Nolén, Kristina (2015). Ingen står i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet för föreliggande examensarbete är skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning.Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstå skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid några grundsär- och gymnasiesärskolor. De preciserade frågeställningarna är följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur påverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrågar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna påverkas av arbetsrelaterad stress?Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009). Greene et al (2002) har beskrivit att lärare som undervisar elever med stora svårigheter inom det sociala området och/eller elever som befinner sig i problemskapande situationer upplever mer stress i arbetet. Liknande resultat har Kokkinos och Davazoglou (2009) fått när det gäller elever med autismspektrum. I en grekisk studie undersöktes källor till speciallärares arbetsrelaterade stress. Kokkinos och Davazoglou (2009) beskriver hur mer än hälften av de speciallärare som undervisar elever med autismspektrum upplever att detta innebär en stor påfrestning. Metodologiskt hämtas inspiration från hermeneutisk ansats och metoder som använts är intervju och gruppintervju. I denna studie användes Sundhs kulturanalys (2005) för att undersöka mönster i skolpersonalens sätt att beskriva arbetsrelaterad stress i undervisningen. Denna skolkulturanalys vilar på tre hörnstenar: samverkan, planering och förändring. Det teoretiska ramverket utformas ifrån professionsteori och specialpedagogiska perspektiv (Aspelins relationella specialpedagogik). Resultat med analys: Informanterna beskriver att arbetsrelaterad stress förekommer i undervisningen i vissa klasser och att denna stress kan påverka undervisningen. De upplever sin arbetssituation som om den ligger nära samarbete, nuorientering och det konservativa/flexibilitet, men med inslag av individualism, framförhållning och flexibilitet/konservatism.Kunskapsbidraget: Om specialläraren ska ses som en förändringsagent i grundsär- och gymnasiesärskolan bör det finnas verktyg för att utföra detta uppdrag. Ett verktyg för att förändra undervisning kan vara bland annat reflektion, vilket några av specialpedagogerna och speciallärarna menar att de fått möjlighet att utveckla inom sin utbildning. Ett verktyg som reflektion bidrar genom att ingen utbildning, ingen speciallärarutbildning, kan förbereda för varje situation som kan uppstå. Verktygen för att hantera föränderlighet måste finnas hos varje enskild speciallärare. Då kan undervisningen utvecklas med de unika situationer som skolpersonal ställs inför, till exempel arbetsrelaterad stress.Specialpedagogiska implikationer: En förhoppning är att uppsatsen kan bidra vid arbetslagsdiskussioner i verksamheter inom grundsär- och gymnasiesärskolan där arbetsrelaterad stress kan förekomma i undervisningen samt att på något sätt kunna bidra till diskussioner som kan medföra utvecklandet av strategier som ger minskad stress för skolpersonal i liknande situationer.Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, autismspektrum, stöd och stressreducerande faktorer, undervisning, utvecklingsstörning.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer. Slutsatser: Resursbrist var den största och mest frekventa stressfaktorn hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Det är viktigt att skapa förutsättningar att kunna ge en god omvårdnad genom att ha tillräckliga resurser inom personal- och material och en god arbetsmiljö för att inte riskera att äventyra patientsäkerheten. / Background: Stress is a natural part of life, but long-lasting stress can become pathological. It is important to take the issue of stress seriously in order to prevent burnout and other illnesses. Studies showed that nurses working at hospitals felt stressed and showed signs of burnout, and nurses at bigger hospitals had higher levels of perceived stress compared to nurses working at smaller hospitals and in other care forms. Purpose: The purpose of this literature review was to identify stress factors among nurses working at hospitals.Method: The result of this literature review was based upon Goodman’s seven steps by reviewing articles based on quantitative empiric studies. Result: The following themes were identified as stress factors: Bad working conditions, problems with the staff, individual and social factors, levels of knowledge and work assignments, and emotional and ethically difficult situations.Conclusions: Lack of resources was the biggest and most frequent stress factor among nurses working at hospitals. It is important to create means to give good care through enough resources regarding staff and materials, and a good working environment not to risk the safety of the patients.

