<p>Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning – Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning. Detta analyseras och operationaliseras för att ta fram de essentiella faktorer som påverkar soldatförsörjningen i de aktuella länderna. Dessa jämförs och diskuteras i syfte att åskådligöra dessa faktorer. Slutligen presenterar författaren några reflektioner samt drar slutsatser angående de framtagna faktorerna och Sveriges framtida soldatförsörjning och soldatrekrytering.</p> / <p>In a near future the Swedish Armed Forces will undergo one of the biggest processes since the transformation towards a more expeditionary force began in the 90’s. The supply of soldiers changes from being full out based on conscription to a professionalization of all personnel and soldiers are to be voluntarily recruited and contracted into the Armed Force’s different units. With a base in the report: Soldatförsörjning – Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien (Supply of soldiers – A presentation of the systems used in Denmark, the Netherlands and Spain;writers own translation.) by Bernt Öström, the two nations, Denmark and the Netherlands are studied to identify effecting factors in their system of soldier supply. The two nations armed forces are described briefly, a historic background to the change and the situation in soldier supply today is added. This is analyzed and operationalized to bring forth the essential factors that is affecting the supply of soldiers in the countries at focus. These are compared and discussed with the purpose of illustrating the factors. Finally the writer shares some reflections on the subject and presents conclusions concerning the factors at hand and the future Swedish recruitment and supply of soldiers.</p>

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning – Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning. Detta analyseras och operationaliseras för att ta fram de essentiella faktorer som påverkar soldatförsörjningen i de aktuella länderna. Dessa jämförs och diskuteras i syfte att åskådligöra dessa faktorer. Slutligen presenterar författaren några reflektioner samt drar slutsatser angående de framtagna faktorerna och Sveriges framtida soldatförsörjning och soldatrekrytering. / In a near future the Swedish Armed Forces will undergo one of the biggest processes since the transformation towards a more expeditionary force began in the 90’s. The supply of soldiers changes from being full out based on conscription to a professionalization of all personnel and soldiers are to be voluntarily recruited and contracted into the Armed Force’s different units. With a base in the report: Soldatförsörjning – Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien (Supply of soldiers – A presentation of the systems used in Denmark, the Netherlands and Spain;writers own translation.) by Bernt Öström, the two nations, Denmark and the Netherlands are studied to identify effecting factors in their system of soldier supply. The two nations armed forces are described briefly, a historic background to the change and the situation in soldier supply today is added. This is analyzed and operationalized to bring forth the essential factors that is affecting the supply of soldiers in the countries at focus. These are compared and discussed with the purpose of illustrating the factors. Finally the writer shares some reflections on the subject and presents conclusions concerning the factors at hand and the future Swedish recruitment and supply of soldiers.

The phenomenon of notional employees has started to occur, since companies are facing an increased challenge to break through the marketing clutter. The phenomenon makes it possible for companies to communicate the increasingly important intangible values of a brand. The purpose with this thesis is to explore and illustrate how organizational core values are communicated through notional employees. The phenomenon of notional employees was researched from both a company and customer perspective, where a multiple case study research was made. Interviews were held with the authors of the notional employees and focus groups were held among consumers. Communication of core values via notional employees follows four steps. First the notional employee and its character is created. This step is followed by communication of core values through the notional employee. Thirdly, the type of values which has been communicated needs to be analyzed. Finally, if true core values are not communicated, communicative adjustments are required. These steps are presented in “The Core Value Communication Wheel”.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa. Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr. Datainsamling skedde via webbaserad enkät. Svarsfrekvensen var 38 %. 45 % av respondenterna utnyttjade friskvårdsbidraget. Okunskap, otillfredsställande aktiviteter, för lågt bidragsbelopp samt komplicerade regler för användning av bidraget angavs som orsaker till icke-utnyttjande. Träningsfrekvensen skiljde sig mellan de som utnyttjade och de som inte utnyttjade bidraget men alla respondenter uppgav att hälsa var betydelsefullt för dem. Det finns flera möjligheter till förbättring för de arbetsgivare som strävar efter att friskvårdsbidraget utnyttjas av fler medarbetare och önskar skapa ett bättre arbetsklimat på arbetsplatsen. Informationsspridning bör ske via fler kanaler och hälsofrämjande aktiviteter bör erbjudas på arbetsplatsen. / In order to promote health in the population, the health promotion offered through the workplace is essential. The health care allowance which is offered by many employers contributes to the health promotion within businesses and organizations. The purpose of the survey was to find out how employees in a workplace relate to the health care allowance and what the underlying reasons are for its use or non-use. A second objective was to describe the employees' fitness habits and attitude towards health. The design was a cross-sectional study and the approach was a quantitative, descriptive study. The study population was employees in workplaces where a health care allowance was offered. The sample was 134 employees at the company Anticimex Region Norr. Data collection was done through a web-based questionnaire. The response rate was 38 %. 45 % of the respondents used the health care allowance. Stated reasons for the non-use of the allowance were; ignorance, unsatisfactory activities, too small amount of the allowance and complexity of the rules. Training frequency differed between those who used and those who did not use the allowance but all respondents stated that health was important to them. For employers who seek to extend the use of the health care allowance among their employees and aim to create better working environment there are several opportunities for improvement. More channels for the distribution of information could be one alternative and health promotion activities ought to be offered in the workplace.

