full- time employment. One of the most common atypical employments is the manning employment, which is insecure whether it is permanent or not. The insecurity in the industry is based on insecure income, unpredictable working hours and poor psychosocial work environment. In order to encourage a continued increase of flexibility in the labour market while the need for security for staffing employees would be satisfied was Directive 2008:104 adopted. A certain amount of security has been achieved. Despite this, remains high mental illness among the staffing employees. Mental illness is based on job insecurity, where, for example unpredictable working hours and high expectations are contributing factors. Young people and immigrants are those groups that in the staffing industry are significantly overrepresented, and young people as a group are also overrepresented both in the general labour market and the industry with temporary employment. Young people are also the group in society who suffers from very high mental illness. The purpose of this essay is to, based on legal regulations and other relevant literature, examine how the staffing industry function and it’s need for flexibility relate to the workers need of security, and potential consequences of flexibility for workers and labour market. I also aim to investigate how already vulnerable groups in society and labor market may be affected by flexibility emergence.

Sammanfattning Bakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan från producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet. Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i livsmedelsbutiker. Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat  Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka. De beskrev det som ett etiskt dilemma när fullgod mat kastas och det samtidigt finns svält och en miljö som belastas. Det fanns faktorer utanför livsmedelsbutikernas kontroll som gjorde arbetet med matsvinn besvärligt. Ekonomi var enligt deltagarna betydande för livsmedelsbutikers överlevnad och de upplevde minskat svinn som en möjlighet till att spara pengar. Andra betydelsefulla faktorer för att motverka matsvinnet hos livsmedelsbutikerna var rätt hantering och goda rutiner. Kunskap upplevdes bidra till att minska matsvinn och därför ansåg deltagarna att den borde öka hos både anställda och kunder. Tanken om samarbete med producenter upplevdes som god men däremot svårt gällande konkurrenter.   Slutsats Denna studie har påvisat att matsvinn är ett komplext ämne eftersom det samexisterar med svält och miljöpåfrestningar. Det är bra om livsmedelsbutiker ändrar sina attityder gällande samarbete för att möjliggöra gemensamma åtgärder mot matsvinn. Möjligheten att tjäna pengar driver butikerna till handling. Livsmedelsbutikerna bör utforma bättre och rakare direktiv till personal och kunder för en bättre hantering och minskat matsvinn. / Abstract Background Reducing the amount of food waste is an important factor in achieving sustainable development. Grocery stores play important roles since they handle large amounts of groceries and provide food for numerous households. Studies concerning what and which amounts grocery stores throw away exist. However, few studies have examined how personnel in grocery stores experience and think about the subject.  Objective The aim was to examine managers and employee’s experiences and thoughts about food waste at grocery stores. Method The study was conducted as a qualitative study where interviews with managers and employees at eight grocery stores were carried out. The data material was transcribed and analyzed with content analysis according to Graneheim and Lundman. Results Food waste was seen as a problem area that participants believed was difficult to avert. They described it like an ethical dilemma when food is thrown and at the same time people are starving and the environment is affected. There are external factors that affect the stores, and thus can make working with food waste difficult. The financial matter was an important factor for the survival of supermarkets and it was found that the participants’ main reason for reducing food waste was the opportunity to save money. Other factors to reduce food waste were proper handling and good routines. Adequate knowledge was something that contributed to lower food waste and therefore participants found it should increase in both staff and customers. The idea of​​cooperationwith producersperceived asgoodbutdifficultcurrentcompetitors. Conclusion This study has shown that food waste is a complex issue as it coexists with starvation and environmental stress. Grocery stores ought to change their attitudes regarding cooperation to enable joint actions against food waste. The possibility to save money drives the participants to act. The best way to minimize food waste is to educate personnel and to make more precise orders based on the actual demand.

