The activity based workplace model is becoming more and more com- mon and the Swedish Insurance Agency is an authority that has em- braced this model. The new way of working means that more employ- ees work from home or another place than the office. The new working model needs IT solutions that can handle communication and secure document management. This has caused two problems at the Swedish Insurance Agency. The first problem is concerning confusion about how employees should connect correctly to the authority’s conference room equipment. The solution proposal should be able to evaluate if the correct equipment has been connected and present connection status information. The second is for connection to the authority’s Private Network (VPN). The problem is that users often lose or not get proper connection to the network devices when they connect through VPN. A technical solution for each problem were developed. The application for connection against conference room equipment evaluates that the user has a USB dock (with more components connected to it) connected, that the user has network connection and that the USB dock driver has installed correctly. Usability test showed that the application works as intended, except some confusion about the navigation, which was corrected. The application for VPN connection visually shows the user through an icon in the taskbar if the user is properly connected to VPN or not. The application also got the option of calling a connection script if the user loses connection. Evaluation based on Requirements Specifi- cation showed that both applications could meet their requirements and the applications were packaged and distributed to employees at the Swedish Insurance Agency. / Aktivitetsbaserad arbetsmodell blir mer och mer vanligt och Försäkringskassan är en myndighet som anammat detta arbetssätt. Det nya sättet att jobba innebär att fler anställda jobbar hemifrån eller annan plats. Arbetssättet medför att det behövs IT-lösningar som kan hantera bland annat kommunikation och säker dokumenthantering. Det har gett upphov till två problem på Försäkringskassan. Det första problemet är förvirring kring hur anställda skall koppla upp sig korrekt mot Försäkringskassans konferensrumsutrustning. Lösningsförslaget skall kunna utvärdera ifall korrekt utrustning har kopplats in och presentera information gällande anslutningsstatus. Det andra gäller uppkoppling mot Försäkringskassans Virtuella Privata Nätverk (VPN). Problemet gäller att användare ofta tappar eller inte får korrekt anslutning till nätverksenheterna då de ansluter sig via VPN. Ett tekniskt lösningsförslag för respektive problem utvecklades. Applikationen gällande uppkoppling mot konferensrumsutrustning utvärderar att användaren har USB-docka (med fler komponenter ansluten till den) ansluten, att användaren har nätverksuppkoppling samt att drivrutin för USB-docka har hunnit installerats. Användbarhetstest visade på att applikationen fungerar som tänkt, förutom lite förvirring kring navigation, vilket korrigerades. Applikationen gällande VPN- uppkoppling visar visuellt för användaren genom en ikon i aktivitetsfältet om användaren är korrekt ansluten till VPN eller inte. Applikationen fick också inbyggt alternativet att ropa på ett uppkopplingsskript om användaren tappar anslutning. Utvärdering utifrån Kravspecifikation visade att båda applikationerna kunde uppnå sina krav och applikationerna har paketerats och distribuerats till anställda på Försäkringskassan.

