Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad. / The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of work-related stress and to describe their experiences of what consequences stress can lead to. A descriptive interview study with qualitative approach was used. Data collection was performed by eight semi-structured interviews. The collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. The main result demonstrates that newly graduated nurses experienced stress in the beginning of their profession, partly because it is a time of uncertainty. Newly graduated nurses have described a decreased experience of stress with increased knowledge and experience, and reduced demands on herself in the professional role. Nursing is described to be stressful due to a variety of causes but there are measures that can be used to reduce stress. Stress has been described to cause consequences both for the nurse as an individual and for the care of patients, which has been described to result in feelings such as frustration and inadequacy. In line with Benner's theory it can be stated that newly graduated nurses undergo a professional development which lead to a experience of decreased stress. Stress in the nursing profession is a complex problem that must be dealt with on several fronts. For the newly graduated nurse it is very important that she is gentle with herself in the professional role by not having too high demands on herself to be able to practice her profession, that is carry out optimal patient-focused nursing.

En bidragande orsak till den stora sjuksköterskebristen idag är den bristande arbetsmiljön. Detta påverkar omvårdnaden negativt och riskerar sjuksköterskors hälsa. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att sjuksköterskor inte riskerar att drabbas utav ohälsa, trots detta tillhör sjuksköterskeyrket de yrke som haft flest antal sjukskrivningar. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad ohälsa. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematiska sökningar. Databearbetningen resulterade i tre kategorier vilka belyser Arbetsbelastning som bidragande orsak till ohälsa, Stress som bidragande orsak till ohälsa samt Organisation & Hälso- och sjukvårdssystemet som bidragande orsak till ohälsa. Resultatet visar att det främst är organisationen, Hälso- och sjukvårdssystemet och arbetsmiljön som sätter hinder för sjuksköterskor att kunna tillämpa en god, evidensbaserad och patientsäker vård. Detta medför att sjuksköterskor känner sig otillräckliga, otillfredsställda och drabbas av somatiska besvär som sömnsvårigheter och ångest som ett resultat av stress. Genom att erhålla förståelse och kunskap till vad som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa skulle åtgärder kunna vidtas för att främja sjuksköterskors hälsa vilket även gynnar patientomvårdnaden. Vidare forskning kring förändringsbara faktorer i verksamheten som inte är lika hårt kontrollerade av organisationen skulle kunna underlätta för sjuksköterskor och därmed bidra till utveckling inom professionen / A contributing factor to the large nursing shortage today is deficiencies in the nurses’ work environment. This affects both nursing care and risks nurses’ health. The employer has the obligation to ensure that nurses’ do not suffer from ill-health. Despite this, nurses’ belongs to a profession that had the most number of sick leaves. The aim of the study was to investigate the nurses’ experience of work related illhealth. The study was done as a literature review with a systematic search. The data processing result in three categories which highlights Workload as a contributing factor to illness, Stress as a contributing factor to illness and Organization and the Healthcare system as a contributing factor to illness. The result shows that work environment, organization and the healthcare system puts obstacle for nurses’ to be able to apply a good, evidence and safety patient care. This entails that nurses’ feel insufficient, dissatisfied and suffer from somatic symptoms such as insomnia and anxiety as a result of stress. By obtaining an understanding and knowledge of what contributes to work related ill-health provision could be made to promote nurses’ health which also benefits the patient care. Further research on modifiable factors in the workplace that are not strictly controlled by the organization could facilitate for nurses’ and thereby contribute to development in the nurse profession.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av stress, samt vilka eventuella strategier de använde sig av för att hantera denna stress. Datamaterialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer av tio socialsekreterare i två olika kommuner i Sverige. Materialet tolkades därefter utifrån Karasek och Theorells teori om krav, kontroll, och stöd, samt Lazarus transaktionsmodell. Resultatet visade att socialsekreterarnas upplevelser av stress kan kopplas till ett flertal faktorer, däribland upplevelsen av en alltför stor ärendemängd och höga krav på dokumentation, svårigheter att planera arbetet genom krav på ständiga omprioriteringar som inte alltid hinner göras, känslan av att inte kunna utföra tillräckligt mycket klientarbete, samt upplevelsen av brist på stöd av arbetsledning kring stresshantering. Studien visar att socialsekreterarna önskar arbeta mer med klientkontakt samtidigt som arbetsuppgifter som inbegriper klientkontakt blir färre under perioder av hög arbetsbelastning. Detta riskerar att leda till en negativ spiral där en ökad arbetsbelastning, ofta orsakad av ofullständig bemanning till följd av sjukskrivningar och uppsägningar, medför att klientkontakten blir ännu mindre och stressen sannolikt byggs på ytterligare.

