<p>Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.</p>

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material. Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod. Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer. Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller. Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.

Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ”arbetslinjen”. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet.  Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys. I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen. Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima.

In recent years an increasing number of sickness allowance cases have been closed with a negative decision despite the fact that a certifying doctor has recommended sick leave. At Social Insurance Offices, a case file is established for each sickness allowance case. The case files for 538 rejected cases form the basis for this study.   The assessment of the entitlement to sickness allowance is a key instrument of control in the health insurance system and the sharpened borderline between the obligation to work and the entitlement to sickness allowance can be interpreted as the result of a political aim to promote work through the health insurance system. This thesis explores these demarcation practices, highlighting the ways in which this policy of work promotion is translated into and made manifest in real world cases.   Three aspects of these practices were highlighted in the study described in the thesis. The first aspect concerns the identification of those who are denied sickness allowance; their diagnoses and work situations. The second aspect relates to the interaction between the certifying doctor, the medical officer and the case officer and their respective roles in the process leading to negative decisions. The third aspect examines how the actors interpret and apply the concepts of sickness and ability to work in cases with negative decisions. In addition to these themes, in the final chapter of the thesis, I draw on theories of institutionalised organisations and moral practices to analyse the outcomes of the decision-making process.   The thesis shows that a negative decision is most likely to be applied to insured persons who are either unemployed or who are manual workers without educational qualifications, and who have received diagnoses of mental illhealth or of diagnoses of pain and ache problems in the locomotive organs. It is argued that this is a moral category formed through the interaction of government policy dictates promoting work with actors, who in their official roles must apply an extremely vague criterion for entitlement to social insurance, namely disablement caused by illness.  In this way, the dual handicap  – undervalued labour (market) position plus undervalued gravity of illness – has become a borderline marker when the right to sickness allowance is being investigated and contested.

<p>I denna studie analyserar vi handläggares upplevelse av samverkan mellan två stora välfärdsmyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrån den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. Vår teoretiska referensram utgår ifrån gräsrotsbyråkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domänkonflikter. För att få underlag för studien tar vi också del av aktuell forskning som berör ämnet. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma upplevelser av hinder och möjligheter hos respondenterna. Bland annat lyfter alla respondenter fram att samverkan är någonting positivt som klargör myndigheternas ansvar inför klienten. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna upplever att rehabiliteringskedjan motverkar passivitet som de anser råder inom rehabiliteringssfären.</p> / <p>In this study we analyze handling offices experience of cooperation between two major welfare authorities, the social insurance office and the employment agency. With the help of seven qualitative interviews we investigate the opportunities and the hindrance for cooperation on the base of the new so called workfare and rehabilitation chain. Our theoretical frame takes its starting point in particularly the theory of street level bureaucracy, sectorisation within the public sector and different ideas about cooperation and domain conflict. To build a platform for the study, we also take part of topical science that is relevant for the study. The result showed that there are several common experiences of opportunities and hindrance of cooperation. All of the respondents brought up the fact that cooperation is something positive that, from the client perspective, elucidates the authorities’ responsibility. The majority of the respondents also experienced that the rehabilitation chain counteract passivity, which existed within the rehabilitation sphere.</p>

<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>

I denna studie analyserar vi handläggares upplevelse av samverkan mellan två stora välfärdsmyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrån den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. Vår teoretiska referensram utgår ifrån gräsrotsbyråkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domänkonflikter. För att få underlag för studien tar vi också del av aktuell forskning som berör ämnet. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma upplevelser av hinder och möjligheter hos respondenterna. Bland annat lyfter alla respondenter fram att samverkan är någonting positivt som klargör myndigheternas ansvar inför klienten. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna upplever att rehabiliteringskedjan motverkar passivitet som de anser råder inom rehabiliteringssfären. / In this study we analyze handling offices experience of cooperation between two major welfare authorities, the social insurance office and the employment agency. With the help of seven qualitative interviews we investigate the opportunities and the hindrance for cooperation on the base of the new so called workfare and rehabilitation chain. Our theoretical frame takes its starting point in particularly the theory of street level bureaucracy, sectorisation within the public sector and different ideas about cooperation and domain conflict. To build a platform for the study, we also take part of topical science that is relevant for the study. The result showed that there are several common experiences of opportunities and hindrance of cooperation. All of the respondents brought up the fact that cooperation is something positive that, from the client perspective, elucidates the authorities’ responsibility. The majority of the respondents also experienced that the rehabilitation chain counteract passivity, which existed within the rehabilitation sphere.

Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde. Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen. Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet. / The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability. We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study. The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries. The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model. The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt. Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll. Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet. Men precis som denna handlar diskurserna främst om individens förhållande till och behov av arbete. Varför arbetet är önskvärt ur ett samhällsperspektiv debatteras inte och således ges ingen motivering till denna organisering av samhället. Detta pekar på en bakomliggande icke ifrågasatt diskurs om ett samhälle organiserat kring lönearbetet som den enda möjligheten. Studien bekräftar teorin om att det i dagens samhälle finns en dominerande arbetsideologi. Det faktum att alternativ till det rådande systemet verkar vara svåra att formulera kan finna en förklaring bland annat i teorin om det endimensionella tänkandet och i hur den liberala demokratin uppmuntrar konsensus.