Internal transportation is one of the key elements in manufacturing operations, and there is a constant need to optimize this process (Antoniuk, 2021). The case company has a very large industrial are covering 3 km2, which poses significant challenges for the internal transportation. The company has too many parcel stations, lacks clear requirements for new parcel stations and documentation for the parcel stations, and faces route planning issues as a result. The purpose of this case study was to identify obstacles and problems to optimize the company’s parcel transport in terms of route planning, placement of parcel stations and the number of parcel stations. The project aimed to develop a general working model for how a parcel transport can be optimized without relying on the Industrial Internet of Things (Sinsinni et al., 2018) and digital technology. The study focused on the company’s internal and external parcel transport routes within and outside the industrial area. Observations and interviews were conducted at the case company, revealing that customers needs include receiving deliveries twice a day and ensuring correct parcel deliveries. The drivers require unchanged or reduced workload, easier training, fewer parcel stations, properly equipped parcel stations, and improved route planning. The transport manager needs a standardised work approach, fewer parcel stations, documentation of parcel stations, and an expanded requirements list. To optimize the case company’s transport, the number and placement of parcel stations, and simultaneously meet these needs, several improvement suggestions were developed. It was found that implementing a scanning system could enhance the accuracy of the parcel deliveries, but this option was not recommended due to it being expensive and gives no guarantee of correct deliveries, among other things. Instead, it is recommended that the company implements a milk run system to achieve JIT (Just-in-time) deliveries for customers and a standardized work approach standardized work approach for drivers. Additionally, a proposal for a digital map was presented to improve documentation and facilitate training, along with a suggestion to merge parcel stations to reduce workload and enhance route planning. Lastly, expanding the requirements list was suggested to ensure properly equipped parcel stations and provide clearer specifications for parcel stations. A general conceptual work model for this optimization process is outlined as follows: 1.       Observe current delivery routes and stations. 2.       Interview stakeholders (such as customers and drivers). 3.       Identify and compile requirements. 4.       Map out stations on a digital map. 5.       Apply a heuristic selection process.  a.       Examine clusters of stations of the digital map.  b.       Evaluate stations based on collected data.  c.       Assess the activity level; if multiple stations have high activity, make an individual assessment.  d.       Merge the stations.  e.       Apply the 250-meter rule to the remaining selection without available data. 6.       Create an optimal route using the selected stations. / Interna transporter är ett av de viktigaste elementen i en tillverkningsverksamhet och det finns ett konstant behov att optimera denna process (Antoniuk, 2021). Fallföretaget har ett mycket stort industriområde som omfattar 3 km2 vilket ställer stora krav på de interna transporterna. Företaget har för många paketstationer, saknar en tydlig kravbild av nya paketstationer och dokumentation över paketstationerna, och har på grund av detta ett ruttplaneringsproblem. Syftet med denna fallstudie var att identifiera hinder och problem för att kunna optimera företagets pakettransport med avseende på ruttplanering, paketstationers placering och antal paketstationer. Målet med projektet var att ta fram en generell arbetsmodell för hur en pakettransport kan optimeras utan Industrial Internet of Things och digital teknologi (Sinsinni et al., 2018). Studien avgränsades till företagets interna och externa pakettransportrutt, innanför och utanför industriområdet. Det utfördes observationer och intervjuer på fallföretaget som visade att kundernas behov är att få leverans två gånger per dag och att paketen levereras rätt. Chaufförerna har behov av oförändrad eller minskad arbetsbelastning, lättare upplärning, färre paketstationer, korrekt utrustade paketstationer och bättre ruttplanering. Transportchefen har behov av ett standardiserat arbetssätt, färre paketstationer, dokumentation över paketstationer och en utökad kravlista. För att optimera fallföretagets transporter, antalet paketstationer och placeringen och samtidigt uppfylla dessa behov tog vi fram flera förbättringsförslag. Vi kom fram till att ett skanningssystem kan öka möjligheten att kundernas paket inte kommer fel men rekommenderar inte detta då det bland annat är kostsamt och inte garanterar att paketen levereras rätt. Vi rekommenderar i stället att företaget implementerar en milk run som skapar JIT (Just-in-time) leverans för kunderna och ett standardiserat arbetssätt för chaufförerna. Det har också tagits fram ett förslag på en digital karta för ökad dokumentation och lättare upplärning, samt ett förslag på sammanslagning av paketstationer och därigenom en minskning. Detta för att minska arbetsbelastningen och skapa en förbättrad ruttplanering. Till sist ger vi även förslaget att de utökar sin kravlista för att uppfylla behovet av korrekt utrustade paketstationer och ge dem en tydligare kravbild. En generell och konceptuell arbetsmodell för denna optimering ser ut som följande: 1.       Observera nuvarande leveransrutter och stationer. 2.       Intervjua intressenter (såsom kunder och chaufförer). 3.       Identifiera och sammanställ krav. 4.       Kartlägg stationer på en digital karta. 5.       Heuristisk urvalsprocess.  a.       Undersöka kluster av stationer på digital karta.  b.       Granska stationerna utefter insamlade data.  c.       Bedöm aktiviteten, om fler stationer har hög aktivitet gör en individuell bedömning.  d.       Slå ihop stationerna.  e.       Resterande urval som inte har någon data utförs med 250 meters-regeln. 6.       Skapa optimal rutt med de valda stationerna.

