Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av de yrken där sjukskrivningar är vanligt förekommande. I sitt arbete möter sjuksköterskan både utmanande och påfrestande situationer som i längden kan bidra till ohälsa. Förutom att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans välmående så kan det även ge konsekvenser för omvårdnaden, äventyra patientsäkerheten samt medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av resiliens vid arbetsrelaterad stress. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier; Organisatoriska faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens, Erfarenheter av stöd som påverkar sjuksköterskans resiliens, samt Inre kapacitet, strategier och personlig utveckling som påverkar sjuksköterskans resiliens. Det som främst påverkar sjuksköterskans resiliens negativt vid arbetsrelaterad stress är organisatoriska brister, vilka utgör ett hinder för att bedriva god och säker vård. Sjuksköterskor upplever att främjande faktorer för resiliens vid arbetsrelaterad stress är stöd från omgivningen, där framförallt ett gott arbetsklimat med goda relationer lyfts. Andra faktorer är utbildning, humor samt att ha en tro. Genom erfarenhet, självkontroll och copingstrategier kan sjuksköterskor hantera stress. Slutsats: Genom att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens kan åtgärder vidtas för att främja sjuksköterskans välmående och indirekt även bidra till en bättre kvalité på vården. / Background: Nursing as a profession is one of the professions with the highest ratings in terms of turnovers and sick-leaves. The nurse encounters several challenging situations that can cause stress and long-term illness. Work related stress also influence the patient negatively in terms of higher safety risks, consequences for the quality of care and great cost for the society. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of resilience in relation to work related stress. Method: The study was conducted as a general literature review. Eight scientific articles with a qualitative approach was analyzed through content analysis. Result: Three main categories emerged; Organizational factors that influence the nurse’s resilience, Experiences of support, Inner capacity, strategies and personal growth that influence on the nurse’s resilience. The main thing influencing nurses' resilience is organizational and structural barriers that acted as an obstacle for quality care. Nurses experienced that support from colleagues and other relations are positively correlated to better personal resilience. Other components are education, humour and religious beliefs. Through experience, self-control and coping strategies the nurse can manage stress. Conclusion: By illustrating the contributing factors for resilience among nurses, actions can be taken for promoting the nurse’s well-being and indirectly, good quality care.

Bakgrund: Brist på vårdpersonal är ett globalt problem. Vårdpersonalens intention att lämna sin anställning påverkar både patienter och samhället negativt och en av faktorerna som påverkar detta är arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorerna vårdpersonals arbetsrelaterade stress och intention att lämna sin anställning samt sambandet dem emellan.  Metod: Tio artiklar med en kvantitativ metod inkluderades i studien. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning, analys och har sammanställts. I sökningarna användes databaserna Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo och Scopus.  Resultat: Samtliga artiklar visade att vårdpersonal upplevde arbetsrelaterad stress och att det fanns vårdpersonal med intention att lämna anställning. De visade även ett signifikant positivt samband mellan dessa faktorer.  Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie belyser ett globalt problem och kan användas för att öka medvetenheten om detta. För att hitta en lösning behövs systematiska interventioner i organisationen och området behöver vidare forskning för att validera denna kunskap och tydliggöra problemets natur. Arbetet med detta kan få betydelse för både vårdtagare och vårdgivare. / Background: Nurse shortage is a global problem. Nurse’s turnover intention has a negative effect on both patients and society and one of the factors affecting this is occupational stress. Aim: The aim was to map nurse’s occupational stress and turnover intention and the correlation between these factors. Methods: Ten articles using a quantitative method were included in the study. All of the articles have gone through a quality review, analysis and compilation. The article searches were conducted using the databases Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo and Scopus.  Results: All of the ten articles showed that nurse’s experienced occupational stress and that there were nurse’s with turnover intention. They also indicated a significant positive correlation between these factors.  Conclusion: The results of the literature review illuminates a global problem and can be used to increase awareness about it. To find a solution, systematic interventions are needed in the organization and the subject needs further research to validate this knowledge and clarify the nature of the problem. This work can have significance for both caretakers and caregivers.