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget. Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.

<p>The phenomenon of notional employees has started to occur, since companies are facing an increased challenge to break through the marketing clutter. The phenomenon makes it possible for companies to communicate the increasingly important intangible values of a brand.</p><p>The purpose with this thesis is to explore and illustrate how organizational core values are communicated through notional employees.</p><p>The phenomenon of notional employees was researched from both a company and customer perspective, where a multiple case study research was made. Interviews were held with the authors of the notional employees and focus groups were held among consumers.</p><p>Communication of core values via notional employees follows four steps.</p><p>First the notional employee and its character is created. This step is followed by communication of core values through the notional employee. Thirdly, the type of values which has been communicated needs to be analyzed. Finally, if true core values are not communicated, communicative adjustments are required.</p><p>These steps are presented in “The Core Value Communication Wheel”.</p>

Purpose: The study aims to examine how education and previous industry experience with a company's Chief Executive Officer (CEO), affect a company's success in the staffing industry. Method: The study uses method triangulation , a combination of quantitative and qualitative methods . The study has a quantitative approach to the cross-sectional design. The choice of combining several study designs are made to create a greater understanding of the research topic. Results &amp; Conclusion: The findings determines whether the study's hypotheses are confirmed or dismissed.  Hypothesis 1.1: A higher level of education increases the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed.  Hypothesis 1.2: A higher level of education does not increase the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed.  Hypothesis 2.1: Previous experience in the sector increases the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed.  Hypothesis 2.2: Previous experience in the industry will not increase the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed. Suggestions for future research: It would be interesting to do the study on a larger scale, with more number of respondents would study demonstrate clearer connection. Further research could also involve more factors for business success in order to get a broader view on the definition of success. Another interesting approach for future research might be to explore how the distinction between different fields look like, instead of only one industry in this study. Other industries. It would be interesting to do a similar study on a completely different industry or small business to see what the result is then.

Denna studie har en kvalitativ utgångspunkt med syfte att undersöka HR-anställdas användning av och syn på socialt nätverk i rekryteringsprocesser på bemanningsföretag. Studiens bakgrund utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra HR-anställda som arbetar på olika bemanningsföretag i Stockholm. I resultatet framkommer det att HR-anställda använt sig av nätverksrekrytering där sociala relationer som personer från yrkeslivet och bekanta är det vanligaste. Det redogörs även för deras reflektioner kring positiva respektive negativa konsekvenser av nätverkrekrytering. De nämner att det positiva är att man når ut till flera människor och att det är tidseffektivt medan de negativa är att vissa grupper tenderar att exkluderas. Vidare visar resultatet att externa kanaler som arbetsförmedling och webbplatser som bland annat Monster och Facebook används för att publicera annonser. Tidigare forskning som presenteras i studien berör användning av socialt nätverk i rekryteringsprocesser och dess konsekvenser. Studien anammar ett sociologiskt tänk då sociologiska teorier som Lins teori om social kapital och Granovetters teori om svaga och starka länkar tillämpats.