Under de senaste årtiondena har framsteg inom digital teknik lett till förändringar på arbetsplatsen, vilket i sin tur har skapat ett behov av nya färdigheter och strategier hos ledare. I takt med digitaliseringen har nya krav på anpassningsbarhet uppkommit, vilket har gjort hybrida arbetsmodellen till en integrerad del av dagens arbetsliv inom de flesta företag. Integrationen av distansarbete och närvaro på plats har genererat nya möjligheter samtidigt som den har introducerat ledarskapsutmaningar, inte minst gällande teamets sammanhållning och samarbete. Att hantera hybriden mellan fysiska och digitala arbetsområden kräver inte bara användning av digitala verktyg såsom Zoom och Teams, utan också en omformulering av ledarskapsstrategier. Denna studie syftar därför till att beskriva de utmaningar och möjligheter ledare inom den hybrida arbetsmodellen ställs inför. Vi har valt att fokusera på hur teamet påverkas av den hybrida arbetsmodellen. Studien undersöker också vilka strategier som krävs av ledare för att effektivt navigera i denna dynamiska miljö. Studien har utgångspunkt i självbestämmande teorin och contingency theory för att skapa en förståelse för vad som motiverar medarbetarna samt vikten av ett flexibelt ledarskap inom organisationen. Tidigare forskning belyser en rad utmaningar, möjligheter och strategier som följer med den hybrida arbetsmodellen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för framväxten av hybrida arbetsmodeller och ledarskapsutmaningar. Detta uppnåddes genom semistrukturerade intervjuer med ledare inom revisions- och redovisningsbranschen. Resultatet har analyserats och satts i relation till studiens teoretiska ramverk och visar att de främsta utmaningarna är distanskommunikation, teaminteraktion och feedback. Resultatet visar också att den nya arbetsmodellen öppnar upp för möjligheter kopplat till effektivitet, kompetens och flexibilitet. Resultatet visar också på olika strategier som ledaren i den hybrida arbetsmodellen använder sig av exempelvis kommunikationsstrategier, olika tillvägagångssätt för att visa uppskattning samt aktiviteter som gynnar gruppsammanhållningen och teamet. Studiens slutsats visar på att det är viktigt att ledaren har ett helhetsperspektiv och inte bara fokuserar på fördelar för individen för ett framgångsrikt ledarskap i den hybrida arbetsmodellen. Om ledaren lyckas implementera lämpliga strategier och åtgärder finns möjligheten att skapa en arbetsmiljö där både teamet och individens behov tillgodoses. För att framgångsrikt navigera i den hybrida arbetsmodellen och möta de utmaningarna som uppstår, blir det avgörande att ledaren lyckas implementera effektiv kommunikation, regelbunden feedback och skapandet av en kultur som främjar gemenskap och teamkänsla.

