Bakgrund: Vid långvarig stress utan chans till återhämtning ökar risken att drabbas av utmattningssyndrom. Hög arbetsbelastning, personalbrist och arbetsrelaterad stress är prediktorer för utmattningssyndrom vilket påverkar kvaliteten på omvårdnaden negativt. Psykisk ohälsa är orsaken till hälften av all sjukfrånvaro i Sverige där den största andelen sjukskrivningar är inom hälso- och sjukvården och den största orsaken till sjukskrivning är stressrelaterade diagnoser. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad som vilar på en vårdvetenskaplig och evidensbaserad grund. Det är viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa prioriteras, för att i förlängningen kunna erbjuda en god vård som främjar patienternas hälsa.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som bidrar till stressrelaterat utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård.  Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför utmaningar och svårigheter under sin övergångsperiod till sin nya yrkesroll. Det framkom en övergångschock då verkligheten inte stämde överens med deras förväntningar. Klinisk kompetens och erfarenhet, kollegialt stöd, arbetsmiljö och sjuksköterskans egen roll var bidragande faktorer som påverkade nivån av stressrelaterat utmattningssyndrom.  Slutsats: Stressrelaterat utmattningssyndrom påverkade kvaliteten på omvårdnaden negativt vilket kunde leda till bristande patientsäkerhet. Vidare ökade också omsättningsintentionen vid utmattning. Det krävs mer forskning för att förstå och förebygga utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt för att minska deras intention att lämna yrket.

Studien behandlar fenomenet psykosocial arbetsmiljö med fokus på arbetsrelaterad stress. Syftet för studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en snabbmatsrestaurang, med fokus på arbetsrelaterad stress, och på vilka sätt den påverkar de anställda. Genom en förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns påverkan, kan vår forskning bidra med ett djupare perspektiv på kvalitativ forskning inom området. Data samlades in i form av sex semistrukturerade intervjuer för att undersöka på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda. Vidare prövas uppsatsens teoretiska referensram på det empiriska fältet genom en empirisk analys. Studien avslutas medatt presentera en slutdiskussion där det redogörs för på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön i form av arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda på snabbmatsrestaurangen. Slutsatsen är att de anställdas påverkas både negativt och positivt av den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är något människor kan uppleva när arbetskrav och påfrestningar inte matchar deras kunskap. Bristande ledarskap, personalbrist och interprofessionella relationer är bara några exempel på saker som kan orsaka arbetsrelaterad stress. Konsekvenserna av den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskor är många och de utgör en risk för att kvaliteten på vården försämras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskornas hälsa samt deras vardagliga liv och relationer. Det visade också att brister inom organisationen som dåliga arbetsrelationer och hög arbetsbelastning leder till arbetsrelaterad stress. Interprofessionella relationer samt relationen till patienter och närstående var också något som bidrog till att den arbetsrelaterade stressen ökade. Slutsats: Vid upplevelse av arbetsrelaterad stress kan allvarliga konsekvenser uppstå både hos individen och organisationen. Genom denna litteraturöversikt kan det spridas medvetenhet och förståelse kring orsaker till och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Detta kan i sin tur bidra till minskad stress, en högre arbetstillfredsställelse och säkrare vård. / Background: Work-related stress is something people can experience when the demands and pressures from work do not match their knowledge. Lack of leadership, staff shortages and interprofessional relationships are just a few examples of things that can cause work-related stress. The consequences of work-related stress for nurses are many and they pose a risk that the quality of care deteriorates. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of work-related stress in inpatient care. Method: A literature review of qualitative articles with an inductive approach. After quality review, 12 scientific articles were included and analyzed according to Friberg's four analysis steps. Results: The results showed that work-related stress affects the nurses' health as well as their everyday lives and relationships. It also showed that deficiencies within the organization such as lack of leadership and high workload lead to work-related stress. Interprofessional relationships and relationships with patients and relatives were also something that contributed to the increase in work-related stress. Conclusion: Experiencing work-related stress can have serious consequences for both the individual and the organization. Through this literature review, awareness and understanding of the causes and consequences of work-related stress can be spread. This, in turn, can contribute less stress, higher job satisfaction and increased patient safety.

Abstrakt   Bakgrund Arbetsrelaterad stress är en vanlig orsak till att anställda vantrivs på arbetsplatsen. I olika europeiska länder upplever anställda att arbetsrelaterad stress ökar. Inom akutsjukvården är sjuksköterskor särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress eftersom arbetstempot är högt och oväntade situationer ofta uppstår. När stress påverkar sjuksköterskors förmåga att jobba effektivt och upprätthålla en god vårdkvalité drabbar detta i slutändan patientsäkerheten.    Syfte Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvård. Metod En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Studierna analyserades efter Fribergs femstegsmodell. Resultat Litteraturstudien kom fram till två huvudkategorier och elva underkategorier. De två kategorierna var: ’’faktorer som upplevs skapa stress’’ och ’’upplevda konsekvenser av arbetsrelaterad stress’’. Faktorer som upplevdes skapa stress var; hög arbetsbelastning, oklar arbetsroll, missnöjda patienter och anhöriga, svårt sjuka eller skadade patienter. Utöver detta upplevdes även brister i den fysiska arbetsmiljön och konflikter mellan kollegor skapa stress. Sjuksköterskorna inom akutsjukvård upplevde att deras välmående, privatliv och patientsäkerheten påverkades. Konklusion Förbättringsarbete inom vården behövs för att förbättra arbetsmiljön inom akutsjukvård, och därmed sjuksköterskors hälsa och arbetsförhållanden. Vidare forskning behövs för att undersöka strategier för stresshantering och hur organisationen kan bidra till bättre hälsa för sina arbetstagare.

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en ständigt föränderlig miljö med ett högt patientflöde, samtidigt som de måste säkerställa en god och säker patientvård. Stora krav ställs på sjuksköterskor som arbetar där, både professionellt såväl som personligt. Dessa utmaningar kan leda till ökad stress hos sjuksköterskorna, vilket leder till negativa effekter på deras hälsa och välbefinnande, som i sin tur kan påverka vårdkvalitén och mötet med patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som inkluderades i resultatet, som delades in i tre teman med åtta subteman. Resultatet av studien visar hur arbetsmiljön på akutmottagningar kan påverka sjuksköterskors hälsa och leda till negativa fysiska, psykiska och emotionella effekter.  Faktorer som dessa kan påverka sjuksköterskors bemötande och omhändertagande av patienter och slutligen leda till en försämrad omvårdnadskvalitet. Slutsatser i studien framhäver betydelsen av organisatoriska förändringar för att främja en hållbar arbetsmiljö, samt betonar vikten av att sjuksköterskor involveras i planeringen av den fysiska arbetsmiljön. Det är viktigt att deras åsikter och erfarenheter tas i beaktande för att främja en välfungerande arbetsplats som främjar goda arbetsförhållanden. En strategi som denna kan vara avgörande för att bidra till en hållbar hälso- och sjukvård i framtiden.

Bakgrund: Covid 19 är en mycket smittsam sjukdom som upptäcktes 2019 vilket gjorde hälso- och sjukvården svårt belastad. En redan påverkad arbetsmiljö med brist på personal och hög arbetsbelastning gjorde arbetet under pandemin extra svår för sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfaren-het av negativ arbetsrelaterad stress på covidavdelningar. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Designen möjliggör en sammanställning av tillgänglig kunskap som sjuksköterskors erfarenheter. Studien bestod av sjutton vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an på vårt syfte. För att analysera sjuksköterskors erfarenheter av negativ arbetsrelaterad stress på covidavdelningar användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: rädsla och utmattning, ensamhet och minskat stöd relaterat till arbetet, maktlöshet, extra utmanande arbetsbelastning, utmaningar med den personliga skyddsutrustningen och etiska och moraliska dilemman. Slutsats: Genom att undersöka sjuksköterskors negativa erfarenheter av arbetsrelaterad stress på covidavdelningar kan orsaker identifieras och på så sätt förebyggas i framtiden. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna förstå orsaker till sjuksköterskors arbetsre-laterade stress under covid 19 och kunna arbeta förebyggande kring detta vid framtida pandemier. Mer träning behövs för sjuksköterskor i hur de ska hantera sin stress och oväntade händelser. Även mer forskning kring hur patienters upplevelser av omvårdnaden påverkas då sjuksköterskor är stressade.

Bakgrund: Varje år tar cirka 4200 sjuksköterskor examen i Sverige. Sjuksköterskeyrket ärkomplext med ett stort omvårdnadsansvar där patientsäkerheten ska stå i fokus. 30% av denyutexaminerade sjuksköterskorna har tankar på att lämna yrkesprofessionen på grund avarbetsrelaterade stressfaktorer, vilket kan leda till att patientens omvårdnad blir lidande. Förutsättningen för patientsäker vård omfattar tillräckligt med kompetent personal mederfarenhet av omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att denarbetsrelaterade stressen påverkar patientsäkerheten. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes meden induktiv ansats. 10 artiklar kvalitetsgranskades med inspiration av Kristenssonsgranskningsmall och analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: De tre kategorier som presenteras är (1) arbetsmiljön orsakar arbetsrelaterad stresssom påverkar patientsäkerheten, (2) brist på kunskap och erfarenhet orsakar arbetsrelateradstress som påverkar patientsäkerheten och (3) samarbete och stöd påverkar denarbetsrelaterade stressen och därmed patientsäkerheten. De nyutexamineradesjuksköterskorna uppgav en arbetsrelaterad stress på grund av den höga arbetsbelastningen. Detta medförde att de inte hann med att utföra en holistisk patientsäker omvårdnad därpatienten skulle vara i centrum. Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever hög arbetsbelastning och att de intefår tillräckligt med stöd när de ska utföra nya omvårdnadsuppgifter. Otillräckligt med stödmedför en arbetsrelaterad stress vilket försämrar deras arbetsprestation. De nyutexamineradesjuksköterskorna behöver tillräckligt med stöd under introduktionen och vid nyaomvårdnadsuppgifter för att kunna tillgodose en patientsäker vård.

Bakgrund: Bidragande orsaker till arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är tiden, stödet och den befintliga arbetsmiljön. Upplevelsen av stress är individuellt betingat då livssituation och genetiska faktorer är avgörande. Arbetsuppgifternas mängd relaterat till arbetstiden anses problematiskt för sjuksköterskor. Stressen kan leda till att sjuksköterskor ställs i konflikt med sitt professionsansvar, då stressen medför att patientsäkerheten riskeras. Detta är ett viktigt ämne att studera eftersom arbetsrelaterad stress utmanar både patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie, där nio kvalitativa vetenskapliga artiklar valts ut. Resultatet har sammanställts genom kvalitetsgranskning och analys av artiklarnas resultat. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Tidsbrist samt avsaknad av stöd och resurser beskrivs främst ligga till grund för arbetsrelaterad stress. Den övergripande kategorin i resultatet benämns - ”Känsla av att ej kunna räcka till”. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs utifrån tre underkategorier som benämns enligt följande; ”Otillräckliga resurser med bristfälligt stöd i arbetsgivarens ledarskap”, ”Det kollegiala samspelets påverkan på den upplevda stressnivån” och ”En stressfylld professions inverkan på individnivå”. Konklusion: Arbetsrelaterad stress kan få allvarliga konsekvenser på omvårdnadsarbetet samt på sjuksköterskan som individ. Att uppmärksamma problematiseringen kring detta område är viktigt i syfte att kunna skapa hanteringsstrategier och förändringar i verksamheten, med avsikt att gynna yrkesprofessionen samt kvaliteten på vården. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, upplevelser / Background: Lack of time and support in the work environment are factors that causes occupational stress. The experience of stress is individual and correlates to the individual’s life situation and genetic prerequisites. Occupational stress can lead to a situation where nurses experience that patient safety is at risk. This is an important subject to study because of the reasons stated above. Aim: The aim of this study is to shed light on nurse’s experience of occupational stress. Method: This study is based on a systematical literature study, containing nine qualitative scientific articles, which were analyzed and quality checked. The data is collected from two databases – CINAHL and PsycINFO. Result: Lack of time, support and recourses in the workplace is described as the main reasons when it comes to the experience of occupational stress. The main category in the result is called “The feeling of insufficiency”. Nurses experiences is described thru three subcategories; “Insufficient resources and lack in employer’s leadership”, “The Collegial interplays impact on the experienced stress-level” and “A stress-filled professions impact on a personal level” Conclusion: Occupational stress can have negative consequences in nurse’s ability to give proper care and it effects nurses on a personal level. To shed light on this problem is important to create coping-strategies and change clinical nursing in a way that enhance the profession and the quality of care. Key words: Occupational stress, nurses, experiences

Sjuksköterskor arbetar ofta i en miljö med stort ansvar och höga krav som kan leda till arbetsrelaterad stress som kan hota sjuksköterskornas hälsa och patientsäkerheten. Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes som en litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar som låg till grund för studiens resultat. Efter granskning och analys av artiklarna framkom tre kategorier: kommunikationens och personalrelationers betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress, arbetsbelastningens betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt sjuksköterskeyrkets värde ur organisatoriskt-, samhälls- och personligt perspektiv. Studiens resultat visade att sjuksköterskor i flera länder upplevde stress i arbetet. Faktorer som i huvudsak bidrog till ökad arbetsrelaterad stress var brister i kommunikationen i sjuksköterskegruppen och även med olika professioner, hög arbetsbelastning samt sjuksköterskeyrkets nedvärdering ur organisatorisk-, samhälls- och ett personligt perspektiv. Det framkom även faktorer som bidrog till minskad arbetsrelaterad stress, till exempel reflektion i personalgruppen, möjlighet till rast samt delaktigtighet i organisationen. Vidare forskning för att belysa patienters, samt samhällets perspektiv på arbetsrelaterad stress hade varit av vikt för att uppmärksamma arbetsrelaterad stress inom sjukvården. / Nurses do often work in an environment with a big responsibility and high demands that can lead to work-related stress and can become a threat to nurses health and the patient safety. The aim of this study was to gain better knowledge about nurses ́ experiences of work-related stress. The study was performed as a literature study with seven scientific articles which formed the base for the result. After reviewing and analyzing the articles three themes occurred: The role of communication and relationship between workers for the experience of work- related stress, the role of workload for the experience of work-related stress and the worth of the nurse profession in an organizational-, societal- and a personal perspective. The result showed that nurses in several countries experienced stress in their work. The main factors for work- related stress were poor communication within a professional group and between nurses and other healthcare professionals, high workload, and the depreciation from an organizational-, societal- and personal perspective. The result also showed that work- related stress could be reduced with reflection, the opportunity to take breaks and participation in the organization. Further research to enlighten patients ́ and the society ́s perspective on work- related stress would be important to draw attention to work-related stress in healthcare.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.