Studier visar att konsumenter föredrar företag som är ansvarstagande och kan välja att bojkotta företag som inte uppvisar en god hållbarhetsrapportering. Dock visar viss forskning att för mycket rapportering om hållbarhetsarbete kan få negativa konsekvenser, exempelvis ökad skepticism hos intressenterna. Denna studie har fokuserat på hur företag använder begreppen commitment to eller committed to i hållbarhetsrapporter. Studiens syfte var att analysera om medieexponering påverkar användandet av commitment och detta testadesgenom en regressionsanalys. Dessutom syftade studien att analysera om det finns en skillnad i commitment och vad företag committar sig till mellan olika marknadsekonomier. Detta testades genom ett flertal t2-test. Urvalet bestod av hållbarhetsrapporter från 214 företag, varav 88 europeiska och 126 amerikanska som tidigare sammanställts i Centrum för forskning om ekonomiska relationers (CER:s) CSR-databas. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan medieexponering och commitment samt en skillnad i commitment mellanolika marknadsekonomier. Det fanns en svag signifikant skillnad för commitment beträffande samhällsansvar, men resterande kategorier som studerats uppvisade ingen skillnad. / Studies show that consumers prefer responsible companies and will boycott those who will not present good corporate social responsibility. However, some research show that too much communication about CSR can have negative consequences, e.g. increased scepticism among stakeholders. This study has been focusing on how companies use commitment to or committed to in CSR-reports. The aim of the study was to analyse if media exposure affects the use of commitment and this was tested with a regression analysis. Furthermore, the aim of this study was also to analyse if a difference in commitment existed between marketeconomies and if there were any difference in what those companies are committed to. This was tested with several t-tests. The sample consisted of CSR-reports from 214 companies, of which 88 where European and 126 American. The reports were collected earlier in a database from Centre for research on economic relations (CER). The result showed a positive significant connection between media exposure and commitment and that there was a positive significant difference between difference between market economies. There was a weaksignificant difference in commitment to society between the market economies, but the rest of categories that was studied did not show any difference.

Ledarskapet på arbetsplatsen ses som en av de viktigaste faktorerna för att reducera ohälsa och öka välbefinnandet på arbetsplatsen. Det finns också forskning som visar hur ledarskapskvalitén påverkar arbetsklimatet samt medarbetarnas hälsa och arbetsnöjdhet på arbetsplatsen. Detta tyder på att ledarskapet har en viktig roll i att främja hälsa på arbetsplatsen. Forskning menar att arbetsplatslärande och upprätthålla kompetensutveckling på arbetsplatsen visat sig vara effektivt för hälsan i arbetslivet. Syftet med denna studie är att ur ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare uppfattar sitt ledarskap i att främja hälsan på arbetsplatsen. Studien grundar sig i åtta stycken semistrukturerade intervjuer med personer som alla besitter en ledarroll. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv ansats där analysarbetet har utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Ledarna uppfattar situationsanpassat ledarskap som ett sätt att möta de anställdas behov samt utveckla dessa, för att nå ett ökat välbefinnande på arbetsplatsen. Vidare upplever ledarna att hälsan på arbetsplatsen främjas av formellt och informellt lärande. Ett ledarskap som bidrar till delaktighet och meningsfullhet, ökar individens påverkan av sin egen situation vilket bidrar till högre trivsel. Kommunikation, kompetensutveckling och tillgång till resurser lyfts fram som mycket betydelsefullt i ett hälsofrämjande ledarskap. Vad som framstår som ett återkommande hinder i ett hälsofrämjande ledarskap är tidsbrist, resurser samt begränsad ekonomi. Samtliga ledare uppfattar sitt ledarskap som hälsofrämjande, oberoende av vilka förutsättningar, ekonomi och resurser verksamheten har tillgång till. Ledarna menar att så länge tiden och resurserna disponeras rätt så finns alla möjligheter till att utöva ett hälsofrämjande ledarskap. / Leadership in the workplace is seen as one of the most important factors for reducing unhealth and increasing well-being at the workplace. There is also research that shows how leadership quality affects the working environment as well as employee health and work satisfaction at the workplace. This indicates that leadership has an important role in promoting health in the workplace. Research believes that job placement and maintaining skills development in the workplace proved to be effective for health in working life. The aim with this study is from an educational perspective that elucidates how leaders perceive their leadership in promoting health at the workplace. The study is based on eight semistructured interviews with people who all have a leadership role. The study is based on a hermeneutic perspective with an inductive approach in which the analysis work is based on a qualitative content analysis. Leaders perceived situations-oriented leadership as a way to meet the needs of employees and develop them, in order to achieve increased well-being at the workplace. Furthermore, leaders find that health at work is promoted by formal and informal learning. A leadership that contributes to participation and meaningfulness increases the individual's impact on their own situation, which contributes to greater well-being. Communication, skills development and access to resources are highlighted as very important in a health promotion leadership. What emerges as a recurring obstacle in a health promotion leadership is time shortage, resources and limited economy. All leaders perceive their leadership as health promotive, independent of the conditions, finances and resources the business has access to. The leaders argue that as long as the resources are disposed of correctly, there is every opportunity to practice a health-promoting leadership.