Detta examensarbete har genomförts under vårterminen 2016 för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Stora delar av arbetet har utförts hos uppdragsgivaren Emerson Process Management AB i Karlstad. Målet med projektet har varit att förbättra företagets interna projektöverlämningar. För att kunna göra projektöverlämningarna mellan projektavdelningen och serviceavdelningen mer enhetliga samt att kunna kvalitetssäkra dem, har en manual tagits fram som är tänkt att användas vid samtliga projektöverlämningar. Manualen innehåller information om hur en projektöverlämning mellan projektavdelningen och serviceavdelningen ska genomföras. Manualen inkluderar en beskrivning på vilka moment som ska ingå i överlämningsfasen av ett projekt samt vem som är ansvarig för de olika momenten. Även information om vilka personer som ska medverka under själva överlämningen, en agenda för överlämningsmötet samt vilka dokument som lämnas över till serviceavdelningen finns förklarat i manualen. Det har även skapats en mall på en mappstruktur som ska kunna användas av projektledarna för att lagra de dokument som serviceavdelningen behöver efter överlämningen från projektavdelningen. Denna mappstruktur, innehållande de dokument som serviceavdelningen behöver, är sedan tänkt kunna kopieras och sparas på en server inom företaget som medarbetarna på serviceavdelningen har tillgång till och där de kan sortera mapparna som de själva önskar. Syftet med detta är att medarbetarna på serviceavdelningen lätt ska kunna hitta de dokument de behöver och därmed spara tid och resurser på att slippa leta igenom onödig information. Att samtliga projektledare använder samma struktur för att lagra dokument kommer även hjälpa till att säkerställa att inga dokument glöms bort eller försvinner i överlämningsprocessen. Förstudien av projektet har innefattat informationsinsamlingar och intervjuer med anställda på de olika avdelningarna inom Emerson Process Management AB. Förstudien har sedan sammanställts i en kravspecifikation och en Service Blueprint. Utifrån detta material har sedan flera olika konceptgenereringar kunnat utföras och genom olika elimineringsmetoder, viktningar samt utvärdering av de framtagna lösningsförslagen kunde ett slutgiltigt koncept väljas. Det valda konceptet testades och en slutanpassning gjordes för att få ett så bra resultat som möjligt. En dialog fördes med personal på Emerson Process Management AB genom hela projektet för att få ett resultat som var anpassat till företagets verksamhet. Det lämnades även över förslag till Emerson Process Management AB på hur implementeringen av de nya rutinerna och verktygen skulle kunna genomföras. Detta för att på ett så bra sätt som möjligt få samtliga berörda parter att acceptera förändringsarbetet och genomföra förändringarna på ett positivt och lättarbetat sätt. / This Degree Project has been carried out during the spring semester of 2016 for the Degree of Science in Innovation and Design Engineering at the faculty of health, science and technology at Karlstad University. Most of the work has been done at Emerson Process Management AB in Karlstad. The purpose of the project was to improve the company’s internal project handovers. In order to make the project handovers between the project department and the service department more uniform and to be able to assure the quality of them, a manual has been developed. The manual includes information about the handover procedure, the different tasks that has to be performed during the project handover and also who is responsible for these tasks. The manual also includes information about the participants that are required to attend the handover meetings, agenda topics and information about what type of handover documents that should be handed over to the service organization during the handover meeting. A template for a folder structure has also been made, that is supposed to be used by project managers to store the documents that the service department will need after the handover. This templates, including the documents involving the projects, is then to be copied and stored on a server that the service department can access. On this server, the staff working in the service department can sort the different templates in a way that they desire to make it easier for them to find the documents they need. The fact that all project managers uses the same folder structure, staff at the service department will easily find the information they need, leading to large cuts in time and resources for the whole company. It also helps to ensure that no documents are forgotten or lost in the handover process. The feasibility study of the project has involved a lot of gathering of information and interviews with staff from different departments of the company. The feasibility study was then compiled in a requirement specification and a Service Blueprint. Based on this material, a number of solutions could then be carried out. Through various elimination methods, weightings and evaluation of the developed solutions, a final concept could then be chosen. The selected concept was tested and a final adjustment was made to get as good a result as possible. A dialogue was conducted with staff at Emerson Process Management AB throughout the project in order to get a result that was adapted to the company's operations. A proposal was also submitted to Emerson Process Management AB on how the implementation of these new procedures and tools would be realized. This was made so that all concerned parties in the best way possible could accept the change and implement it in a positive and easy-to-use manner.