Background: Work-related stress occurs to a large extent among nurses and other healthcare workers. Stress is a continuing problem in healthcare. Stress at work is harmful in the long run and is one of the risk factors that damages health, according to the Swedish Work Environment Authority. Work-related stress is an underlying cause of sick leave. Nearly 90% of all sick leave is due to mental illness. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience work-related stress. Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 10 scientific articles that corresponded to the aim. Main result: The purpose of this study was to describe the experience of work-related stress among nurses and the various factors that triggered stress in the workplace. The results showed that work-related stress made the quality of care worse, when for example nurses had a high workload and not enough time to complete their work before changing shifts. Communication problems and conflicts that arose between nurses in the workplace made nurses experience work-related stress. In connection with work-related stress, nurses experienced negative emotions in different situations, for instance in the form of anxiety, fear, insecurity, and fatigue, which made the nurses feel bad. Conclusion: Work-related stress is a continuing problem among nurses in health care, which increases the risk of poorer quality of care. Stress causes nurses to feel bad at work and experience negative emotions. A better understanding about managing and the origin of work-related stress can help nurses feel better and handle their emotions in a better way. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning bland sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Stress är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Stress på arbetet är skadligt i längden och räknas som en av riskfaktorerna som skadar hälsan, rapporterar arbetsmiljöverket. Arbetsrelaterad stress är en bakomliggande orsak till sjukskrivningar. Ungefär 90% av alla sjukskrivningar handlar om psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod där 10 vetenskapliga artiklar som svarar på syfte som valdes ut.                   Huvudresultat: Denna studies syfte handlade om att skildra upplevelsen av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor samt de olika faktorer som utlöste stress på arbetsplatsen. I resultatet framkom att arbetsrelaterad stress gjorde att vårdens kvalité blev sämre när exempelvis sjuksköterskor hade hög arbetsbelastning, inte tillräckligt med tid för att slutföra sitt arbete innan skiftbyte.  Kommunikationsproblem och konflikter som uppstod mellan sjuksköterskor på arbetsplatsen fick sjuksköterskor att uppleva arbetsrelaterad stress. I samband med arbetsrelaterad stress upplevde sjuksköterskor även negativa känslor vid olika situationer i form av till exempel oro, rädsla, osäkerhet och trötthet vilket gjorde att de mådde dåligt. Slutsats: Arbetsrelaterad stress är ett kvarstående problem bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården, som ökar risken för sämre vårdkvalitet. Stressen gör att sjuksköterskor mår dåligt på arbetet och upplever negativa känslor. Bättre förståelse av hantering och uppkomst av arbetsrelaterad stress kan hjälpa sjuksköterskor att må bättre samt hantera sina känslor på ett bättre sätt.

Bakgrund: En ambulans är en bil som är utrustad för att kunna utföra ambulanssjukvård och transportera akut sjuka patienter till sjukhus. Arbetsrelaterad stress innebär sambandet mellan anställda och arbetsmiljö på arbetsplatser. Det uppkommer när kraven på de anställda överstiger vad de egentligen klarar av. Sjuksköterskans kärnkompetenser bygger på ett ansvar att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad. Metod: Metoden var en kvalitativ empirisk intervjustudie. 2 ambulanssjuksköterskor och 2 sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet analyserades genom Graneheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och hur arbetsrelaterad stress påverkar den personcentrerade omvårdnaden till patienter inom ambulanssjukvården. Resultat: Genom den kvalitativa innehållsanalysen identifierades 2 kategorier: Upp till bevis och två sidor av samma mynt. Underkategorier till respektive tema identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskorna som intervjuades menade att kollegor har en stor betydelse, erfarenhet och kompetens är viktigt för att känna trygghet, de upplevde en annan typ av stress när de var nya och att anhöriga kan bidra till den stressen som sjuksköterskan kan uppleva. Konklusion: Arbetsrelaterad stress är något som sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplever. Syftet med denna studien var att undersöka hur detta kan påverka den personcentrerade omvårdnaden för patienten. Slutsatsen är att sjuksköterskorna inte upplever stress för patienten utan faktorer runt omkring. / Background: An ambulance is a car that is equipped to carry out prehospital care and transport acutely ill patients to hospitals. Work-related stress is defined as the relationship between employees and the work environment in workplaces. This occurs when the work load for employees exceed what they are actually capable of. The nurse in the ambulance is responsible for ensuring that good care is maintained as stated in the nurse's core competencies. Method: The method was a qualitative empirical interview study. 2 ambulance nurses and 2 nurses working in the ambulance service were interviewed. The material was analyzed through Graneheim and Lundman's(2003) qualitative content analysis. Aim: The aim of this study was to examine if work-related stress affects the person centered care to patients in prehospital care. Findings: Through the qualitative content analysis, 2 categories were identified: Earn your stripes and two sides of the same coin. Subcategories of each theme were identified. The results showed that the nurses interviewed meant that colleagues have a great importance, experience and competence are important to feel safe, they experienced a different type of stress when they were new and that relatives can contribute to the stress that the nurse can experience. Conclusion: Work-related stress is something that nurses experience. The aim was to investigate how this can affect the person-centered care for the patient. The conclusion is that the nurse´s do notexperience stress for the patients, but factors around.