Syfte: Studien har två syften: Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR). Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda.  Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser.  Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin.  Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning. En kvalitativ kartläggning av kategorierna kan därför vara ett förslag till fortsatt forskning.  Uppsatsens bidrag: Mycket av tidigare forskning när det gäller frivillig redovisning har haft ett generellt fokus, där flera olika kategorier information som berör socialt ansvar (CSR) har använts och mycket av den har berört miljö eller finansiell information. Denna studie däremot har fokus på vad bolag specifikt frivilligt redovisar om anställda och detta specifika fokus har inte tidigare utförts på stora bolag på Stockholmsbörsen.

Denna studie syftar till att bestämma betydelsen av Gott Ledarskap (GL) och se vilken effekt ledares spatiala fjärmande kan ha på anställdas upplevelse av ledarskapet. Ambitionen är att öka förståelsen av hur personalen uppfattar ledarskapsrelaterade frågor vid omorganisation. I denna studie definieras ett Gott Ledarskap (GL) som det samlade resultatet av skattningar av stödjande förhållanden, ledarskap samt självbestämmande. I studien undersöktes hur GL upplevdes av anställda i en kommunal organisation när det rumsliga avståndet till cheferna ökade. I studien deltog 106 anställda på Örnsköldsviks kommun som i samband med omorganisation flyttades till nya kontor. Deltagarna var anställda i åldrarna 18 – 60+, uppdelade i fem åldersgrupper. Frågeformuläret Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för datainsamling. Dessutom undersöktes om bakgrundsfaktorerna Ålder och Anställningsform inverkade på eventuella förändringar. T-test visade ingen signifikant skillnad mellan före och eftermätningen. Regressionsanalys visade dock att ett item, visstidsanställda, påverkade synen på GL. Upplevelsen av ledarskapet minskade i denna grupp. Vidare forskning rekommenderas använda kontrollgrupp samt undersöka vilken effekt ledares närvaro har på anställda. / This study aims at define Good Leadership (GL) and investigate what effect increased spatial distance between leadership and employees can have on employee satisfaction with leadership. The ambition is to increase understanding on how employees experience leadership-related issues at times of reorganization. In this study, a Good Leadership (GL) is defined as the overall result of estimates of supportive relationships, leadership and self-determination. The study examined how GL was experienced by employees in a municipal organization as the distance to the managers increased. In the study, 106 employees participated in the municipality of Örnsköldsvik that was moved to new offices. The participants were employed in the ages of 18 - 60+, divided into five agegroups. A questionnaire, Work Experience Measurement Scale (WEMS), was used for data collection. In addition, background factors such as age and form of employment was investigated to see if they affected any changes. T-test showed no significant difference between pre- and postmeasurement. Regression analysis, however, showed that the background variable Part-time employee influenced the view of GL. Employee estimations on leadership quality decreased in this group. Further research is recommended to use the control group as well as to examine the effect leader presence has on employees.

Ledarskap och de egenskaper som hör till har beforskats från slutet av 1800-talet och uppfattningen har gått från att egenskaper ansetts vara nedärvda till att de snarare finns i en specifik kontext. Fokusområdet för uppsatsen har varit den svenska grundskolan och den har utförts genom en undersökande och analytisk intervjustudie med syfte att ur ett medarbetarperspektiv ta reda på vilka ledaregenskaper rektorer bör ha. Resultatet har uppnåtts genom en induktiv ansats och en kvalitativ metod där åtta personer med olika yrkestitlar har intervjuats, samtliga arbetar inom den svenska grundskolan. Från intervjuerna gick det att se en samsyn gällande vilka egenskaper de anställda anser att en rektor bör ha, dessa är: tydlig, kommunikativ, lyhörd och beslutsfattande. Egenskaperna fungerar som en “fyrenighet” där de agerar gemensamt och måste förekomma tillsammans. Existerar en egenskap själv, utan samhörighet av någon eller flera av de andra, så kan den egenskapen istället anses bli negativ. Det empiriska resultatet diskuteras tillsammans med teorier om organisationskulturer.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan. / Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.