Organisationskulturer påverkar hur anställda tolkar och upplever organisationen. För att skapa en stark kultur som ger konkurrensfördelar behöver företag skapa en samstämmighet i värderingar. Syftet med studien var att undersöka en organisations formellt definierade värderingar och om dessa stämde överens med de anställdas värderingar. Vidare avser studien att undersöka om det formella värderingarna präglade vad de anställda upplevde på arbetsplatsen. Studien var designad som en kvalitativ intervjustudie där ett målinriktat bekvämlighetsurval användes vilket resulterade i nio deltagare (n = 9) varav tre var kvinnor och sex män, åldrarna varierade mellan 30–65. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en kombination av både induktiv och deduktiv ansats. Vid identifiering av anställdas värderingar användes den induktiva ansatsen vilket resulterade i fyra teman: organisationsidentitet, trygghet och förutsättningar, hälsa är mer än bara träning och ledarskapet vi litar på. Vid identifiering av organisationens värderingar användes den deduktiva ansatsen genom att sedan jämföra de olika teman med organisationens formellt uttryckta värderingar som identifierades i förväg. Under temat organisationsidentitet framkom fyra överensstämmande värderingar, en delvis och två som inte stämde överens. Under temat trygghet och förutsättningar identifierades två av de formellt uttryckta värderingarna som var samstämmande. Temat hälsa är mer än bara träning visade på två sammanstämmande värderingar och en delvis överensstämmande. Under temat ledarskapet vi litar på fanns två överensstämmande värderingar och en delvis. Totalt framkom samstämmighet i sju av tolv värderingar och att de präglade arbetsplatsen. Två värderingar stämde inte överens mellan företaget och de anställda. Tre stämde delvis men det saknades normer kring dem. Två av värderingarna återfanns under flera teman. Resultatet visade att anställda tolkade organisationen utefter dess handlingar, därför behöver ledarna skapa förutsättningar och normer kring önskade beteenden. Det är mer troligt att det skapas samstämmighet i etiska värderingar. Finns det en hög grad av samstämmighet i värderingar skapar det ökad arbetstillfredsställelse och trivsel.

This thesis addresses computer game play activities from the perspective of embodied and situated cognition. From such a perspective, game play can be divided into the physical handling of the game and the players' understanding of it. Game play can also be described in terms of three different levels of situatedness "high-level" situatedness, the contextual "here and now", and "low-level" situatedness. Moreover, theoretical and empirical implications of such a perspective have been explored more in detail in two case studies. / <p>Report code: LiU-Tek-Lic-2008:17.</p>

I dagens samhälle har sociala medier stort inflytande på människor. Studiens syfte var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras mentala hälsa påverkas till följd av användning av sociala medier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor mellan 20–35 år som är aktiva på Facebook och Instagram. Analysen visade på två centrala teman: positiva mentala effekter och negativa mentala effekter med subteman ökad stressnivå och beroendeframkallande. Deltagarna upplever att deras psykiska hälsa påverkas både positivt och negativt. Dock visar resultatet att det var övervägande negativt. Vilket är i linje med tidigare studier. Författarna resonerar att social gemenskap vid användning av sociala medier var en gemensam positiv faktor för deltagarna, medan minskad självkänsla var en gemensam negativ faktor. Vi kommer att diskutera resultat i enlighet med den sociokulturella teorin, då det diskuterades att sociala medier har en viktig roll gällande hur de påverkar unga kvinnors mentala hälsa utifrån samtida kultur.