Syfte: Denna studies syfte är att undersöka till vilken grad flexibelt arbete kan associeras med arbetsrelaterad KASAM.Metod: Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie riktad till industriarbetare i centrala Sverige, som kan arbeta flexibelt åtminstone deltid. Inledningsvis gjordes en litteraturgranskning för att undersöka hur flexibelt arbete påverkar hälsa och välbefinnande. Efter en kvalitetsgranskning av åtta artiklar användes sju av dem för att skapa en bakgrund för denna studie. En tvådelad webbundersökning som innehåller flexibelt arbete och arbetsrelaterad känsla av sammanhang användes. Den administrerades genom arbetsplatschefer som kontaktades via post eller telefon. Sju arbetsplatser deltog och av dem svarade totalt 52 respondenter på undersökningen. Resultaten analyserades genom multipel regression. Först utfördes en analys av sambandet mellan den beroende variabeln arbetsrelaterad känsla av sammanhang och den oberoende variabeln flexibelt arbete i en icke justerad modell. Därefter utfördes en andra analys med kovariaterna ålder och kön som ytterligare oberoende variabler i en justerad modell. Resultat: Det finns ett signifikant samband mellan grad av flexibelt arbete och utfallet gällande arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Variabeln flexibelt arbetet förklarar 17% av utfallet avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang i den icke justerade mode. När den signifikanta kovariaten åldern tillkom förklarar modellen 24% av utfallsvariationen avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Slutsats: Resultaten tillhandahåller data på associationen mellan variabler hittills ej utforskade, flexibelt arbete och arbetsrelaterad KASAM. För att stärka validiteten och trovärdigheten behövs dock fler studier i större skala.

Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.

Andersson, K & Freij, H. Sjuksköterskans copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.Syfte: Syften med denna studien är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera yrkesrelaterad stress.Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress, vilket i längden kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor som har mindre arbetsrelaterad stress är mer benägna att erbjuda vård av hög kvalitet. Stress kan hanteras genom olika typer av copingstrategier. Att minska arbetsbelastningen i en stödjande miljö med hjälp av bland annat copingstrategier, skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att uppleva större tillfredsställelse i arbetet men även öka patientsäkerheten.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Det gjordes artikelsökningar i Medline och Cinahl vilket resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Evans modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Flera olika copingstrategier för stresshantering kunde identifieras. Resultatet av denna studie visar att både strategier som verkar för att skilja mellan arbete och privatliv samt att hantera stress under arbetstid kan hjälpa sjuksköterskan att hantera arbetsrelaterad stress. Konklusion: Att minska den yrkesrelaterade stressen och förbättra sjuksköterskans tillgång till copingstrategier, är viktigt inte bara för att stötta sjuksköterskor i det dagliga arbetet utan också för att öka patientsäkerheten. / Andersson, K & Freij, H. Nurses Coping Strategies to Handle Work-Related Stress. A Qualitative Literature Review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Aim: The aim of this study is to illuminate coping strategies nurses are using to cope with work-related stress.Background: It is common for nurses to experience work-related stress which may lead to both mental and physical health issues. Nurses experiencing less work-related stress are more likely to offer higher quality care. Stress can be managed by using different types of coping strategies. One way for nurses to cope with stress is to reduce their workload and offer a supportive environment. This coping strategy would allow nurses to experience greater job satisfaction as well as increase patient safety.Method: The study was performed as a literature review with qualitative approach. Article searches carried out in Medline and Cinahl which resulted in 10 scientific articles. These articles were reviewed by using Evans model for qualitative content analysis.Result: Several coping strategies for stress management have been identified. The result of this study showed two categories of coping strategies. These categories were: stress during work hours and distinguishing between work and private life. Results showed that these strategies could help nurses to cope with work-related stress.Conclusion: To reduce work related stress and to increase the nurse’s availability to effective coping strategies are important aspects not only as a help for the individual nurse, but also a way of increasing patient safety.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom primärvården och uppstår till följd av ansträngda arbetsförhållanden och tidsbrist, vilket medför en obalans i distriktssköterskors arbete och kan inverka negativt på den vård som bedrivs. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur deras arbetsrelaterade stress påverkar patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med två fokusgruppsintervjuer med fyra distriktssköterskor i respektive fokusgrupp. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: De slutliga kategorierna var; Försämrad relation, där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress försvårade möjligheten att skapa en ömsesidig och trygg vårdrelation; Begränsad helhetssyn och delaktighet, där distriktssköterskor upplevde att tidsbrist orsakade svårigheter att bedriva personcentrerad vård och därigenom tappades helhetssynen bort och försvårade möjligheten för patienter att vara delaktig i sin vård; Bristande kvalitet, där tidsbrist ledde till att adekvat vård för alla inte kunde erbjudas; Äventyrad patientsäkerhet där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress gjorde det svårare att bedriva en trygg och säker vård. Slutsats: Arbetsrelaterade stress medför svårigheter att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Arbetsrelaterad stress påverkar därigenom både distriktssköterskor, patienter och vården i sin helhet.