Introduktion: I sammanhang som kräver komplexa lösningar skapas team för att tillgodose dessa komplexa behov. På en operationsavdelning består detta team av operation- och anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Alla professioner behöver samspela för att kunna ge en god vård till patienten. Som ett hjälpmedel för teamen har ”avspark på sal” tagits i bruk, där teamet samlas på morgonen. Tidigare forskning visar på ett behov av en rutin som uppmuntrar till kommunikation i gruppen. Syfte: Syftet var att belysa hur arbetsmodellen ”avspark på sal” upplevs av operationanestesisjuksköterskor och undersköterskor inom operationsteam. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Studiens baseras på 15 ostrukturerade intervjuer med operation- anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: ”Avspark på sal” upplevs bidra till en ökad samhörighet i teamet. Det skapas förutsättningar för ökad respekt och förståelse för varandra. Att ha information och kontroll inom teamet oavsett om det rör sig om förståelsen över professionsgränserna och veta vad som kommer hända ökar tryggheten inom teamet. Trots detta finns det svårigheter som påverkar ”avspark på sal” eller gör att det inte genomförs. Klinisk slutsats: Studiens resultat kan användas som utvärdering för vidare förbättringsarbete. Inblick kan öka förståelsen mellan medarbetarna. I liknande kontext eller andra sammanhang där teamarbete är en central del kan studiens resultat ligga till grund för införandet av likande rutiner. / Introduction: In contexts that require complex solutions teams are created to meet these complex needs. In an operation theatre this team is composed of operation- and anesthesia nurses and assistant nurses. All professions need to interact in order to provide quality care to the patient. As an aid to the teams a working model called “avspark på sal” put into use, where the team gathered in the morning. Previous research indicates a need for a routine that encourages communication in the group. Purpose/Aim: The aim was to illustrate how the working model “avspark på sal” is experienced by operation- and anesthesia nurses and assistant nurses in the surgical team. Method: A qualitative interview study with an inductive approach. The study is based on 15 unstructured interviews with operation- and anesthesia nurses and auxiliary nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: “Avspark på sal” is experienced to contribute to an increased affinity of the team. It creates the conditions for greater respect and understanding for each other. To have information and control within the team, whether it concerns the understanding of professional boundaries, to know what will happen to increase security within the team. Despite this, there are difficulties affecting “avspark på sal”. Clinical conclusions: The study results can be used as evaluation for further improvement. Insight can increase understanding between employees. In a similar context or other contexts where teamwork is central the study's results could provide the basis for the introduction of similar routine.

Genom rapporten kommer kunskapen öka kring identifiering och reducering av flaskhalsar baserade på simuleringsverktyget Facts Analyzer och lean-verktyg. Den ökade kunskapen kommer generera möjligheter för företag att arbeta på ett strukturerat och effektivt vis genom en egenutvecklad arbetsmodell. Modellen kommer ge förutsättningar för företag att öka sin produktivitet och samtidigt reducera totala kostnaderna. Metoderna som arbetsmodellen bygger på är kvantitativ, kvalitativ, abduktion och förverkligas genom tillämpning på ett fallföretag där syftet är att undersöka applicerbarheten och ifall produktionen kan effektiviseras.  Med simuleringsverktyg skapas tydliga och fakta-baserade resultat på flaskhalsar och vad olika förbättringsalternativ har för påverkan på produktionen, därmed anses det vara ett bra verktyg att basera beslut på innan investeringar genomförs. Utifrån de identifierade flaskhalsarna, med hjälp av simuleringsverktyget, är det bevisat att lean-verktyg kan användas för att optimera produktion och reducera icke värdeskapande moment. Exempelvis visar resultatet att 5S, Kaizen, Poka Yoke, Total Productive Maintenance och Overall Equipment Efficiency är effektiva lean-verktyg.  