Bakgrund: I dagens samhälle är stress ett problem inom vården som kan leda till ohälsa. Stress i arbetet beror på arbetsmiljön och arbetsuppgifter som utförs, detta kan leda till psykiska eller fysiska reaktioner. Vårdpersonal som arbetar inom slutenvården kan utsättas för stor arbetsbelastning. De sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap utgör grunden för sjuksköterskans arbete och detta för att minimera risker och arbeta patientsäkert. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Resultatet visar på sjuksköterskors upplevelse av stress som orsakas av hög press på sjuksköterskor och brist inom organisationen. Höga förväntningar, dålig teamsamverkan och bristande kunskap som leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor upplever stress dagligen i sitt arbete. Stressen upplevs varierande beroende på avdelning och många uppger dålig arbetsmiljö, dålig teamsamverkan med bristande kommunikation som orsaker till arbetsrelaterad stress. Slutsats: Stressen sjuksköterskor upplever är relaterad till hög press samt brist inom organisationen. Sjuksköterskor blir lidande av sin egen stress och visar sig genom hög arbetsbelastning.  Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, stress, KASAM, sjuksköterska, teamsamverkan

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress har varit ett hälsoproblem bland sjuksköterskor i flera årtionden. Sjuksköterskor på en akutavdelning utsätts ofta för stress på sin arbetsplats, i synnerhet i stressiga situationer och vid oförutsägbara händelser. Sådana möten kan få dem att känna sig mer stressade än sjuksköterskor på andra avdelningar. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutmottagningen och vilka datainsamlingsmetoder som har använts i de utvalda artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som byggts på 11 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Redovisas med kategorierna bristande organisation, arbetsmiljö och coping och betydelsen av stress vid omvårdnad. Brister i organisationen orsakades av otillräcklig kompetensutveckling och bristfälligt samarbete mellan kollegor. Även dåligt stöd från organisationen var av stor betydelse för arbetsrelaterade stress. Otillräcklig coping är relaterat till den stress som uppstod på grund av överbeläggning, brist på personal, dålig lön och oro för att göra misstag på arbetsplatsen, särskild för ensamarbetande. Betydelsen av stress vid omvårdnad belyses av att sjuksköterskorna påverkades negativt på en mängd olika sätt och medföra att patientsäkerheten kunde bli lidande. Slutsats: Effekten av arbetsrelaterad stress leder till försämrat omvårdnadsarbete och försämrad hälsa hos sjuksköterskan. Arbetsmiljön på akutavdelningen behöver förbättras så att sjuksköterskan kan utföra sina arbetsuppgifter utan att känna stress eller otrygghet.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan definieras som obalans mellan de förväntade kraven som ställs på individen samt dennes förmåga att hantera de ställda kraven. Forskningen har hittills visat att stressproblematiken har ökat både i Sverige och omvärlden. Det är ett växande fenomen som påverkar negativ individens arbetssätt och privatliv. Arbetsrelaterad stress har ökat särskilt bland socialarbetare jämfört med andra yrken. De senaste åren har det skett stora förändringar inom välfärdssektorn. På grund av omstrukturering inom välfärden ställs högre krav på socialarbetare. Konsekvenserna av dessa krav främjar ohälsan, vilket leder till flera sjukskrivningar, utbrändhet samt stress. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares upplevelser av arbetsrelaterad stress i förhållande till deras arbete vid Socialtjänsten i en mellanstor stad i Sverige. Metoden: Är en kvalitativ intervjustudie. Individuella intervjuer anses vara mest lämpliga för att på bästa sättet besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat: I denna studie visar att ökning av arbetsbelastning, komplexitet av arbetsuppgifterna, tidsbrist samt missnöje är några bidragande faktorer till arbetsrelaterad stress. Vidare visar studien att sådan stress påverkar negativ hälsan och gör att arbetskvalitet blir sämre. Dessutom visar studie att kollegialt stöd och färre antal arbetstimmar kan minska arbetsrelaterad stress. Slutsats: Baserade på de erhålla resultaten kan man dra en slutsats att socialtjänsten är underbemannad. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande och nästintill accepterad som ett faktum bland socialarbetare. För övrigt en annan slutsats som kan dras av denna studie är att det i nuläget råder ett tillfredställande kollegialt stöd i den organisationen där studien utfördes. Kollegialt stöd verkar vara en skyddande faktor gällande uppkomsten av arbetsrelaterad stress. / <p>2018-01-19</p>

Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär en ökad risk för att drabbas avarbetsrelaterad stress. Riskfaktorer för arbetsrelaterad stress är bland annat högarbetsbelastning och en obalans mellan krav och resurser. Fysiska och psykiska symptom kanuppstå som en följd av den arbetsrelaterade stressen. Exempel på de symptomen ärsömnbesvär, utmattning och koncentrationssvårigheter. Det ger negativa konsekvenser förpatientsäkerheten.Syfte: Syftet var att belysa forskning som påvisar orsaker till samt preventiva åtgärder motarbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie har utförts. En systematisk sökning genomfördes och 14 artiklarinkluderades i studien och samtliga granskades och analyserades.Resultat: Både psykologiska och organisatoriska orsaker till arbetsrelaterad stresspåträffades. De psykologiska orsakerna var bland annat att arbeta med svårt sjuka patienter,känslor av otillräcklighet på grund av för högt ställda krav och en bristfällig psykosocialmiljö. På organisatorisk nivå bidrog en otillräcklig lön, indragna raster och skiftarbete tillstress. Preventiva åtgärder var mindfulness, yoga och stresshanteringskurser.Slutsats: Studiens slutsats är att arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskor ochpatienter negativt. Fler åtgärder mot arbetsrelaterad stress bör studeras för att sedangenomföras i praktiken. Författarna anser att det är viktigt med en tidig identifikation avriskfaktorer för att kunna sätta in åtgärder så att symptomen och följderna av stressenreduceras.

Den psykosociala arbetsmiljön har fått en större uppmärksamhet i arbetslivet då allt fler människor sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa. Intresset för psykosociala frågor har ökat i takt med att många människor idag arbetar inom serviceyrken. Det är också den yrkesgrupp som flest kvinnor söker sig till och som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Syftet med vår uppsats var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Kundservice på ett bostadsföretag. I uppsatsen undersöktes vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som kan orsaka stress och psykisk ohälsa bland medarbetarna samt vilka strategier som används för att hantera stress. Vidare studerades chefens insats i arbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen. Urvalet baserades på fem medarbetare samt ansvarig chef inom Kundservice. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer som senare analyserades med hjälp av tematisering och kodning.Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan medarbetarnas upplevelse av krav och kontroll samt arbetsrelaterad stress. Medarbetarna upplever periodvis en hög arbetsbelastning som blir ett direkt stressmoment i arbetet. De få karriärmöjligheterna som erbjuds inom företaget är även något som indirekt kan påverka medarbetarnas stress. En annan aspekt som går att koppla till stress är medarbetarnas upplevelse av lägre status. Statusskillnader inom företaget beskrivs vara en del av företagskulturen som sitter i väggarna. För att främja den psykosociala arbetsmiljön är chefen närvarande och stödjande i sitt ledarskap där hon arbetar mycket i dialog med gruppen. Den psykosociala arbetsmiljön finns även med som en stående punkt i dagordningen under arbetsplatsträffar. Medarbetarna får då möjlighet att diskutera faktorer i arbetet som kan leda till stress.

Social kompetens är något som i större utsträckning efterfrågas av arbetsgivare och har blivit allt mer betydelsefullt i arbetslivet. Tilltron till den sociala förmågan kan därför vara av vikt för individens mående. Syftet med studien var att med kvantitativ ansats undersöka sambandet mellan social self-efficacy och subjektivt välbefinnande samt betydelsen av individers värdering av sociala kompetens och personlighetsdraget extraversion för detta samband. Enkäten som utgjordes av fyra instrument delades både i pappersformat och digitalt samt besvarades av 127 arbetsaktiva deltagare.  För att undersöka samband mellan variablerna och skillnader mellan grupper har korrelationer, simultan regressionsanalys och tvåvägs variansanalyser genomförts. Resultatet visar bland annat att det fanns positiva samband mellan de tre variablerna social self-efficacy, extraversion och social kompetensvärdering och den beroende variabeln välbefinnande. Aktuell undersökning har bidragit med ytterligare förståelse för vikten av social self-efficacy i arbetslivet och hur det tillsammans med extraversion positivt relaterar till välbefinnandet.

Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska har rapporterats som svår och risken för att bli sjukskriven till följd av utmattning är stor. Var tredje nyutexaminerad sjuksköterska känner sig inte förberedd för arbetslivet efter avklarad utbildning och flera sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Syftet med den här studien är att belysa vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under övergången från student till kliniskt yrkesverksam. Litteraturstudien grundas i analys av kvalitativ forskning. 12 kvalitativa artiklar med global spridning har analyserats enligt en analysmetod av Friberg och utgjort grund för resultatet. Resultatet presenterades i fem teman: (1) Att vara ny i sin roll som sjuksköterska, (2) Att bli socialt accepterad, (3) Att vara i glappet mellan utbildning och klinisk verklighet, (4) Att vara påverkad av arbetsmiljön och (5) Att tvivla på sin egen förmåga att klara av sjuksköterskerollen. Resultatet visar att sjuksköterskan behöver få tid för att växa in i sin yrkesroll utan att hennes kompetens ifrågasätts av kollegor. Tung arbetsbelastning och tidsbrist skapar inte sällan en moralisk stress som har visat sig påverka sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Att studera vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under sin första arbetstid är av stor vikt för att en förändring ska kunna ske och för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket.