<p>Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.</p><p>I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.</p><p>Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.</p>

<p><em>När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband.</em></p> / <p><em>When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.  </em></p><p><em> </em></p><p><em>Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.</em></p>

<p><strong>Problematik</strong>: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare. Som arbetsgivare är det viktigt att ha förståelse för dessa skillnader för att kunna motivera personalen på bästa möjliga sätt, både under de stillsamma och de hektiska perioderna.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet är att klargöra vilka motivations- och välmåendefaktorer som driver de åretruntanställda och säsongsanställda på Kon-Tiki att arbeta i en verksamhet med sådana speciella arbetsförhållanden, vad som motiverar dem att prestera sitt yttersta både för sin egen och företagets skull. Detta bidrar till en ökad förståelse för hur man som chef ska kunna leda och arbeta med motivation och välmående av anställda inom ett dykföretag i turismbranschen. Syftet är även att se på om det finns skillnader och likheter mellan grupperna angående deras syn på motivations- och välmåendefaktorer.</p><p><strong>Metod</strong>: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare förståelse för vår problematik och vårt syfte. Arbetet innehåller litteratur om psykosocial arbetsmiljö, motivation, välmående och tourism employee management. Teorierna baseras främst på Herzbergs två-faktor teori, Hackman och Oldhams arbetskaraktäristiska modell för arbetsmotivation samt Karasek och Theorells krav-kontroll modell. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer med anställda på Kon-Tiki. Intervjufrågorna är baserade på 25 faktorer vilka har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.</p><p><strong>Resultat</strong>: Tillsammans skapar faktorerna en helhetsbild av upplevelsen av att vara arbetstagare på Kon-Tiki och de är därför lika viktiga för personalens motivation och välmående. Åretruntarna är generellt mer nöjda på Kon-Tiki än vad säsongarna är. Detta kan bero på att åretruntarna har varit anställda länge, arbetar året runt och därmed har god insikt om verksamheten samt bättre kontakt med ledningen, vilket gör att de har ett större inflytande och ansvar. Säsongarna arbetar endast för en tillfällig period och har kanske inte samma företagstänk som de tillsvidareanställda har, vilket gör att de ser olika på saker. Trots detta, och att man mest umgås med personer inom sin egen grupp, upplevs gemenskapen vara bra. Resultatet visade att anställningsformen har stor betydelse för den anställdes upplevelser av att vara arbetstagare på Kon-Tiki. Deras förutsättningar och behov skiljer sig, vilket måste beaktas av ledningen i dennes arbete mot en mer nöjd och motiverad personal.</p> / <p><strong>Problem</strong>: Diving companies are distinguished by seasonal work just as many other tourism companies. The all year around staff work with few tourists and colleagues during the low season and during the high season they work intense for six months together with seasonal workers in a destination full of tourists. When the low season approaches, both the tourists and seasonal workers decrease. It is a lifestyle for both groups, but a temporary period for the seasonal workers and an everyday life for the all year around workers. So the staff have different conditions, interests and needs and their work motivation differ depending on if they work all year around or seasonal. It is significant to have understanding for these differences as an employer to be able to motivate the employees in the best way possible, both during the tranquil and hectic work periods.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Purpose</strong>: The purpose is to clarify which motivation and well-being factors that strive the all year around workers and seasonal workers at Kon-Tiki to work in a business with such special work conditions, what motivates them to perform to their fullest both for their own and the companies sake. This contributes to a greater understanding for how managers can lead and work with motivation and the well-being of employees in a diving company and in the tourism business. The purpose is also to see if there are differences or similarities between the groups.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Methodology</strong>: We chose to do a qualitative study to be able to get a deeper understanding of our problem and purpose. It includes literature about psychosocial work environment, motivation, well-being and tourism employee management. The theories are mainly based on Herzbergs two-factor theory, Hackman and Oldham's Job Characteristics Model and Job Design as well as Karasek and Theorell's demand-control model. The empirical material was collected through interviews with employees at Kon-Tiki. The interview questions are based on 25 factors that have significance for the psychosocial work environment.</p><p><strong>Results</strong>: Together the factors create a comprehensive view of the experience of being an employee at Kon-Tiki, why they are equally important for the employees' motivation and well-being. The all year around staff are generally more pleased at Kon-Tiki than the seasonal workers. Reasons might be the fact that the all year around staff have been employed for a long time, work all year around and therefore have a greater knowledge of the company and a better contact with the leadership, which gives them more influence and responsibility. The seasonal staff only work for shorter periods and might not have the same business think as the others, which might cause their different opinions. In spite of this, and the fact that the personnel mostly associate with people within their own groups, they believe they have a good fellowship at work. The results show that the type of employment has a big significance for the employee's experience of being an employee at Kon-Tiki. Their conditions and needs differ, which must be considered by the management in their work towards a happier and motivated personnel.</p>