Studiens huvudsyfte var att undersöka effektriktningen på relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden hos elever i högstadiet. Ett andra syfte var att undersöka hur relationen såg ut ifall analyser gjordes med killar och tjejer separat. Studien hade en longitudinell design med 1376 elever från 42 skolor varav 128 klassrum. Eleverna besvarade självskattningsenkäter om moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid två tillfällen, först i årskurs sju och därefter omkring ett år senare när de gick i årskurs åtta. Multipla regressionsanalyser för hela stickprovet visade att effekten var dubbelriktad: moraliskt disengagemang i årskurs sju predicerade mobbningsbeteenden i årskurs åtta, och mobbningsbeteenden i årskurs sju predicerade moraliskt disengagemang i årskurs åtta. När identiska regressionsanalyser utfördes för killar och tjejer separat, visade resultatet att effekten var dubbelriktad för killar, medan mätningen för tjejer visade att mobbningsbeteenden predicerade moraliskt disengagemang, men inget stöd gavs för motsatt effekt. Sammantaget belyser resultatet att det kan vara av intresse att ta hänsyn till både moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid mobbningsförebyggande arbete, samt att aspekter som kultur och könsnormer kan ha en betydelse för relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns anställningsotrygghet hos individer som arbetar med IT, kopplat till den oro som allmänheten upplever under en lågkonjunktur. Vidare var syftet att undersöka om det fanns köns-, ålders- eller anställningstidsrelaterade skillnader. Studien utgick från en kvantitativ ansats där data samlades in genom ett webbaserat enkätformulär. Datainsamlingen skedde med hjälp av The Job Insecurity Scale (Borg &amp; Elizur, 1992). Genom bekvämlighetsurval och delvis snöbollssampling valdes 101 deltagare (N=101) ut från olika företag verksamma inom IT-branschen. Efter bortfallsanalys kvarstod 100 enkätsvar som låg till grund för studiens resultat. Insamlade data analyserades genom separata oberoende t-test. Tre separata oberoende t-test gav icke-signifikanta resultat.  De oberoende t-­test mätte anställningstrygghet kopplat till kön, ålder och anställningstid. Independent sample t-test efter Bonferroni korrigering visade icke-signifikanta skillnader mellan grupperna. (p &gt; .017, n.s.). Icke signifikant resultat innebar att det inte fanns tillräckligt start statistiskt stöd för att påvisa att anställningsotrygghet finns eller inte finns.

Inledning: Diagnostisering och behandling av AD/HD sker primärt i enlighet med forskning som beskriver tillståndet som ett neuropsykiatriskt funktionshinder, vilket implicerar biologiska orsaker. Något som fortfarande är underrepresenterat inom forskningen är relationen mellan diagnosen AD/HD och anknytnings- och uppväxtförhållanden. Syftet med denna uppsats är att undersöka fördelningen mellan olika anknytningsmönster hos föräldrar i familjer där barn fått diagnosen AD/HD. Frågeställningar: Hur ser fördelningen av anknytningsmönster ut hos föräldrar vars barn har fått diagnosen AD/HD? Hur ser samstämmigheten ut mellan parens anknytningsmönster? Metod: En kvantitativ metod med explorativ ansats har använts för studien. Självskattningsformuläret ASQ har använts för att skapa anknytningsprofiler utifrån en given analysmodell. Informationen har bearbetats och analyserats på tre nivåer för att hitta mönster i deltagarnas och gruppens anknytningsmönster. Resultatet har presenterats med deskriptiv statistik. Resultat: 97 % av de deltagande föräldrarna uppvisade otrygga anknytningsprofiler. Fördelningen mellan otrygg och trygg anknytning var jämn mellan kön, åldergrupper och utbildningsnivåer. Avseende anknytningsprofiler var det en tydlig övervikt av Undvikande (47 %) och Ambivalent (40 %) anknytningsprofil relativt Ängslan (10 %) och Trygghet (3 %). Diskussion: Denna studie, ihop med andra studier har visat att det finns en hög grad av otrygga anknytningsmönster i familjer med AD/HD diagnoser. Och trots att studiens resultat inte kan säga något om huruvida otrygga anknytningsmönster orsakar AD/HD symptom, eller AD/HD orsakar otrygga anknytningsmönster, går ändå studiens resultat i linje med att familjeterapeutiska interventioner kan vara klokt att sättas in. I en familjeterapeutisk situation kan stora förändringsarbeten göras i familjesystemet, oavsett skäl till problematiken, vare sig de är biologiskt eller relationellt orsakade. / Introduction: Diagnosis and treatment of AD/HD is primarily done in accordance with research describing the state as a neurodevelopmental disorder, which implies biological causes. Still less common within research is the relation between AD/HD and attachment and childhood conditions. The purpose of this thesis is to investigate the distribution of attachment patterns among parents in families where children has been diagnosed with AD/HD Question formulation: What does the distribution of attachment patterns look like amongst parents whose children have been diagnosed with AD/HD? What are the combinations of attachment patterns amongst the couples? Method: A quantitative method with an explorative approach has been used for this study. The ASQ self-evaluation questionnaire has been used to generate the attachment profiles from the given analysis model. Information has been processed and analyzed on three levels to find patterns within the attachment patterns of the individuals and the group. The result is presented as descriptive statistics. Result: 97 % of the participating parents displayed unsecure attachment profiles. The distribution between secure and insecure attachments was equal between sexes, age groups and education levels. Amongst attachment profiles there was an overweight towards Avoidance (47 %) and Ambivalence (40 %) in comparison to profiles Anxiety (10 %) and Security (3 %). Discussion: This study, together with other studies, has shown a high degree of insecure attachment patterns in families with AD/HD diagnosis. And although the study result can’t say anything about insecure attachments causing AD/HD symptoms, or AD/HD causing insecure attachment patterns, the study is in line with the fact that family-therapeutic interventions can be wise to use. In a family-therapeutic situation real change work can be done in the family system, regardless if the causes are biologically or relationally induced.

