På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.

This thesis analyses one of the less explored areas of Swedish politics: the political appointees in the ministerial staffs of the Swedish core executive. The study draws attention to the everyday life of the ministerial staff in order to give an idea of their function: What do the political appointees do? How is the work of the ministerial staffs organized? How is policy coordinated at the political level? The main empirical focus of this thesis is the 2002-2006 term of office. The study contributes to an understanding of the role of political advisers in steering and policy making, and, in the light of this, their potential influence on the policy capacity of the government is considered. Political advisers occupy an ambiguous place within the political system. They play a vital political role, but their presence also challenges the traditional relationship between ministers and public servants. The study shows that political advisers certainly have a leeway to participate in the steering of the ministry's civil servants: they can be said to have a number of steering functions. At the same time, it is made clear that this does not mean that the political advisers are in the position to influence government policy to any great extent. In conclusion, it is suggested that the ministerial staffs do have importance for the government's policy capacity in the sense that they reduce the work load of both the minister and the state secretary and thereby make space for them to govern. The research questions are answered by means of empirical material gathered through a combination of methods, providing data with a range as well as depth and context rarely found in studies of core executives: a survey, participatory observations, focus groups and a series of interviews. The dissertation demonstrates that the ethnographic method is a useful tool for anyone who seeks to highlight and explain the relationships within political organizations. / Avhandlingen analyserar en av de mer outforskade delarna av svensk politik: de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Regeringskansliet betraktas i studien som en politisk organisation, snarare än som enbart en politiskt styrd organisation. Avhandlingen utgör ett bidrag till The Core Executive Approach, som definierar exekutiven i termer av funktion och ställer frågor om vem som gör vad i exekutiven. Studien uppmärksammar vardagslivet i de politiska staberna för att ge en bild av deras funktion: Vad gör de politiskt anställda? Hur är arbetet i de politiska staberna organiserat? Hur samordnas politiken på politisk nivå i Regeringskansliet? Ansatsen är organisationsteoretisk och de olika aktörernas funktion och plats i organisationen står i centrum. Studien bidrar även till förståelse av de politiskt sakkunnigas roll i policyskapande och i styrning av departementen. I ljuset av detta, diskuteras de politiskt sakkunnigas betydelse för regeringens styrningskapacitet. De politiskt sakkunniga spelar en betydande roll för statsrådets politiska och personliga stöd, men deras närvaro i Regeringskansliet utmanar även det traditionella förhållandet mellan statsråd och tjänstemän. Eftersom de politiskt sakkunniga inte ingår i departementens linjeorganisation ingår de inte i den parlamentariska styrningskedjan som helhet, d.v.s. de kan inte utkrävas ansvar av riksdagen. Ur ett demokratiskt perspektiv är det därför angeläget att analysera denna grupps deltagande i skapandet av politiken. Därutöver studeras empiriskt hur de politiskt anställda själva resonerar om styrning och vilka styrningsstrategier de lyfter fram. Avhandlingens huvudsakliga empiriska fokus är begränsat till mandatperioden 2002-2006. Studiens tillvägagångssätt utgörs av en kombination av metoder som ger material med såväl bredd som djup och kontext, vilket är ovanligt i studier av regeringskanslier: en enkätundersökning, deltagande observation, fokusgrupper och kvalitativa intervjuer. Avhandlingens etnografiska inslag är särskilt tydliga i de dagboksutdrag som kompletterar analysen. Avhandlingen visar att etnografisk metod är ett användbart verktyg för den som vill belysa och förklara relationer inom politiska organisationer. Den empiriska undersökningen visar att statssekreterare, planeringschefer och pressekreterare har olika funktioner, som inte överlappar varandra i större utsträckning. De kan snarare sägas komplettera varandra. De politiskt sakkunniga har å andra sidan en bredare funktion, som överlappar de övriga politiskt anställdas funktioner i förhållandevis stor grad. De kan påverka policyprocesser, och i egenskap av statsrådets nära medarbetare, även statsrådets inställning. Studien visar också att politiskt sakkunniga deltar i styrningen av departementen: de kan sägas ha en rad olika styrningsfunktioner. Samtidigt innebär inte detta att de politiskt sakkunniga har möjlighet att påverka regeringens politik i större utsträckning. Styrning från de politiskt sakkunniga betraktas endast som legitimt när den överensstämmer med och kan härledas till statsrådets eller statssekreterarens styrning.  Närhet och möjligheten att ta reda på statsrådets åsikt är en viktig förutsättning för att detta ska fungera. Om de politiska staberna är för stora finns en risk att de politiskt anställdas förmåga att agera i enighet med statsrådets vilja minskar. Sammanfattningsvis föreslås att de politiska staberna har betydelse för regeringens styrningskapacitet i den meningen att de avlastar såväl statsrådet från statssekreteraren, och därigenom skapar utrymme för dem att styra. / Regeringskansliet och samhällets organisering (Reko)