Detta arbete handlar om förskollärares uppfattningar av stress och arbetsmiljö i ljuset av de kraftigt ökade sjukskrivningstalen för förskollärare på grund av psykisk ohälsa. Syftet var att få fördjupad kunskap om förskolan som arbetsmiljö, så som den uppfattas av förskollärarna och då särskilt vad förskollärarna uppfattar som stressframkallande respektive vad som förhindrar stress. Arbetet avgränsades av två forskningsfrågor: Vad upplever förskollärare som stressfram-kallande i sitt arbete och på sin arbetsplats? Vad uppfattar förskollärarna kan minska den upplevda stressen?För att få fram svar på våra forskningsfrågor användes kvalitativa intervjuer av sex förskollärare i Malmö. För att analysera vårt resultat valde vi teorier som behandlar dels det psykosociala perspektivet och dels krav och kontroll perspektivet. Resultatet av arbetet visade att förskollärare upplever stress med olika situationer och många av de situationer som omnämndes av de intervjuade var överensstämmande med varandra. Studien visade även att förskollärarna utvecklade olika strategier för att motverka stress och för att kunna släppa den efter en arbetsdag. Studien påvisade även att det inte är de stora barngrupperna i sig, som är förskollärares mest stressande faktor, utan att det är stora barngrupper tillsammans med höga krav, som gör det stressande. Förskollärarna var här överens om att detta gör att många sjukskriver sig. Även bristen på personal utgör en påtaglig stressfaktor. Viktiga faktorer för att förhindra och/eller minska den påtalade stressen utgör ett bra arbetslag, en förstående chef och organisatoriska åtgärder som att dela in barngrupperna i mindre grupper. De intervjuade förskollärarna framhåller alla, mer eller mindre, att detta var olika sätt att minska stressen på.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppkommer på grund av en kombination av pro- blem i den psykosociala miljön bland kollegor, bristande utvecklingsmöjligheter eller för höga krav. I vårdande yrken anses risken att drabbas av arbetsrelaterad stress vara högre än andra icke vårdande yrken, då det är ett arbete som ofta inne- håller emotionellt krävande relationer med patienter och anhöriga.Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan upplever den arbetsrelaterade stressen samt vilken påverkan den arbetsrelaterade stressen har på sjuksköterskans omvårdnad av patienter.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna framkom efter litteratursökningar i aktuella databaser. Analys av utvalda artiklar har inspirerats av SBUs handbok gällande syntetisering av te- man.Resultat: Analysen frambringade två huvudteman. Den första var emotionell på- verkan med följande underteman: oro och frustration, skam och rädsla samt ilska. Det andra huvudtemat var påverkan på omvårdnad med följande underrubriker: stress och dess påverkan på bemötande av patienter, den arbetsrelaterade stressens påverkan på patientsäkerhet och stöd på arbetsplatsen.Konklusion: Det visades tydligt att omvårdnaden av patienterna inte längre gick att upprätthålla när stressen på arbetsplatsen var för stor och detta ledde till att pa- tientsäkerheten hotades. Sjuksköterskor påverkades också som individer av stres- sen, dels genom fysiska men även psykiska åkommor. Känslor av oro, frustration, skam, rädsla och ilska var återkommande. / Background: Work related stress emerges due to a combination of problems in the psychosocial environment among colleagues, insufficient opportunities or because of high demands. In nurturing professions, the risk of being affected by work re- lated stress is higher than other non nurturing professions, because it is a profes- sion that often requires more emotionally demanding relations with patients and relatives.Aim: To illuminate how the nurse experience the work related stress and what af- fect the work related stress have on the caregiving of patients.Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The articles appeared after a literature research in relevant databases. The analyzation of the articles has been inspired by SBUs manual on how to syn- thesis themes.Results: The analyzation of the articles resulted in two main themes. The first theme was emotional effects with following subtitles: concern and frustration, shame and fear, and anger. The other main theme was effects on nursing with the following subtitles: stress and its effect on treatment of patients, the work related stress effects on patient safety and support at the workplace.Conclusion: It was clear that the nursing of patients no longer could be maintained when the stress at the workplace was too high and this led to that patient safety was endangered. The nurses were also affected as individuals by the stress, partly through physical but also mental ailments. Feelings of concern, frustration, shame, fear and anger were recurring to the nurses.

