Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av intervjuer och vår studie baseras på sex stycken respondenter, vi gjorde ett bekvämlighets- samt snöbollsurval. Resultatet visar att dessa personer skapar struktur, accepterar situationen, behåller lugnet och tänker positivt för att klara av stressfyllda situationer i sin yrkesroll. Faktorer som påverkar deras förmåga att hantera dessa situationer visade sig vara synen på stress, personliga egenskaper, det sociala nätverket och graden av separation mellan arbete och fritid. Resultatet visar också att respondenterna lärt sig hantera stressfyllda situationer väl genom erfarenheter samt att de, till viss del, alltid haft den förmågan.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer. Det sjuksköterskor upplever som stressande är brist på stöd, tidsbrist, minskad kontroll över sin arbetssituation, avbrott i arbetet och hög arbetsbelastning. De här faktorerna har en bidragande del till varför sjuksköterskor upplever sig utmattade. Utmattning är en orsak till varför sjuksköterskor blir sjukskrivna. Det är av betydelse att sjuksköterskor får utbildning inom stresshantering. Det är även viktigt att det forskas mer inom området för att få reda på varför sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och vad det finns för åtgärder. Det behövs även ett bättre samarbete mellan ledning och sjuksköterskor för att minska de arbetsrelaterade stressfaktorerna. Det behövs även ett bättre samarbete och mer stödmellan ledning och sjuksköterskor för att minska de arbetsrelaterade stressfaktorerna.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder. Kognitiv beteendeterapi, avslappningsövningar och aktivt lyssnande var metoder som visade sig vara effektiva.Slutsats: Förändringar i stressnivå, ökad kunskap och förståelse samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder visade sig vara de viktigaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress. Genom att kombinera interventioner på både individ- och organisationsnivå kan resultatet bli både effektivt och långsiktigt. / Background: The levels of absenteeism and long term disability due to work-related stress and mental health problem are increasing. It affects the individual, organization and society. A well-functioning workplace contributes to public health, with both reductions in work-related illnesses and social inequalities in health. Aim: The aim of this study is to describe the effects of interventions on work-related stress. Methods: This study was a literature study in which ten scientific articles were reviewed. The articles were analyzed, summarized and divided into three themes. The results were described using these three themes. Results: We found in our study that the most common effects of the interventions on work-related stress proved to be change in stress levels, increased knowledge and understanding of work-related stress and increased support, attitude and behavior change. Conclusion: Changes in levels of stress, increased knowledge and understanding as well as increased support, changing behaviors and attitudes proved to be the most important effects of interventions of work-related stress. By combining interventions at both individual and organizational levels, the result can be both effective and sustainable.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet påverkades av kön och utbildningsnivå. Studien genomfördes genom att anställda på ett industriföretag i Gävleborg fick besvara en enkät. De mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mäter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmått för att mäta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelåg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivå samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivå. Dessa resultat indikerar att anställda med hög utbildning upplevde sig vara mer kompetenta och självständiga i sitt arbete än anställda med låg utbildning. Vidare visade resultatet att anställda med hög utbildning upplevde en större tilltro till sin profession än anställda med låg utbildning. För kön förelåg inga signifikanta skillnader i arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet. / The purpose of the study was to exam if employee´s work motivation and work-related identity was affected by gender and level of education. The study was carried out by employee´s answering a questionnaire in an industrial company in Gävleborg. The instruments used in this study were Basic Need Satisfaction at Work Scale which measures work motivation (autonomy, competence, relatedness) and three work-related identity measurements; level of organizational-, professional- and peer identification. A total of 88 persons attended in the study. The result showed that there were significant differences in autonomy and competence related to level of education and in level of professional identification related to level of education. These results indicates that employee`s with high level of education perceived themselves to be more competent and independent in their works than employee`s with low level of education. Further the result showed that employee`s with high level of education experienced higher confidence to their profession than employee`s with low level of education. No significant differences existed for gender related to work motivation and work-related identity.

Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive låg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter på Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över två organisationer, deltog i en enkätundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende. Resultatet visade på signifikanta effekter för hög och låg AI på OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jämfört med låg AI skattade OCB högre (p < .01, η2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anställdas OCB genom att främja AI. / The aim of this study was to investigate if high and low General Work-Related Identity (AI) had an effect on Organizational Citizenship Behavior (OCB). A total of 147 people within the public sector, across two organizations, responded to a questionnaire regarding identity and discretionary organizational behavior. The results showed significant effects of high and low AI, on OCB associated with four of the five sub-dimensions of OCB (altruism, conscientiousness, courtesy and civic virtue). Participants with high compared to low AI were shown to express higher levels of OCB (p < .01, η2= .16). In general, this indicates that organizations might increase the employees´ OCB by promoting their AI.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvården och är skyldig att ge god och kvalitetssäker omvårdnad. Stress är ett sätt förmänniskan att öka sin beredskap för att hantera krävande situationer, men vid långvarig stress sker en negativ påverkan på individen. Sjuksköterskor är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige och stressen kan i sin tur ha inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetslivet. Metod: Denna studie är en deskriptiv litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. Artikelgranskning gjordes genom modifierad granskningsmall medpoängsystem. Femton artiklar inkluderades och 7 exkluderades. Nyckelord identifierades och sammanställdes i kategorier och kategorier. Resultat: Sjuksköterskor var en stressad yrkesgrupp och stress påverkade omvårdnadsarbetet och vårdkvaliteten negativt. Faktorer som upplevdes som stressande var arbetsmiljöfaktorer, etisk stress, engagemang och motivation, arbetserfarenhet och utbildning, arbetstillfredsställelse, krav, kontroll och belöning. Slutsats: En stressad sjuksköterska är varken förenligt med god och kvalitetssäkeromvårdnad, eller med svensk lagstiftning. Genom att förbättra förutsättningarna och förhållandet för sjuksköterskan kan förhållandet för patienten förbättras. / Background: Nurses have a central role in the nursing care context within the healthcare system and is required to provide nursing care of good quality. Stress is a way for the human beings to increase their preparedness to deal with demanding situations, but stress during a prolonged period of time has a negative impact on the individual. Nurses are among the most stressed out professionals in Sweden and stress may in turn have an impact on the nursing care. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experiences of stress in the workplace. Methods: The present study is a descriptive literature review. The searches were preformed in the databases PubMed and PsycINFO. Quality appraisal was done with a modified template with a scoring system. Fifteen articles were included and 7 articles were excluded. Keywords were identified and compiled into themes and categories. Results: Nurses were exposed to a lot of stress which negatively affected the nursing care and the quality of care. Stress was affected by stressors such as working environment, ethical stress, engagement and motivation, working experience and education, job satisfaction, demand, control and reward. Conclusion: A nurse that is stressed out is neither compatible with care of good quality nor with the Swedish law. By improving the working conditions for nurses the conditions for the patient may be improved.

No description available.