Att i perioder känna sig stressad är en naturlig mänsklig respons. Däremot hanterar människor sin stress på olika sätt. Utifrån tidigare forskning inom stresshantering, också kallat coping, har den här studien urskilt tre övergripande copingstrategier: problemfokuserad, aktiv emotionell och undvikande emotionell. Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan akademisk self-efficacy, akademisk kontroll-lokus och val av copingstrategier för att hantera stress kopplat till studier. I studien deltog 163 högskolestudenter på en högskola i Södermanland. Respondenterna svarade på en enkät som bestod av svenska översättningar av tre befintliga instrument. En korrelationsanalys och tre regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att kön inte har någon betydelse för studenternas val av copingstrategier. Akademisk kontroll-lokus och akademisk self-efficacy var av betydelse avseende undvikande emotionell och problemfokuserad coping, men enbart akademisk kontroll-lokus kan ses som en prediktor för dessa. Akademisk self-efficacy kunde ses som en prediktor för aktiv emotionell coping.

Inledning: Tidigare studier har visat att patienter som är diagnostiserade med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) framkallar specifika motöverföringsreaktioner till sina terapeuter och omgivningen. Den samtida begreppet motöverföring används av terapeuten för att förstå patientens inre värld.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ST-läkares motöverföringsreaktioner vid bedömningen av patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning på psykiatrisk akutmottagning.  Metod: Tematisk analys. Semi-strukturerade intervjuer med fem ST-läkare verksamma inom psykiatrin.  Resultat: Studiens resultat visade att motöverföringsreaktionerna kan delas upp i två övergripande teman. Å ena sidan motöverföringsreaktionerna som patienten framkallar hos läkarna under patient-läkarmötet och å andra sidan motöverföringsreaktionerna som är kopplade till läkarens tidigare yrkeslivserfarenheter med patienter som är diagnostiserade med emotionell instabil personlighetsstörning.   Diskussion: Resultatet belyser ST-läkarnas motöveringsreaktioner utifrån flera perspektiv med hänsyn till tidigare forskning och teori. / Introduction: Previous studies have shown that patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder (EIPS) evoke specific countertransference reactions in their therapists. The contemporary concept of countertransference is used by therapists to understand the patient's internal world. Aim: The aim of this study is to investigate the residents’ countertransference reactions in the assessment of patients with emotionally unstable personality disorder in psychiatric emergency department.  Method: Thematic analysis. Semi-structured interviews with five residents in psychiatry.  Results: The results of the study showed that the countertransference reactions can be divided into two major categories. First, the countertransference reactions that the patient evokes in the doctors during the patient-doctor meeting and second, the countertransference reactions that are linked to the doctors' previous professional experiences with patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder (EIPS).