Bakgrund: Stressiga arbetsmiljöer påverkar hälsan negativt bland sjuksköterskor. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär såsom smärta i rygg och axlar, utmattning, frustration, ångest och utbrändhet. Stress och ohälsa hos sjuksköterskor äventyrar även patientsäkerheten. Till följd av den arbetsrelaterade stressen väljer många sjuksköterskor att lämna sina yrken. Syfte: Beskriva arbetsmiljöfaktorer som leder till stressrelaterad ohälsa bland sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Ökade arbetskrav med bristande återhämtning samt hinder i omgivande organisation med sex subteman.  Konklusion: Stressrelaterad ohälsa bland sjuksköterskor är ett stort problem. Genom en djupare förståelse för vilka stressfaktorerna är så kan åtgärder sättas in på arbetsplatserna. / Background: Stressful work environments negatively affect the health of nurses. Stress can lead to both physical and psychological problems such as pain in the back and shoulders, exhaustion, frustration, anxiety, and burnout. Stress and ill-health among nurses also endanger patient safety. As a result of the work-related stress, many nurses choose to leave their professions. Aim: Illustrate work environment factors that lead to stress-related illness among nurses. Method: A literature study in which eleven qualitative articles. Findings: Two main themes emerged from the analysis; Increased work demands with lack of recovery and obstacles in surrounding organization with six sub themes.  Conclusion: Stress-related illness among nurses is a major problem. Through a deeper understanding of what the stress factors are, measures can be implemented in the workplace.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en reaktion på när människan står inför krav och påfrestningar på arbetsplatsen som inte kan balanseras eller hanteras med hjälp av människans förmåga och kunskap. En ökad upplevelse av arbetsrelaterad stress har lett till att nyutbildade sjuksköterskor lämnar sin profession tidigt som yrkesverksam.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress under första tiden som yrkesverksam.  Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Analysen av de vetenskapliga artiklarna baserades på Friberg (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier: (1) Svårigheter med att vara ny; andras förväntningar, förväntningar på sig själv och kunskapsluckor, (2) Relationer; kollegor och Familj och vänner, (3) Organisationen; arbetsbelastning och säkerhet/rutiner. Slutsats: De nya sjuksköterskornas första tid som yrkesverksamma har inneburit många olika upplevelser av arbetsrelaterad stress. Faktorer som påverkat upplevelsen av arbetsrelaterad stress har bland annat varit arbetsbelastning, kunskapsluckor och brist på stöd från kollegor. Sjuksköterskans brist på erfarenheter, kunskapsluckor och arbetsbelastning samt brist på stöd från kollegor kan leda till att det brister i det patientsäkra arbetet. Vad denna litteraturöversikten kan bidra med är förhöjd medvetenhet angående upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt betydelsen om hur den kan minskas.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som finns i ett flertal olika yrken. Stress har genom historien påverkat oss människor på olika sätt, både fysiskt och psykiskt.  Studier visar att vård- och omsorgsyrken är riskyrken för stressrelaterad psykisk ohälsa, psykiatriska diagnoser och för sjukfrånvaro.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I analysprocessen framkom tre huvudkategorier och tretton subkategorier. Huvudkategorierna var “verksamhetsrelaterade stressfaktorer”, “professionsrelaterade stressfaktorer” och “patient-och anhörigrelaterade stressfaktorer.” Arbetsrelaterad stress visade sig ge konsekvenser för sjuksköterskor, patienter samt vårdorganisationer i allmänhet.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade på att många olika arbetsrelaterade faktorer samverkade och bidrog till stress. Faktorerna påverkade sjuksköterskorna negativt och resulterade i att de inte hann med sina uppgifter, att de upplevde fysisk och mental utmattning samt att de upplevde att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: Work-related stress is a phenomenon that can be found in several different occupations. Throughout history, stress as affected us in many different ways, both physically and psychologically. Studies show that care professions are known risk professions when it comes to stress-related mental illness, psychiatric disorders and sick leave.  Aim: The aim of the study is to describe nurses' experiences of work-related stress. Methods: The study is a literature review based on eight qualitative articles. Database searches was conducted in PubMed and CINAHL. The analysis process was conducted according to Fribergs’ five-step model. Results: The analysis revealed three main categories and thirteen subcategories. The main categories were “organizational-related stressors”, "profession-related stress factors", and "patient-and relative related stressors.” Work-related stress was shown to affect nurses, patients and care organizations in general. Conclusion: The study showed that different work-related factors interact and contribute to stress. The factors affected the nurses negatively and led to them not having time to complete their tasks, to them experiencing physical and mental exhaustion and to the perception that patient safety was negatively affected.