För att öka produktionskapaciteten handlar det om att först identifiera flaskhalsarna genom simuleringsverktyget. Därefter beräknas flaskhalsens OEE-värde som skapar indikationer om begränsningarna och därmed belyser vart förbättringsförslag behövs. Genom indikationerna tillsammans med ytterligare lean-verktyg skapas därefter förbättringsförslag med fokus på att reducera flaskhalsen. För att däremot identifiera totalkostnadsreducering och icke värdeskapande aktiviteter används istället observationer och intervjuer med personalen. Därefter utvecklas förbättringsförslag, liksom för produktionskapaciteten, genom lean-verktyg för att minimera Muda. / Through the report, knowledge will increase regarding the identification and reduction ofbottlenecks based on the simulation tool Facts Analyzer and lean-tools. The increasedknowledge will generate opportunities for companies to work in a structured and efficientway through a own developed work model. The model will provide the conditions forcompanies to increase their productivity and at the same time reduce total costs. The methodson which the work model is based are quantitative, qualitative, abduction and are realized through a case company where the aim is to investigate the applicability and if productioncan be made more efficient. With simulation tools, clear and fact-based results are created on the effect differentimprovement options have on production, and thus it is considered a good tool to basedecisions on before investments are made. Based on the identified bottlenecks, with the helpof the simulation tool, it is proven that lean-tools can be used to optimize production andreduce non-value-creating activities. For example, the results show that 5S, Kaizen, PokaYoke, Total Productive Maintenance and Overall Equipment Efficiency are effectivelean-tools. To increase production capacity, it is a matter of first identifying the bottlenecks through thesimulation tool. The bottleneck's OEE value is then calculated, which creates indications ofthe limitations and thus highlights where improvement proposals are needed. Through theindications together with additional lean-tools, improvement proposals are then created with afocus on reducing the bottleneck. In contrast, to identify total cost reduction andnon-value-creating activities, observations and interviews with the staff are used instead.Improvement proposals are then developed, as for the production capacity, through lean-toolsto minimize Muda.

Den hybrida arbetsmodellen har blivit allt vanligare i många organisationer efter att covid-19- pandemin förändrade sättet som företag och deras anställda kunde arbeta på. Faktorer som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar avgörande roller i implementeringen av den hybrida arbetsmodellen, vilket kräver anpassning och förståelse för medarbetares uppfattningar och erfarenheter. Syftet med studien är att få en större förståelse för den hybrida arbetsmodellen genom att undersöka rollen som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar för att forma medarbetares uppfattningar och erfarenheter av modellen. Baserat på tidigare forskning är ett centralt antagande i denna studie att organisationskultur påverkar ledarskapsbeteenden i en organisation samt användningen av digitala verktyg, och att båda dessa faktorer påverkar medarbetares uppfattningar och erfarenheter av den hybrida arbetsmodellen. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Social Learning Theory för att identifiera observerbara beteenden, och beskrivningar av beteenden, i de olika kontexter den hybrida arbetsmodellen innebär. Studien visar att ledarskap och organisationskultur påverkar upplevelsen och uppfattningen av den hybrida arbetsmodellen. Att implementera flexibilitet kräver en kultur och ett ledarskap som stödjer det. Digitala verktyg underlättar den hybrida modellen men kan inte ersätta fysisk interaktion för sammanhållning. Företag kan fokusera på att etablera gemensamma strukturer och processer för att skapa positiva upplevelser och uppfattningar, med fokus på flexibilitet. / The hybrid work model has become increasingly common in many organizations after the COVID-19 pandemic changed the way companies and their employees could work. Factors such as leadership, organizational culture, and digital tools play crucial roles in the implementation of the hybrid work model, which requires adaptation and understanding of employees' perceptions and experiences. The purpose of the study is to gain a greater understanding of the hybrid work model, specifically examining the role of leadership, organizational culture, and digital tools in shaping employees' perceptions and experiences of the model. Based on previous research, a central assumption in this study is that organizational culture influences leadership behaviors in an organization as well as the use of digital tools, and that they both influence employees’ perceptions and experiences of the hybrid work model. To examine this, eight semi-structured interviews were conducted. The empirical material was analyzed using Social Learning Theory to identify observable behaviors, and descriptions of behaviors, within the different contexts the hybrid work model pertains. The study finds that leadership and organizational culture influence the experience and perception of the hybrid work model. Implementing flexibility requires a culture and leadership that support it. Digital tools facilitate the hybrid model but cannot replace physical interaction for cohesion. Companies could focus on establishing shared structures and processes to create positive experiences and perceptions, focusing on flexibility.