Inledning: Att som psykoterapeut arbeta med självmordsnära individer innebär ofta svåra utmaningar. Flera undersökningar har gjorts vad gäller hanterandet av och utökandet av kunskapen av självmordsnärhet. Trots detta, finns det begränsad forskning om psykoterapeuters egna erfarenheter och upplevelser att arbeta med självmordsnära, vilket är ett viktigt bidrag till den fortsatta kunskapen och forskningen om ämnet. Syfte: Att undersöka hur psykoterapeuter tänker och gör i sitt arbete med självmordsnära patienter. Metod: Fem psykoterapeuter intervjuades med en semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med tematisk metod. Resultat: Arbetet med alliansens ansågs som viktig och avgörande i arbetet med de självmordsnära patienterna. Förutom att lyssna på patienten ansågs en fördjupning av frågorna kring självmordsfantasierna och dess funktion för patienten vara viktigt information för det fortsatta terapeutiska arbetet. Egen handledning och kollegor ansågs som viktiga skyddsfaktorer för psykoterapeuterna. Skillnaden mellan en eller flera kriser och hur pass svåra patientens livsomständigheter var påverkade bedömningen av självmordsnärhet. Även psykoterapeuternas egna oro diskuterades. Diskussion: Psykoterapeuterna ansåg att självmordsnära patienter är en svår patientgrupp att arbeta med. Det är viktigt att arbeta med den terapeutiska alliansen och stödstrukturer såsom kollegor och egen handledning är i princip nödvändigt. / Introduction: Working as a psychotherapist with suicidal individuals often involves difficult challenges. Several studies have been conducted regarding the management of and the expansion of knowledge about suicidal ideation. Despite this, there is limited research on psychotherapists' own experiences and experiences of working with suicidal patients, which is an important contribution to the continued knowledge and research on the subject. Aim: To investigate how psychotherapists think and act in their work with suicidal patients. Method: Five psychotherapists were interviewed in a semi-structured interview. The material was analyzed using a thematic method. Results: The work with the alliance was considered important and crucial in the work with the suicidal patients. In addition to listening to the patient, an in-depth study of the questions surrounding the suicidal fantasies and their function was considered important information for the psychotherapist continued therapeutic work. Supervision and colleagues were considered important protective factors for the psychotherapists. The difference between one or more crises and how difficult the patient's life circumstances were affected the assessment of suicide severity. The psychotherapists' own concerns were also discussed. Discussion: The psychotherapists considered that suicidal patients are a difficult group of patients to work with. It is important to work with the therapeutic alliance and support structures such as colleagues and personal supervision are in principle necessary.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att undersöka huruvida gymnasieelever upplever flow på lektionerna inom ämnet idrott och hälsa samt även undersöka huruvida elevernas fysiska aktivitet på fritiden är en påverkande faktor på deras upplevda flow. Studiens frågeställningar behandlade i vilken utsträckning förekommer flow bland gymnasieelever under idrottslektioner samt hur ser sambandet ut mellan elevernas upplevda flow på idrottslektionerna och deras fysiska aktivitet på fritiden? Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom enkäter som gymnasieelever svarade på efter genomförd lektion i ämnet idrott och hälsa. Enkäterna delades ut i två olika skolor i Stockholmsområdet. I denna studie var det 85 giltiga enkäter som bearbetades och analyserades. Resultat Studiens resultat visar att de 85 respondenterna generellt hade höga flowpoäng i dimensionerna tydlig återkoppling och tydliga mål. Den dimension respondenterna hade lägst flowpoäng i var autotelisk upplevelse och när de nio dimensionerna slogs ihop resulterade det i att eleverna hade måttligt höga flowpoäng bland respondenterna. Slutsats Slutsatsen visade att eleverna generellt upplever måttligt högt flow på idrottslektionerna. Studien visade ingen korrelation mellan elevernas upplevda flow och antalet tillfällen de är fysiskt aktiva per vecka på fritiden. Dessutom går det inte att applicera stickprovet på målpopulationen på grund av det stora bortfallet.

Autismspektrumtillstånd (AST), är ett spektrum av funktionsvariationer som visar sig i sociala-, emotionella- samt empatiska interaktioner. AST-personers tolkning samt brist i inkännandet av andra personer bidrar till sociala-, empatiska-, samt emotionella problem. Resultat presenterade från kognitiv neurovetenskap studier visar positiv korrelation för förmågan att mentalisera, även känt som Theory of Mind (ToM), och hjärnregionen mediala prefrontala hjärnbarken (mPFC) som modererar, det vill säga styr sociala beteenden, exekutiva funktioner (handlingsförmågan) samt tolkningen av andra människors mentala tillstånd. Prefrontala hjärnregioner samt limbiska systemet visar på positiv korrelation till empatiska-, emotionella- samt sociala förmågor. Huvudfråga för denna systematiska översikt var hur personer med AST påverkas socialt, empatiskt samt emotionellt i interventionsutövandet av ToM och sociala förmågor. Fem studier fokuserade på AST-personer (vuxna, unga vuxna eller barn) och deras förmågor inom sociala-, empatiska- samt emotionella områden. Olika interventionsprogram (ToM och sociala förmågor) och mätningsinstrument bidrog till resultat gällande AST-deltagares potentiella utveckling. Slutresultaten visade på varierat utfall gällande vilka interventionsprogram som bidrog till ökad social-, empatisk- eller emotionell förståelse, vilket slutligen demonstrerade att mer empirisk data anses nödvändig inom AST-forskningen.