Coping – a qualitative study of experiences of stress and burn-out in the work with children and youth within the social services. The aim of this study was to examine experiences and coping of work related stress and burn-out among social workers within the child and youth department of the social services in a larger municipality of Sweden. It is a qualitative study built on interviews with social workers about their experiences of stressful situations in their demanding working environment, and how they manage to handle these. They find their work-load unrestricted and demanding. To guard their own limits to their work-load and engagement in the organization and cases they work with, and to prioritize the duties they find most important, are found to be the main coping strategies. Support from colleagues and family, as well as working part time when having children, are also expressed as important factors in managing the stressful working situation, and to hopefully avoid burn-out. / Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter, upplevelser och hantering av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten i en större svensk kommun. Detta är en kvalitativ studie byggd på intervjuer med socialarbetare angående deras erfarenheter av stressade situationer och krävande arbetsklimat, samt hur de hanterar dessa sammanhang. De konstaterar att arbetsbördan är obegränsad och krävande. Att vakta sina egna gränser i förhållande till arbetsbörda och engagemang i organisationen och ärenden man hanterar, och att prioritera de arbetsuppgifter man tycker är viktigast, uppfattas var de främsta coping-strategierna. Stöd av kollegor och familj såväl som att arbeta deltid när man har barn, uttrycks som viktiga faktorer i hanteringen av den stressade arbetssituationen, och för att förhoppningsvis undvika att bli utbränd.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Titel: Att vårda under rädsla- en litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård. Bakgrund: Rapporter visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vård och omsorg. Våld förekommer i alla delar av vården, men det finns vissa avdelningar som är mer utsatta för våld än andra, exempelvis psykiatrin. Det verbala och fysiska våldet skapar en otrygg miljö och kan ge allvarliga konsekvenser för både för personal och patienter. Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Dessa artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Hot och våld orsakade starka känslor som rädsla och ilska hos vårdpersonal som påverkade arbetet och privatlivet negativt. Den otrygga arbetsmiljön utgjorde ett hot mot vårdpersonalens yrkesroll och självbild. Våld på en psykiatrisk avdelning ansågs oundvikligt, och vårdpersonals förmodades acceptera det som en del av arbetet. Våldet hanterades och förebyggdes med olika strategier, samtidigt som stöd från chefer var bristfälligt. Konklusion: Våld mot vårdpersonal inom psykiatri är ett relativt outforskat ämne som är i behov av mer forskning. vårdpersonalen blir lidande av fysiska och psykiska konsekvenser, som påverkar vårdandet av patienterna och vårdpersonalens hälsa. För att förbättra arbetssituationen krävs mer utbildning för vårdpersonal i hantering av våld. Nyckelord: Vårdpersonal, Psykiatri, Hot och våld, Arbetsrelaterat våld / Title: Working under fear- a literature review about nursing staff’s experiences of threat and violence in psychiatric care. Background: Reports show that threat and violence is a common phenomenon in healthcare. It appears in every part of healthcare, but some units are at more risk than others, for example psychiatric care. The verbal and physical violence creates an insecure work environment and can cause serious consequences for both personnel and patients. Aim: To describe psychiatric nursing staff’s perceptions of threat and violence in psychiatric care. Methods: A literature review based on eight qualitative articles. These articles were examined, analyzed and compiled. Results: Threat and violence caused strong emotional reactions, like fear and anger, among nursing staff that influenced the work and their private life. The unsafe work environment composed a threat to the nursing staff’s professional role and self image. It was percieved that violence were unavoidable, and that nursing staff were expected to accept violence as a part of the job. Violence were handled and prevented with different strategies, while manegement support were lacking. Conclusion: Violence against nursing staff in psychiatric care are a relatively unexplored subject in need of more research. Nursing staff are suffering both physical and psychological damage due to violence in the workplace, which also effects the care given to patients and the nursing staff’s own health. To improve the work situation the nursing staff need more education in handling violence. Keywords: Nursing staff, Psychiatry, Threat and violence, Workrelated violence

Stress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan när en obalans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dessa sker. Arbetsrelaterad stress är en konsekvens av hög arbetsbelastning i förhållande till individens förmåga. Tandhygienister behandlar många patienter per dag och det ställs höga krav på ekonomiska intäkter. Samtidigt ska hög kvalitativ vård ges till patienter. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om tandhygienister upplevde stress i sitt arbete och hur stress påverkade deras fysiska och psykiska hälsa.   Utifrån sex sökningar i databasen PubMed hittades åtta vetenskapliga artiklar, som ligger till grund för denna litteraturstudie. Metoderna som användes i de inkluderade studierna var: enkätstudier, intervjustudier och fysisk undersökning.   Samtliga artiklar visade att stress påverkade den fysiska och psykiska hälsan negativt. Stress påverkade den fysiska hälsan genom bland annat muskuloskelettala besvär i nacke, axlar, rygg och handleder.  Faktorer som påverkade den fysiska hälsan var, operationsstolar, arbetslivserfarenhet samt antalet patienter som behandlades per dag.   Den psykiska hälsan påverkades genom bristande kontroll över tidbok, social isolering, och dålig återkoppling från chefer. Arbetsrelaterad stress och muskuloskelettala besvär var två anledningar till varför tandhygienister sjukanmälde sig.   Slutsatsen med studien är att arbetsrelaterad stress har en negativ påverkan på tandhygienisternas fysiska och psykiska hälsa. Stress leder till muskuloskelettala besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och handleder, samt otrivsel på arbetet och sjukanmälningar.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.