Background / Aim: Traditionally, research has focused more on mothers’ attitudes and their experiences with their children having Down Syndrome (DS). This study aims to identify various attitudes and perceptions of fathers toward their children with Down syndrome. Two research questions were formulated to further explore the aim.  Method: Four databases were used for the search process and five peer-reviewed studies met the predefined inclusion and exclusion criteria. Data were extracted using the overall data of 519 fathers as participants from the selected studies.  Results: A chronology comprising 5 primary categories with underlying themes was established. These categories reflect on different stages of a child's life, including infancy, middle childhood, adolescence, and middle adulthood. As well as other concerns of fathers such as gender roles, personal worries, and financial troubles were also identified. Additionally, the challenges and rewards of raising a child with DS were identified.  Conclusions: Despite the difficulties, fathers considered several strategies for accepting and helping their children. Fathers generally had a good attitude toward their children. However, it was found that there needs to be more knowledge of DS in society. Lastly, practical implications, limitations, and future research directions are discussed.

I denna kvalitativa studie undersöktes förekomsten av könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studien omfattade tre kvinnodominerade yrken (sjuksköterska, barnskötare, förskolelärare) och tre mansdominerade yrken (snickare, installations- och serviceelektriker, motorfordonsmekaniker). Totalt analyserades 54 platsannonser främst hämtades från Linkedin och andra relevanta annonseringsplattformer. Platsannonserna representerade både den offentliga och privata sektorn samt hade spridd geografisk utgångspunkt. Vid analys av det insamlade materialet användes en deduktiv tematisk analys, med hjälp av en tidigare empirisk förankrad könskodad ordlista för att analysera platsannonserna. Resultaten visade att de kvinnodominerade yrkena som studerades, samt motorfordonsmekaniker var feminint könskodade, medan installations- och serviceelektriker var maskulint könskodade. Platsannonserna för snickare ansågs vara könsneutrala. Bland de analyserade faktorerna hade arbetsbeskrivningar flest könskodade ord i alla yrken, följt av kvalifikationer och företagsbeskrivningar. Slutsatsen blev att det förekom könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studiens resultat kan bidra till förståelsen av hur könskodning manifesterar sig i platsannonser för könssegregerade yrken i Sverige. Kunskapen och medvetenheten kan i sin tur främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Vården är en viktig institution i samhället, och betydelsen av en robust vård blev än mer påtaglig i samband med Covid-19 pandemin. För att vården ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen mår bra och vill stanna kvar inom organisationen, även när arbetsbördan plötsligt ökar. Ett sätt att förebygga stressrelaterad ohälsa och öka trivseln är att ge vårdpersonal verktyg för att själva arbeta med sin psykiska hälsa. 62 regionanställda som påbörjat men inte avslutat ett självhjälpsprogram fick en enkät skickad till sig. 73 regionanställda som påbörjat programmet, varav några också fullföljt det hade möjlighet att fylla i en uppföljningsenkät som tillhandahölls av regionens företagshälsovård. Svaren i enkäten och uppföljningsenkäten analyserades med innehållsanalys. Utifrån resultatet förs en diskussion kring vad som hindrat personalen från att fullfölja programmet, hur de upplevt deltagandet i programmet och vad de själva tror skulle behövas från ett självhjälpsprogram för att förebygga stress. I resultatet framkom indikationer om att stress är både en förutsättning och ett hinder för stressförebyggande självhjälpsprogram, genomförande under arbetstid kan öka följsamheten, gruppinslag kan vara en verksam komponent och användarvänlighet har stor betydelse för följsamheten.