The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study’s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus. The result of our study indicates that stress is present among social workers. The common stress symptoms are gastritis, difficulty concentrating and sleeping problems. The main factors that cause work- related stress are found to be workload, work environment, involuntary break, and responsibility. The study shows that stress is not constant and it is manageable thanks to coping strategies that the social workers and their supervisors use. Coping strategies that contribute to the reduction of stress are a supportive chief, social support, reasonable requests, clear leadership and functioning family. Social support and support from their supervisors is the most frequently mentioned copying strategies. Our result indicates that creating a supportive work environment is very important for the well-being of social workers.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ”Skydd mot olyckor”(SMO) får en anställning som brandman. Vi vill undersöka orsaken till detta och vi undrar om det är i rekryteringsprocessen som kvinnliga brandmän stöter på problem och därför inte får en anställning. Vi finner det även intressant att undersöka om normer och värderingar gällande kvinnliga brandmän påverkar rekryteringen av kvinnor. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där våra respondenter består av fem brandmän som arbetar på en brandstation någonstans i Sverige. Vårt insamlade intervjumaterial har vi analyserat, för att sedan, i vårt resultat, koppla till vår teoretiska referensram, som består av genus- och rekryteringsteorier. Resultatet visar att våra respondenter är mycket positiva till kvinnlig rekrytering inom räddningstjänsten och vi kan på så sätt inte se att svårigheterna att rekrytera kvinnor har något samband med stationens uppfattning om kvinnliga brandmän. Rekryteringssvårigheterna kan istället härledas till rekryteringsprocessen handplockning, där rekryteraren handplockar brandmän från manskodade yrken. Då det endast är manliga yrken som anses vara meriterade, så utesluts kvinnor. Vi kan på så sätt inte heller se att en examen från SMO - utbildningen skulle gynna kvinnors chanser till att få en anställning som brandman, då brandmännen fortfarande meriterar den tidigare praktiska yrkeserfarenheten framför en SMO – examen. Vi drar slutsatsen att det både är rekryteringsprocessen, där handplockning från de mansdominerade yrkena sker, samt samhällets normer och värderingar om kvinno- och mansyrken som sätter stopp för kvinnligt deltagande inom vår undersökta station.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt. Hur de rekryteringsansvariga genomförde sina intervjuer skiljde sig lite åt, men gemensamt var att alla försökte få fram relevant information grundad i kravprofiler med hjälp av strukturerade intervjuer och exemplifierande földfrågor. Bedömningen av arbetssökande bör ske utifrån kravprofilen för aktuell tjänst och inte den rekryteringsansvariges personliga värderingar.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding. Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier. Genom våra intervjuer kan vi se likheter mellan hur företagen och de offentliga organisationerna använder sociala medier. De professionella aktörerna ser stora möjligheter för sociala medier i samband med rekrytering.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar. Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare. Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance. Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats. Jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration förhåller sig till de samhälleliga förutsättningarna och har förändrats i takt med att förutsättningarna förändrats så som nya politiska beslut, lagar och omsorgsmöjligheter. Kvinnornas egna strategier kring balans och integration tycks däremot vara liknande över tid. Visserligen finns dessa i ett sammanhang som förändrats. Strategierna förhåller sig till de ovannämnda perspektiven och i och med det så påverkas kvinnorna av den tid de lever i. Men problematiken är fortfarande densamma som de försöker lösa.

Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna. Samtliga respondenter ansåg att lönen var den viktigaste punkten när de skulle söka sitt första jobb. De övriga faktorerna som var viktiga för respondenterna visar på att de satte stort värde på det sociala livet ombord och möjlighet till kompetensutveckling och den fortsatta karriären.

<p>Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna. Samtliga respondenter ansåg att lönen var den viktigaste punkten när de skulle söka sitt första jobb. De övriga faktorerna som var viktiga för respondenterna visar på att de satte stort värde på det sociala livet ombord och möjlighet till kompetensutveckling och den fortsatta karriären.</p>

<p>Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden.</p> / <p>The Swedish labour market is changing and becoming more individualized and flexible. The law on employment protection will be further challenged and there are discussions about changing this law. This essay deals with which strategies Handelsanställdas förbund Avd 3 has to accommodate individualization and flexibility.The purpose of this essay is based on current theories of individualization and flexibility, meaning, changing processes in work life and examine how a trade union (Handels) experience changes, and whether the union's behavior is affected by processes of change.The theories and previous research underlying this essay deals with theories of individualization, flexibility and labour law.We have made four semi-structured interviews with trade union officials in Halmstad.The result is divided into four themes: trade union activities, individualization, flexibility, and labour law. Handels is working on issues such as work environment, salary and work hours. Strategies Handels are using to accommodate individualization, is to communicate with young people in an early stage.If young people are more individualized in today's society than yesterday's society, Handels may in the long term have a problem. With the problem, it means that if young people will not be members on the basis of an individual choice, this may lead to Handels losing members and thus their negotiation strength in the labor market.</p>

<p>Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p<0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården.</p> / <p>The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p<0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p<0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.</p>

<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer