Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord: / The purpose of this study was to examine how profession and number of coping strategies used by the respondents affected the estimated stress level and to study the impact on estimated stress level of work factors. 84 persons within the same organization, allocated over two different departments, with different tasks - responded to a survey, about stress, coping and work factors. The results of this study showed a tendency that people who use few coping strategies, showed a lower level of estimated stress (borderline significance), and the number of used coping strategies do not depend on department (i.e. there were no interaction effect between the number of used coping strategies and department). Furthermore, the result showed that work factors, which were categorized into four groups; vague organization, individual demands and commitment, influence over work, and conflict between work and spare time, predict the estimated stress level, especially the individual demands and commitment category affected the estimated stress level.

Introduction: Increased ill health in the workplace in terms of increased workload, stress and pressure from employers is common in Sweden today, which may lead to a future variety of medical conditions and disabilities. Aim: The aim of the present study was to describe what employees at companies in the health industry experienced as a health and illhealth on a workplace. Method: A qualitative approach was used in which the interviews were based on an interview guide. The method of analysis was thematic analysis in which three themes emerged. Results: Tree themes emerged; a social interaction with colleagues, good leadership, and access to health care and movement. The findings of the study indicated that the tasks themselves were not as important as the social interaction and the leadership so that the workplace was perceived as healthy. Implication: Suggestions for further research is to try to get more equal number of men and women engaged in further study and to develop the questions in the interview more to answer the purpose better. Furthermore, the health factors reported in the results could still be a good foundation to refer to, for interventions in the workplace or for the overall development of a healthy workplace within a specific company.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem. För att undersöka hur stressorerna påverkas har Krav-Kontroll-Support-modellen använts. Datainsamlingen genomfördes på en försäljningsorganisation där tolv företagssäljare intervjuades. Studiens resultat visar att samtliga styrsystem kan påverka stressorerna och därigenom både öka och minska risken för stress. Det visade sig också att budgeten var det styrsystem som tenderade att ha tydligast påverkan på stressorerna. Att definitivt fastställa hur budget och de andra styrsystemen påverkar arbetsrelaterad stress är för tidigt att säga, men resultaten pekar på att vidare forskning inom området mycket väl skulle kunna visa sig fruktbar.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap. Vidare påvisades även kopplingar till att bristande socialt stöd, i form av svag eller utebliven feedback från chefer, kraftigt underminerade arbetsledarnas produktivitet och kvalitet i både ledarskapet och arbetet. Vi anser att det är av största vikt att eliminera onödiga stressorer i arbetsmiljön, samt att arbetsledarna får kontinuerlig feedback av cheferna, för att de ska kunna ges bästa möjliga förutsättningar för att prestera det optimala i både ledarskapet och det övriga arbetet.

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anställdas biologiska ålder påverkade den arbetsrelaterade identiteten och strävan. Studien genomfördes som en enkätundersökning på ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att ålder hade en tendens till signifikant effekt på organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, där äldre visades ha en starkare identitet än yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt på identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strävan vad det gäller utvecklingsmöjligheter. / The study aimed to examine if the line of business and the employees' biological age had an impact on work-related identity and striving. It was conducted as a questionnaire survey at a service management company in a Swedish medium-sized town. A total of 56 people participated, consisting of 98.2% of women. According to the results older compared to younger participants were shown to have a stronger organizational identity, professional identity and identification with peers. Line of business was shown to have an on identification with peers and strivings in terms of development opportunities.

Studiens syfte var att undersöka huruvida arbetsrelaterade identiteter och ambitioner skiljer sig åt beroende på anställningsform, tillsvidareanställning (N = 26) och tidsbegränsad anställning (N = 22). En enkät besvarades av 48 individer, fördelade på fem avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna skattade de arbetsrelaterade identitetsmåtten: organisationsidentitet, professionsidentitet, medarbetaridentitet, identitetsbehov och identitetskonflikt samt ambitionsmåtten: engagemang, framsteg/karriär och konflikt. Resultatet visade att det finns intressanta skillnader i enskilda frågor, exempelvis att tidsbegränsat anställda i högre grad är nöjda med valet av profession än tillsvidareanställda. Samtidigt skulle de tillsvidareanställda förlora vem jag är-känslan mer om de förlorade sitt arbete, än de tidsbegränsat anställda. Utveckling, högre lön och ändrad anställningsform är det som respondenterna mest strävar efter i denna studie. Studien resulterar i slutsatsen att både organisationer och den enskilda individen har behov, gemensamt kan de dra nytta av varandra och tillsammans förverkliga uppställda mål. / The main purpose of this study was to determine whether permanent employees (N=26) and temporary employees (N=22) have different views regarding work-related identities and strivings. A survey was handed out to five different departments at a hospital in Sweden. The participants valued working identity based on: level of organization identity, profession identity, peer identity, need for identity and conflict identity. They also valued personal striving that included: commitment, progress and conflict. The result showed interesting differences in specific questions, e.g. that temporary employees are more satisfied with their choice of profession than permanent employees. Meanwhile the permanent employees would lose their feeling of who I am if they lose their work, more than the temporary employees. Furthermore, this study’s result also shows that personal development, higher wages and a change in their contracts are what the participants mostly strive for. The study results in the conclusion that both organizations and individuals have individual needs and together, they can benefit from each other and implement goals.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap. / The purpose of this study was to explore how HR managers experience their own psychosocial work environment, concerning work satisfaction (motivation and communication). A qualitative study was carried out with seven semi-structured interviews and the collected material was analyzed from a basic thematic approach. In summary, the results indicated that HR managers experienced their psychosocial work environment as good, despite high demands and periods of stress. The opportunity to have contact with, and to work with, people were of great importance to HR managers' job satisfaction. Moreover, the results showed that the experience of the manager's role provided good conditions to deal with stress and leadership.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap. / The aim was to examine managers perception of their own psychosocial work environment, especially in the case of the issue of work-related stress. Eight line managers, four men and four women, were interviewed and answered questions about their own perceived work-related stress based on the following issues; (1) Factors that contributes to work-related stress; (2) How stress is expressed and; (3) Factors that can reduce work-related stress. The result showed that all managers had experienced a negative work-related stress which led to consequences both for work and in personal life. Against this background the conclusion is that the organization should review the work-related stress in the psychosocial work environment among managers to provide better conditions for long-term and sustainable leadership.

Bakgrund: År 1990 avreglerades den svenska livsmedelsmarknaden för att marknadsanpassasmot den europeiska. Sedan dess har antalet mjölkföretag sjunkit från 25 000mjölkföretag till strax över 4 000 företag. Under slutet av 2014 och början av 2015 haravräkningspriset varit väldigt låg, vilket påverkat mjölkföretagares ekonomiska situation.Varje mjölkföretagare tillhör ett mejeri, till vilket mjölkföretagaren levererar sinmjölk. Mejeriet beslutar vad mjölkföretagaren får betalt för sin vara. Eftersommjölkföretagaren endast har en vara, mjölk, vilken är svårt att differentiera, hamnarmjölkföretagare ofta i en olönsam situation. Syfte: Studien syftar till att förstå den svenska mjölkbranschens struktur och vilkaproblem mjölkföretagare uppfattar i den. Givet den uppfattade strukturproblematikenvill vi undersöka vilka möjligheter mjölkföretagare anser att de har för att påverka sinroll inom mjölkbranschen. Genomförande: Studien inleddes med att ta del av nyhetspress och facklitteratur angåendemjölkbranschen. Insamlandet av sekundärdata följdes upp med insamlande avprimärdata genom flertalet besök på mjölkföretag, enkätundersökningar, en fallstudiesamt en telefonintervju. Studien har ett abduktivt angreppssätt och således har teoriinhämtats parallellt med empirin. Vid insamlandet av empiri använde vi oss av bådekvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa informationen samlades in med hjälpav semistrukturerade respektive strukturerade intervjuer och observationer, medan denkvantitativa empirin samlades in med hjälp av surveyundersökningar. Slutsats: Svenska mjölkföretagare befinner sig idag i en svår situation. De lider av låglönsamhet och har svårt att i rådande branschstruktur påverka sin inkomst. Dåmjölkföretagare ofta har svårt att påverka sin verksamhet och samtidigt har en högarbetsbelastning är det möjligt att det kan påverka deras hälsa på ett negativt sätt. Vitror, likt många mjölkföretagare själva, att mjölkföretagare kan påverka sin situation ibranschstrukturen, men att det kräver mycket arbete. Vill mjölkföretagare påverka sinposition i branschen är det bra för dem att utveckla en tydlig strategi för sitt företag,något vi inte uppfattar att många mjölkföretagare har idag. / Background: In 1990, the Swedish food market was deregulated to be enforced with theEuropean food market. Since then, the number of dairy farms has dropped from roughly 25000 companies, to a little bit more than 4 000 companies. During the end of year 2014 andthe beginning of 2015 the price paid to dairy farmers by dairies has been extremely low,which has had an impact on the dairy farmers profitability. Each dairy farmer has one dairycompany affiliation, and it is the dairy companies who decide which price they will pay forthe milk that is produced. Because of the monotone production of dairy farmers, it isusually hard for them to differentiate their product and they often end up in an unprofitablesituation. Aim: This study aims to examine the dairy industry and the structural problems Swedishdairy farmers perceive within it. Given the perceived structural problems, we want toexamine the approach Swedish dairy farmers holds to the possibilities they considerthemselves to have, to influence their role within the dairy industry. Completion: The study begun by reading newspaper articles, specialist literature and othere-references regarding the dairy industry. The collecting of secondary data was followed upby collection of primary data through several visits by dairy farms, surveys, one case studyand one telephone interview. The study has an abductive approach, and therefore theory andempirical data were collected parallelly. During the collection we used both a qualitativeand a quantitative method. The quantitative information was collected by using semistructuredand structured interviews but also by doing observations. The quantitative datawere collected using surveys. Conclusion: Swedish dairy farmers are today in a severe situation. They suffer from lowprofitability, and it is hard for them to influence their income in the current dairy industrystructure. Because dairy farmers experience low control in their daily work, and at the sametime have a very high work strain, it is possible that it will affect their health in a negativeway. However, we believe that dairy farmers, like many of them selves, can influence theirposition in the dairy industry, even though a lot of work will be needed. If dairy farmerswould like to affect their position in the industry, it would be helpful for them to develop aclear strategy for their companies, something we do not percept that many Swedish dairycompanies have today.

This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law. I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective. Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life. It’s mostly women who suffer from work related stress. The most common reason for sick leave among women is caused by their mental health, and it often caused by organizational elements like a heavy work load or a minor self-monitoring. These elements commonly appear in occupations where the employee works with people. The fact that there is no binding regulation about work related stress can create problems, especially for women. The problems and effects that can occur will be treated and analyzed in this essay. Finally there will be a reflection about how binding regulations in the aspect of work related stress may help women get a better protection in the Occupational Safety and Health Act.