<p><p>Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.</p><p>Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet. Dessutom visar studien på att det finns en ny typ av medvetenhet gällande klädsel och utseende samt vad den representerar framförallt i arbetslivet. Det som påverkar manliga handelsanställdas syn på utseende och klädsel i arbetet är framförallt kundens förväntningar men även arbetsgivarens krav. Studien visar vidare att det råder en förståelse och acceptans kring de estetiska krav som existerar. Relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning av utseende och klädstil är komplex och i viss mån paradoxal. Studien visar tecken på att de hegemoniska maskulina värderingarna i stor grad lever kvar samtidigt som det metrosexuella utseendet idealiseras, därav det paradoxala i relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning om klädsel och utseende. På samma grund är svaret på frågan hur manliga handelsanställda ser på maskulinitet och dess idealbilder paradoxal vilket leder oss in på en diskussion rörande den eventuella framväxten av en ”ny” idealisk maskulinitet.</p></p> / <p><p>This study aims to examine male commercial employee perception of dress and appearance in relation to masculinity. To achieve our purpose, we have chosen to examine the external factors that influence men's views on appearance and dress at work and in private. We examined the manner in which male commercial employee vision of masculinity affect their approach to the appearance and dress. Research on aesthetics is extensive, but the research deals mainly aesthetics from the female perspective, there’s the main factor to why we found this topic interesting to study.</p><p>The work is based on theories about masculinity, ideals, stereotypes, and aesthetic skills. By conducting interviews with male commercial workers we came to the conclusion that how you dress and appear at work, but also private is of great importance for the perception of masculinity and virility. In addition, the study shows that there is a new type of awareness of how you dress and appear, and what it represents primarily in the workplace. The relationship between male commercial employee’s masculinity and their perception of appearance and clothing stile is complex and to some extent paradoxical. The study shows evidence that the hegemonic masculine values largely remain at the same time as the metro sexual look is idealized, hence the paradox of the relationship between the male commercial employee’s masculinity and their perception of dress and appearance. On the same basis the answer to the question of how male commercial employee’s look at masculinity and its ideal image is paradox. This leads us into a discussion concerning the possible emergence of a “new” ideal masculinity.</p><p> </p></p>

<p>Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.</p>

No description available.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.   Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.   Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband. / When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.    Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.   Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.

No description available.

The main research problem in this thesis is how unemployed individuals experience and handle the situation of unemployment and how their actions are related to their action possibilities. These are determined by factors like level of education, vocational training, age, citizenship, handicap and level of unemployment on the local labour market. A common assumption is that search behaviour of unemployed individuals strongly affects their possibility to find a job. A central question in this thesis is if individuals’ behaviour has been overemphasised at the expense of real employment opportunities. The empirical part of this thesis is based on longitudinal data collected during a period of high unemployment. The sample is a national random sample existing of 3 500 Swedes interviewed by telephone in the beginning of 1996 and in the end of 1997. The results show that the expectations of the unemployed to find a job as well as their actual search behaviour are shaped by the situation they are in. The unemployed have job expectations that co-vary with their action possibilities, but as many as 31.3 per cent overestimate their chances and 10.5 per cent underestimate them. This result is based on questions about expectations to obtain a job related to the actual employment situation nearly two years later. Unemployed individuals’ job expectations co-vary with their experiences of the unemployment situation. Those who believe that their job chances are bad have a low mental sense of well-being, while the opposite is found among those who believe that their job chances are good. The sense of having control over the situation is important for an individual’s mental sense of well-being. Both strategies of activity and adaptation occur among the unemployed. Strategies that are meant to change the situation in an objective are most common, only a minority of the unemployed seem to have adapted to the situation of unemployment.