Bakgrund: Globalt sett är arbetsrelaterad stress ett stort problem. Hälso- och sjukvårdsbranschen är den mest drabbade och detta kan medföra konsekvenser både för sjuksköterskors hälsa samt vårdkvaliteten. Det finns ett behov av att öka förståelsen och fastställa faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress inom sjukhusvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes utifrån femstegsmodellen av Friberg. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var: organisatorisk struktur, relationer och professionen.  Konklusion: Personalbrist, tidsbrist, höga krav samt bristande kompetens var några faktorer som framkom och detta visar på att faktorerna som leder till arbetsrelaterad stress i viss utsträckning påverkas av varandra. Enligt krav-kontrolloch stödmodellen är det viktigt att sjuksköterskor känner en balans mellan krav och kompetens vilket talar för att kompetensutveckling bör prioriteras på arbetsplatsen. / Background: Globally, occupational stress is a major problem. The healthcare sector is the most affected and this can have an impact on both the health of nurses and the quality of care. There is a need to increase understanding and identify factors that contribute to work-related stress among nurses.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of work-related stress in hospital care. Methods: A literature review based on eight qualitative interview studies. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The analysis was conducted using the five-stage model by Friberg. Results: The analysis resulted in three main categories and six sub-categories. The main categories were: organizational structure, relationships and the profession. Conclusion: Lack of staff, lack of time, high demands and lack of skills were some of the factors that emerged and this indicates that the factors leading to occupational stress are to some extent influenced by each other. According to the demand-control and support model, it is important for nurses to feel a balance between demands and competence, which suggests that competence development should be a priority in the workplace.

Inom Sjukvårdens akutmottagningar ökar antalet vårdsökande patienter. Det växande vårdbehovet medför ökade resurskrav i form av personal, kompetens, vårdplatser och utrustning. Efterfrågan på sjuksköterskor är stor och behovet förväntas öka de kommande åren. Tillgången på sjuksköterskor har betydelse för patientsäkerheten i vården och det råder en obalans mellan efterfrågat vårdbehov och resurser. Samtidigt noteras stigande sjuktal bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården vilket är oroväckande då personalbortfall påverkar vårdproduktionen. Syftet var att belysa faktorer som kan påverka arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor på akutmottagning. Arbetet genomfördes med hjälp av litteraturöversikt och data bearbetades med hjälp av integrativ analys. I litteraturöversikten inkluderades 18 artiklar efter artikelsökning i databaserna PubMed, CINAHL Complete samt EBSCOhost. Sökorden emergency department, emergency nurse, nurse, work related, work och occupational health användes. Inkluderade artiklar analyserades enligt integrativ analys. Domäner som framträdde var stress, hot och våld samt organisation. Vid analys av resultaten identifierades sju underliggande faktorer som påverkade arbetsrelaterad ohälsa. Resultatet i denna litteraturöversikt belyser de sju identifierade faktorerna som påverkade arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor på akutmottagning. Dessa faktorer var vårdtyngd, arbetsledning, anställningsförhållanden, sjuksköterskors utbildningsnivå och yrkeserfarenhet, hot och våld, personen bakom hot och våld samt situationen bakom hot och våld. Dessa faktorer tycks vara integrerade med varandra i bemärkelsen att de kan påverka varandra. Slutsatsen var bland annat att när personalresurserna upplevdes för låga eller när vårdtyngden upplevdes för hög uppstod stress. Arbetstider, bristande belöningssystem, otydlig arbetsledning och återkoppling kunde bidra till arbetsrelaterad ohälsa. Sjuksköterskorna efterfrågade tydligt definierade roller, att få arbeta autonomt och att ha tillgång till kompetensutveckling. Då detta saknades kunde missnöje och ohälsa uppstå. Seniora sjuksköterskor och sjuksköterskor med högre utbildningsnivå fick mer ansvar och hade högre förväntningar på sig vilket kunde bidra till ohälsa om inte deras ansvar och arbetsuppgifter definierades. Hot och våld mot sjuksköterskor förekom på akutmottagningar. Personer samt situationer kunde i sig vara faktorer som ledde till hot och våld där våldet var en direkt arbetsrelaterad skada/ohälsa. Flera av de faktorer som kan bidra till arbetsrelaterad ohälsa står i strid till vad som åligger sjuksköterskor i deras etiska kod vilket skulle kunna orsaka moraliska konflikter.