Syftet med studien var att undersöka huruvida individuella faktorer har en inverkan på upplevelsen av arbetsrelaterad stress inom bank- och finansbranschen genom de tre dimensionerna krav, kontroll och stöd samt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön i allmänhet genom dimensionerna hälsa och välbefinnande, samt balansen mellan arbete och privatliv. De individuella faktorer som studerades var kön, ålder, utbildningsnivå, ledande befattning och anställningstid inom organisationen. Totalt deltog 146 medarbetare (92 kvinnor och 54 män), och respondenternas ålder varierade mellan 19–64 år (M = 44.23; SD = 10.89). I studien användes en kvantitativ utformning samt en tvärsnittsdesign. Mätinstrumentet som användes baserades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010), vilket är en förkortad version av originalet. Insamlade data analyserades genom separata t-test med oberoende mätningar. Resultaten visade på signifikanta skillnader i det avseendet att kvinnor upplevde mindre kontroll i arbetet än män och yngre medarbetare upplevde mindre stöd än äldre medarbetare. Resultaten visade även signifikanta skillnader i form av att medarbetare utan ledande position ansåg sig ha mindre kontroll i sitt arbete än medarbetare med ledarposition, dock upplevde de sistnämnda högre krav än icke-ledare. Medarbetare med högre utbildningsnivå upplevde en sämre hälsa och välbefinnande än medarbetare med lägre utbildning. Däremot påvisades ej några signifikanta skillnader gällande anställningstid inom organisationen. Följaktligen kunde det konstateras att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder, utbildningsnivå samt ledande befattning.

Background: Healthcare professionals are often the subject to occupational stress, the professional radiographer is no exception. Occupational stress has been seen as a predictor to burn outs amongst radiographer and may jeopardise the patients’ safety during radiologic examinations.  Purpose: The purpose of this study is to find out more about how radiographers in Uppsala County perceive stress in their workplace, the study aims to find out which factors affect occupational stress and how it expresses itself physically and mentally to the radiographer.  Method: The study was done through a qualitative method in the form of interviews with staff at x-ray departments at different hospitals.  Results: All of the informants felt some kind of occupational stress from time to time, some very rarely and others more frequent. The most common factors for stress that emerged from this study were staff shortage, and a high workflow, as well as high patient flow for radiological examinations. There were varied symptoms that appeared; mild symptoms such as sweating and more serious symptoms such as fatigue, anxiety and trouble sleeping.  Conclusion: The occupational stress of radiographers affects the radiographer both physically and mentally, and also patient safety and the quality of the examinations. One can clearly see that the amount of patients in relation to the sparse staff density creates an excessively high workload that leads to stress. This means that the radiographer finds it difficult to maintain the care they would like, in terms of time and quality. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta föremål för arbetsrelaterad stress, röntgensjuksköterskor är inget undantag. Arbetsrelaterad stress har uppfattats som en bidragande faktor för utbrändhet bland röntgensjuksköterskor och kan påverka patientsäkerheten under radiologiska undersökningar. Syfte: Att få veta mer om hur röntgensjuksköterskor i Uppsala län uppfattar stress på sin arbetsplats. Studien vill ta reda på vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och hur det uttrycker sig fysiskt och psykiskt. Metod: Studien gjordes genom en kvalitativ metod i form av intervjuer med 11 röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningar på olika sjukhus inom Uppsala län. Resultat: Alla informanter kände någon typ av arbetsrelaterad stress i olika grad, vissa mycket sällan och andra oftare. De vanligaste faktorerna för stress som uppkom vid denna studie var brist på personal och ett högt arbetsflöde och för många patienter som kom till en radiologisk undersökning samtidigt. Det framkom en del olika symtom, från milda symtom, som till exempel svettning men även allvarligare symptom som trötthet, ångest och sömnbesvär. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen hos röntgensjuksköterskor påverkar röntgensjuksköterskan både fysiskt och psykiskt och även patientsäkerheten och kvaliteten på undersökningarna. Man kan tydligt se att patientmängden i förhållande till den för glesa personaltätheten skapar en för hög arbetsbelastning som leder till stress. Detta gör att röntgensjuksköterskan upplever det som svårt att upprätthålla den vård de skulle vilja, tidsmässigt och kvalitetsmässigt.

Denna uppsats bidrar till forskning kring hur motivation påverkar relationen mellan stressorer och arbetsrelaterad stress. Specifikt studeras hur offentliganställdas motivation att arbeta för samhället, deras Public Service Motivation (PSM) påverkar den effekt kvoten mellan ansträngning och belöning har på deras stress. Sambandet mellan stress och kvoten av ansträngning och belöning (E/R-kvoten) förutspås av Effort Reward Imbalance-modellen. Denna modell tar dock enbart hänsyn till extern belöning, utgångspunkten är att individer med hög PSM är starkt motiverade av interna belöningsfaktorer, vilket antas ha en modererande effekt på modellens samband. Uppsatsen undersöker därmed den modererande effekten av PSM på sambandet mellan E/R-kvoten och stress hos svenska socionomer. Frågeställningen undersöktes genom en enkätstudie med 172 respondenter. Resultaten ger stöd för uppsatsens hypotes och visar att PSM har en negativ modererande inverkan på E/R-kvotens effekt på stress. Dessa resultat stöder delvis tidigare forskning men öppnar också nya möjligheter för framtida studier.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

Att vara universitetsstudent kan innebära stress och bristande aktivitetsbalans. Detta kan vara två aspekter som påverkar genomförandet av studierna. Syftet med detta arbete var att beskriva självskattad stress och aktivitetsbalans samt sambandet mellan dessa variabler hos arbetsterapistudenter, fysioterapistudenter och sjuksköterskestudenter vid Umeå universitet. Data samlades in via en egendesignad webbenkät med hjälp av instrumenten Perceived Stress Scale och med inspiration av Occupational Balance Questionnarie från 101 studenter. Resultatet påvisade att studenterna skattade en måttlig nivå av stress och aktivitetsbalans samt att det var en stor variation i studenternas skattning. Det framkom skillnader i skattad stress och aktivitetsbalans mellan män och kvinnor, kvinnor skattade procentuellt högre stress och lägre aktivitetsbalans än männen men det visade ingen signifikant skillnad. Det fanns signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och stress, hög självskattad stress hängde samman med låg självskattad aktivitetsbalans. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter upplevde mest stress och minst aktivitetsbalans. Fysioterapeuterna skattade längst stress och högst aktivitetsbalans. I studien diskuteras det att mer forskning behövs inom detta område.

Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressadarbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskorutgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egnahälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergsmodell för litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes förlitteratursökning som resulterade i nio artiklar, sju kvalitativa och två kvantitativa.Artiklarna analyserades för att urskilja gemensamma kategorier. Resultatet presenterartvå huvudkategorier och sex underkategorier; psykosocial stress och arbetsrelateradstress. Sex underkategorier utlästes; komplexa vårdsituationer, känslan av maktlöshet,brist på bekräftelse, administrativt arbete, arbetsbelastning och konflikter iarbetsgruppen.Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplevde att komplexa vårdsituationer där mötemed död och döende patienter är stressande. Känslan av maktlöshet över att inte kunnapåverka sin arbetssituation samt bristen på socialt stöd resulterade i en frustration hossjuksköterskorna. En annan stressande faktor som kunde identifieras var en högarbetsbelastning i kombination med tidsbrist att utföra sina uppgifter.Diskussionen poängterar vikten av att stress hos sjuksköterskan påverkar den egnahälsan men även förmågan att säkerställa god vård och en hög patientsäkerhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande. Syftet med studien är att skildra sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i arbetsmiljön på vårdavdelningar. Författarna valde att göra en litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus som resulterade i nio artiklar, fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Artiklarna lästes upprepade gånger för att identifiera gemensamma teman. Tre huvudteman och sju subteman urskiljdes till resultatet. Resultatet visar att sjuksköterskor ställde höga krav på sig själva och att de upplevde tidsbrist i arbetet. Stressfaktorer av särskild betydelse var rädsla att göra misstag samt att möta död och döende hos patienter. Om organisationen inte hade tydliga gränser ökade stressen för sjuksköterskor och rolltvetydighet samt konflikter kunde uppstå. Problemlösning och stöd från kollegor var det vanligaste sätten för sjuksköterskor att hantera den upplevda stressen. Vissa sjuksköterskor använde sig av dysfunktionella strategier för att hantera stressen genom att exempelvis hoppa över rasten eller jobba över. Detta ser författarna som en hälsorisk för sjuksköterskor som på sikt kan drabbas av stressrelaterade sjukdomar och kan bli oförmögna att tillhandahålla en god och säker vård till patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p> </p><p>Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen. Detta resonemang leder fram till att enkätundersökningens tillförlitlighet kan kritiseras men också att uppsatsens teoretiska förankring och tydliggörande av vårdpersonalens kravfyllda arbetsmiljö kan ge implikationer till nya forskningsansatser.</p><p> </p>

Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen. Detta resonemang leder fram till att enkätundersökningens tillförlitlighet kan kritiseras men också att uppsatsens teoretiska förankring och tydliggörande av vårdpersonalens kravfyllda arbetsmiljö kan ge implikationer till nya forskningsansatser.

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna. Resultatet visade även att deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en lägre grad av arbetsbelastning än deltagarna i flöde 2. En interaktionseffekt mellan ålder och flöde på delmåttet upplevd mental hälsa, visade att yngre deltagarna i flöde 1 skattade sin hälsa högst och de yngre i flöde 2 skattade sin mentala hälsa lägst, medan det omvända resultatet gällde för den äldre gruppen.