Självmedkänsla bidrar till ökat fysiskt och psykiskt välmående. Det är en faktor inom mänskliga processer. Åldrandets process kan vara fysiskt och psykiskt ansträngande, hur självmedkänsla upplevs i relation till detta är inte klargjort. Studien syftar därmed till att undersöka hur självmedkänsla upplevs i samband med fysiska och psykiska förändringar under åldrande senare i livet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pensionärer i åldern 70 till 90 år. Resultatet visade att självmedkänsla upplevs i form av temana Acceptans och Strategier samt att kognitiva och fysiska förändringar kan leda till att självmedkänslan utökas. Temat Acceptans synliggjordes genom subtemana Tillåtande attityd, Vidgad horisont och Flexibelt förhållningssätt till aktivitet. Temat Strategier upplevdes genom subtemana Lösningsorienterat förhållningssätt och Vikten av mellanmänskliga möten. Genom att synliggöra hur självmedkänsla upplevs i samband med kognitiva och fysiska förändringar relaterat till åldrande kan berörda professioner arbeta med att stärka självmedkänsla hos äldre avsett att öka upplevelsen av meningsfullhet och välmående.

Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka effekter av ålder, kön och utbildningsnivå på rekryterares attityder till användandet av AI i rekryteringsprocess. Tidigare forskning visade en viss tveksamhet i användandet av artificiell intelligens i rekryteringsprocessen. Studien genomfördes med kvantitativ forskningsmetod i form av en enkät som tidigare utformats av Van Esch et al. (2021) i syfte att mäta attityder mot artificiell intelligens. Urvalet bestod av N=92 deltagare (n=56 kvinnor och n=35 män) som alla var verksamma vid olika rekryterings- eller bemanningsföretag i Sverige. Envägs-ANOVA och t-test med oberoende mätningar användes för att analysera insamlade data. Resultatet visade bland annat att den yngsta åldersgruppen har mest positiva attityder till användning av artificiell intelligens inom rekrytering, medan den äldre åldersgruppen har minst positiva attityder. Studiens resultat diskuterades i avsnittet diskussion.

Little is known about verbal memory performance in long-term COVID as well as the trajectory of recovery of verbal memory in long-term COVID. Here, I examine verbal memory performance differences in long-term COVID patients and control participants as well as how patients’ verbal memory performances changed over time. In the cross-sectional part of the thesis, 33 patients and 45 controls were assessed using a cognitive test battery. In the longitudinal part, 27 patients were tested at two points in time. Controls performed significantly better in the verbal memory task compared to patients. However, patients performed better at the second time point. In conclusion, long-term COVID patients did increase their verbal memory performance but did not reach the level of a group of healthy controls. / Det saknas kunskap om verbalt minne vid long-term COVID samt hur återhämtningen ser ut för verbalt minne vid long-term COVID. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka skillnader i prestation när det kommer till verbalt minne hos patienter med long-term COVID och kontrollpersoner samt hur patienternas prestation när det kommer till verbalt minne förändrades över tid. I uppsatsens tvärsnittsdel bedömdes 33 patienter och 45 kontroller med hjälp av ett kognitivt testbatteri. I den longitudinella delen testades 27 patienter vid två tidpunkter. Kontrollerna presterade signifikant bättre när det kommer till verbalt minne jämfört med patienterna. Dock presterade patienterna bättre vid den andra tidpunkten. Slutsatsen är att patienter med long-term COVID ökade sina prestationer i det verbala minnet, men nådde inte upp till samma nivå som en grupp friska kontroller.

Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. / Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.