The impending mass retirement of baby-boomer COBOL developers, has companies that wish to maintain their COBOL systems fearing a skill shortage. Due to the dominance of COBOL within the financial sector, COBOL will be continually developed over at least the coming decade. This thesis consists of two parts. The first part consists of a literature study of COBOL; both as a programming language and the skills required as a COBOL developer. Interviews were conducted with key Handelsbanken staff, regarding the current state of COBOL and the future of COBOL in Handelsbanken. The second part consists of a quantitative forecast of future COBOL workforce state in Handelsbanken. The forecast uses data that was gathered by sending out a questionnaire to all COBOL staff. The continued lack of COBOL developers entering the labor market may create a skill-shortage. It is crucial to gather the knowledge of the skilled developers before they retire, as changes in old COBOL systems may have gone undocumented, making it very hard for new developers to understand how the systems work without guidance. To mitigate the skill shortage and enable modernization, an extraction of the business knowledge from the systems should be done. Doing this before the current COBOL workforce retires will ease the understanding of the extracted data. The forecasts of Handelsbanken’s COBOL workforce are based on developer experience and hiring, averaged over the last five years. The forecasts take into consideration the age developers are hired, the age the developers exit, and their cumulative growing experience while in the skills pool. The state of COBOL in 2015 is used as a baseline of COBOL needs to forecast until 2060. I.e. the rate at which COBOL systems are developed stay the same. The forecasts show that if no developers are hired, most of their experienced developers will have left by 2030. To keep their current COBOL experience level, Handelsbanken needs to keep hiring over the coming 45 years. Handelsbanken has to hire on average 8.2 developers per year until 2030, and 6.5 developers per year until 2060. I.e. Handelsbanken has been able to keep a high average of 7.6 people per year for the last five years. / Organisationer som underhåller COBOL system är oroliga inför den åldrande COBOL-arbetskraftens pensionering. COBOLs dominans inom den finansiella sektorn leder till att COBOL kod kommer att fortsätta utvecklas i minst tio år till. Den här uppsatsen är uppdelad i två delar. Första delen är en litteraturstudie om COBOL som programmeringsspråk, samt kunskapsbehovet som COBOL utvecklare. Intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom Handelsbanken, kring det nuvarande tillståndet av COBOL och COBOLs framtid i Handelsbanken. Den andra delen består av en kvantitativ prognos kring Handelsbankens behov av COBOL utvecklare i framtiden. Prognosen bygger på data som samlats genom att skicka ut en enkät till alla COBOL utvecklare. Den fortsatta bristen på nya COBOL utvecklare på arbetsmarknaden kan skapa en kompetensbrist. Det är viktigt att samla kunskapen som de pensionerande utvecklarna bär på, eftersom ändringarna i systemen kan ha gått odokumenterade, vilket gör det väldigt svårt för nya utvecklare att förstå systemen utan vägledning. För att minska kompetensbehovet och möjliggöra modernisering av systemen, bör en extraktion av affärskunskap göras ur systemen. Att ta hjälp av utvecklarna av systemen kan avsevärt förenkla förståelsen av den extraherade informationen. Prognoserna av Handelsbankens COBOL arbetskraft baseras på data om utvecklarerfarenhet och anställning över de senaste fem åren. Prognoserna tar hänsyn till åldern när utvecklarna anställs, åldern när utvecklarna slutar, och tillväxten av deras sammanlagda erfarenhet under tiden de jobbar. Prognosen använder COBOL erfarenhetsbehovet i 2015 som en bas för prognosen. Prognosen beräknar behoven fram till år 2060. Prognoserna visar att om inga nya tillskott av utvecklare görs, så kommer de flesta av Handelsbankens erfarna utvecklare ha slutat vid år 2030. För att behålla deras nuvarande erfarenhetsnivå, så kommer Handelsbanken behöva kontinuerligt anställa utvecklare över kommande 45 åren. Handelsbanken kommer behöva anställa i genomsnitt 8,2 utvecklare per år fram till 2030, och därefter 6,5 utvecklare per år fram till 2060. Handelsbanken har lyckats ha en hög genomsnittlig anställningstakt de senaste fem åren, 7,6 personer per år.