Bakgrund: Den upplevda arbetsrelaterade stressen bland sjuksköterskor på sjukhus är ett stort problem i hela världen och påverkar sjuksköterskors hälsa samt medför stora risker. Andra typer av konsekvenser kan vara att kvaliteten på omvårdnaden försämras.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetsrelaterad stress och utbrändhet bland sjuksköterskor som arbetar på sjukus Metod: Litteraturstudien innefattade tio kvalitativa studier. Vid databassökningen användes Pubmed och Cinahl. Fribergs femstegsmodell användes vid analysprocessen för att analysera studierna.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. De tre kategorierna var: 'Att efterfråga tydlighet i vårdstrukturen', 'Känsla av otillräcklighet' och 'Att patientsäkerheten hotas på grund av arbetsbelastningen'. Konklusion: Arbetsrelaterad stress och utbrändhet orsakas av många olika faktorer, allra främst på grund av en bristande organisation. Förbättringsförslag inom det aktuella områden är att utveckla organisationen samt förbättra prioriteringar gällande upplägget av ekonomin. Exempel på förbättringar organisationen kan ordna är teambuildning, tillräckligt med utrustning på plats, fokus på personalvård och tydligare ledarskap. Allt detta bidrar till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna men även till en bättre patientvård. / Background: The experience of burnout and work-related stress among nurses at hospitals are a big problem all around the world and affects nurses' health and entails big risks. Consequences of this are that the quality of care can deteriorate.  Aim: To describe experiences of work-related stress and burnout among nurses working in hospitals.  Methods: The literature study is based on ten qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used as database search. Friberg's five-step model was used in the analysis process to analyze the studies.  Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: To demand clarity in the care structure', 'The feeling of inadequate' and 'Patient safety is threatened due to the excessive workload'. Conclusion: Work-related stress and burnout is caused by many different factors, a big reason is an inadequate organization. Suggestions for improvement in this area are to develop the organization and improve priorities regarding the economy. Examples of improvements that the organization can do are teambuildning, enough equipment, focus on the staffcare and clearer leadhership. All this can improve the work environment for the nurses and the patient care.

Stress och psykisk ohälsa är något som de flesta människor någon gång i livet påträffar. Stress kan tolkas på olika sätt beroende på de sammanhang och situationer den enskilde befinner sig i. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett ämne som har olika definitioner, det vill säga olika diagnoser och symtom som kan påverka individens vardag. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på olika enheter inom en socialtjänst i Mellansverige. De urval som har används i studien var målinriktat- och bekvämlighetsurval. De teoretiska ansatser som har tillämpats i studien för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna var KASAM och coping samt tidigare forskning. De kategorier som uppmärksammades i studien var: Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav samt Arbetsmiljö och chefsstöd. Studien påvisar att socialsekreterare upplever stress i arbetet, eftersom det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning, höga krav, brister i chefsstöd och ledningen. Den arbetsrelaterade psykisk ohälsan diskuterades i mindre utsträckning. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom socialtjänsten och upplevelsen av arbetssituationen för socialsekreterarna som är förknippat med resultatet.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett omfattande omvårdnadsansvar, speciellt i en kontext som akutsjukvården där ett högt patientflöde, akut sjuka patienter och kritiska situationer är vanligt förekommande. Stress kan påverka en människas psykologiska funktioner, vilket kan leda till svårigheter att fungera adekvat. Sjuksköterskor måste ständigt sträva efter att upprätthålla en god vård, även i stressfyllda situationer. Denna stressfulla arbetssituation kan ställa höga krav på sjuksköterskans förmåga att erbjuda en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet inom akutsjukvården  Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vald analysmetod är kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården upplever återkommande stress, vilket upplevs kan försämra vårdkvaliteten, leda till kommunikationsbrist och som en konsekvens, brister i patientsäkerheten. Identifierade stressorer var att känna sig otillräcklig, att upplevas behöva mer stöd och resurser och upplevelser av att inte ha tillräcklig kompetens. Slutsats: Genom utveckling av bättre arbetsförhållanden, adekvat ledningsstöd och vidare utbildning kan sjuksköterskor få bättre resurser och redskap för stresshantering. / Background: Nurses have broad and extensive responsibility, especially in emergency medical care where high patient flow, critically ill patients, and challenging situations is a common occurrence. Extensive stress can lead a negative psychological impact, and therefore a difficulty functioning adequately. Nurse must constantly strive to maintain a good care, even in stressful situations. This stressful work situation makes high demands on the nurse’s ability to offer an adequate and safe care. Aim: The aim for this study was to describe nurses’ experiences of stress in the emergency medical service. Method: This study is a general literature review with searches in two scientific databases, CINAHL and PubMed. Chosen analytical method is a qualitative content analysis.  Results: Nurses working in the emergency medical services experience recurrent stress, can affect the quality of care given, lack of adequate communication, and as consequence deficiency in patient safety. Consequences of identified stressors where to feel inadequate, to feel the need for more support and resources and feelings of having lack of competence.  Conclusion: Through the development of better working conditions, adequate management support and further education, nurses can get better resources and tools to cope with their stress.