Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett globalt hälsoproblem som återfinns inom sjuksköterskeprofessionen likväl som många andra yrken. Individer som får utstå bestående aktivering av kroppens stressrespons löper en ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa samt på längre sikt risk för förtidig död. I sjuksköterskeyrket är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av den arbetsrelaterade stressen, forskning har till exempel visat på ett samband mellan hög arbetsbelastning för sjuksköterskor och sämre patientsäkerhet. I detta sammanhang är Antonovskys teori om känsla av sammanhang användbar då den visat sig kunna öka personers resiliens mot stress. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tolv vetenskapliga artiklar inkluderades varav åtta med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskor runt om i världen har många erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning var den mest framträdande stressorn och återkom i alla inkluderade studier. Den organisatoriska strukturen, exempelvis obalans mellan antal sjuksköterskor och antal patienter fick sjuksköterskor att uppleva stress. Emotionellt och moraliskt betungande vårdsituationer bidrog till sjuksköterskors upplevelse av “compassion fatigue” och “moral distress”. Otillfredsställande arbetsmiljö, interaktioner och relationer med patienter, anhöriga, läkare och andra sjuksköterskor resulterade i upplevelsen av stress för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever många typer av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är ett globalt problem och sjuksköterskor står inför utmaningar med att upprätthålla kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten till följd av detta. Det behövs en omprioritering av den offentliga resursfördelningen för att värna om sjuksköterskors hälsa och avsikt att stanna inom professionen – något som gagnar alla i samhället. / Background: Occupational stress is a global health problem that exists within the nurse profession as well as within many other occupations. Individuals who suffer continuous activation of the body’s stress response are subjected to an increased risk of physical and mental disease and - in the long term perspective - increased risk of an early death. When it comes to the nurse occupation, it isn’t just the nurse who is affected by occupational stress. Research has shown, for example, that there is a correlation between high workload for nurses and a lower patient safety. In this context Antonovsky’s theory about sense of coherence is useful as it has been known to increase a person's resilience towards stress. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses experiences of occupational stress. Method: A literature review with a descriptive design. Twelve scientific articles were included in total. Eight articles had a qualitative approach and four had a quantitative approach. The articles were searched for in the databases CINAHL and Medline via PubMed. Main findings: Nurses experienced that occupational stress was a common phenomenon. High workload was the most prominent aspect of stress experienced by nurses, one that reappeared in all the included studies. Stressors caused by organizational structure, for example imbalance in nurse/patient ratio, caused nurses to feel stressed. Emotionally and morally burdensome care situations contributed to nurses experiences of compassion fatigue and moral distress. Unsatisfying relations to doctors, patients and other nurses was a job stress perceived by nurses. Conclusion: Nurses experience many types of occupational stress. Occupational stress is a problem for nurses globally and nurses face challenges with upkeeping the quality of care and patient safety thereby. There is a need to reprioritize the distribution of resources in the public community in order to ensure nurses’ wellbeing and intent to stay within the profession – which lies in the interest of the society.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en faktor som kan utlösas inom arbetet, då arbetsplatsen inte har rätt förutsättningar för vårdpersonalen. Detta är vanligt inom akutsjukvården relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsansvar, vilket motiverar vikten av att identifiera tillvägagångssätt för att hantera detta.    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever arbetsrelaterad stress och hur det hanteras.  Metod: En allmän litteraturöversikt utformades och data analyserades utifrån en tematisk analys av tio originalartiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet redogör kring sjuksköterskans upplevelser av stress och hantering av detta då två teman utformades; upplevelser samt strategier. Kategorier som formulerades var arbetsbelastning, hälsokonsekvenser, känslomässiga upplevelser, interprofessionellt teamarbete, god arbetsmiljö och motivation inom arbetsgruppen.   Slutsatser: Sjuksköterskan påverkas av arbetsrelaterad stress till följd av olika faktorer som exempelvis överbeläggning av patienter och tidsbrist. Detta kan hanteras utifrån problemfokuserade strategier vilket underlättar det dagliga arbetet inom akutsjukvården.   Implikationer: Författarna rekommenderar vidare forskning med avseende för att främja sjuksköterskans hälsa och en säker vård. / Background: Occupational stress is a factor that can be triggered within the work, as the workplace does not have the right conditions for the care staff. This is common in emergency care related to the nurse's responsibility, which justifies the importance of identifying approaches to dealing with this issue. Aim: To describe how nurses in emergency care experience occupational stress and how it handles.  Method: A general literature review was designed and data were analyzed based on a thematic analysis of ten original articles with a qualitative approach. Results: The results report the nurse's impact of stress and management of this where two themes were formulated; experiences and strategies. Categories that were formulated where workload, health consequences, emotional experiences, interprofessional teamwork, good work environment and motivation within the work group. Conclusion: The nurse is affected by occupational stress as a result of various factors such as overcrowding of patients and lack of time. This can be handled based on problem-focused strategies, which facilitates the daily work in the emergency care. Implications: The authors further recommend research with regards to promoting the health of nurses and safe care.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever i hög grad stress i sitt arbete, vilket leder till konsekvenser för organisationen, sjuksköterskans egen hälsa samt för patientsäkerheten. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor skulle kunna minskas. Metod: Denna studie hade utformningen av en beskrivande litteraturstudie där 12 artiklar analyserats. Huvudresultat: Flertalet interventioner och stressreducerande program har prövats för att öka sjuksköterskornas förmåga att hantera arbetsrelaterad stress, dvs att utveckla copingstrategier. Återhämtning i form av fysisk aktivitet, sociala kontakter, aktiviteter och stöd, samt olika slags behandlingar som djurassisterad terapi, öronakupunktur, lavendelolja, massage och raster visade sig bidra till en minskad känsla av stress hos sjuksköterskorna. Slutligen hade organisationen och ledningens betydelse visat sig vara viktig när det kommer till att minska stress hos sjuksköterskor. Slutsats:Flertalet olika metoder var bidragande när det kommer till att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Dessa metoder skiljde sig mycket från varandra, men hade alla gemensamt att de ämnade att skapa strategier för sjuksköterskan att bättre kunna hantera stress, dvs utveckla sina copingstrategier. / Background: Nurses experience high levels of stress in their daily work, that leads to consequences when it comes to the organization, the well-being of the nurse herself, but also when it comes to patient safety. Aim: The aim of this study was to summarize how occupational stress among nurses can be reduced. Method: The design of this study was a describing literature review where 12 articles where analyzed.Main results: Several interventions and stress reduction programs have examined if they can help nurses handle occupational stress, i.e. develop their coping strategies. Recovery, as physical activity, social support, and other treatments like cane assisted therapy, auriculotherapy, massage, lavender oil treatment and the breaks can help reduce stress in nurses. The organization and the leadership, was also important when it comes to reducing the stress levels for nurses. Conclusion: Several methods contributed to reduce the stress level among nurses. Even though these methods differed, they all had in common that they aimed to create strategies for nurses to be able to handle occupational stress, i.e. to develop their coping strategies.

Förskollärare är den yrkeskategori som, efter vårdanställda, är högst representerade i Försäkringskassans statistik gällande sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress. Syftet med den här kvalitativa studien är att generera ny kunskap om förskollärares arbetsmiljö med avseende på psykisk ohälsa och stress. Vi undersöker hur förskollärare talar om stress på arbetet och hur förskolans verksamhet påverkas av förskollärares psykiska ohälsa. Fyra förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att säkerställa intervjufrågornas kvalitet genomfördes en pilotstudie på tre oberoende personer varav två med koppling till högskolan. Den grundade teorin har använts som analysmetod vid bearbetning av insamlat material. Den bidrog till en teoretisk analys som förutom transkribering innefattar kodning och kategorisering enligt den Grundade teorin. Studien visar på att kollegorna samt förskolechefer och ledning är tre bidragande faktorergällande klimatet i förskolans arbetsmiljö där kommunikation och sammanhållning är av stor vikt. Det gick att urskilja två kärnkategorier som återkommit frekvent vilka är kollegor och förskolechefer. Vi upptäckte den sociala aspekten, en social dimension, genom kärnkategorierna. Vi fann dessutom flera viktiga underkategorier som har en betydande roll för förskollärares psykiska mående, bland annat den fysiska miljön, barngruppen, höga krav och personalbrist.

Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera om det finns några skillnader i tid som ges för synundersökning och administrativa uppgifter mellan optiker som arbetar i privatägda verksamheter och företagskedjor. Det sekundära målet var att se om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan dem. Metod: Den digitala enkäten bestod av 16 kryssfrågor och delades ut till de 3300 medlemmarna i Facebookgruppen ”Optikforum” som dels består av legitimerade optiker men även andra som är verksamma inom optikbranschen. Enkäten distribuerades även till de 1550 medlemmarna i ”Optikerförbundet” som består av legitimerade optiker samt en del optikerstudenter. Resultat: Totalt var det 295 optiker som besvarade den digitala enkäten, varav 47% upplever att deras arbete är stressigt. Det visade sig att det är skillnad mellan olika arbetsplatser när det kommer till hur mycket tid optikerna får för administrativt arbete samt synundersökningar. Majoriteten av optikerna i de privatägda butikerna visade sig ha mer tid och mindre stress än optikerna i de kedjeägda- och franchise/inköpskedjebundna butikerna. Slutsats: Det är viktigt att arbetsgivare ger optikerna tillräckligt med tid för en fullständig synundersökning. Optiker bör få extra tid för att kunna sköta det administrativa arbetet som till exempel remisskrivning. På det viset kan de ta sina pauser för att återhämta sig och inte göra det de inte hinner med på sin arbetstid. Detta är viktigt både för patientsäkerheten och för optikerns välmående. / Purpose: The aim of this study was to identify if there are any differences in time given for vision examination and administrative task between optometrists working in privately owned practices and corporate chains. The secondary aim was to see if there are difference in work related stress between them. Method: The digital survey consisted of 16 questions and was distributed to the 3300 members of the Facebook group ”Optikforum” which partly consists of certified Optometrists but also those who are active in the industry in any way. The survey was distributed to the 1550 members of ”Optikerförbundet” as well. Result: A total of 295 Optometrists answered the digital survey, of which 47% feel that their work is stressful. It turned out that there is a difference between different workplaces when it comes to how much time the Optometrists get for administrative work and eye examinations. The majority of the Optometrists in the privately owned stores turned out to have more time and less stress than those in the chain-owned and franchise/purchasing chain-bound stores. Conclusion: It is important that employers give the Optometrists enough time for the eye examination. Optometrists should be given extra time to be able to handle administrative work such as referral writing, in this way they can take their breaks to recover their energy and not to do what they do not have time for during working hours. This is important both for the patient's safety and the Optometrists well-being.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Tillitsdelegationen tilldelades år 2016 i uppdrag av regeringen att se över hur statliga myndigheter kan utveckla ett mer tillitsbaserat arbetssätt för att motverka effekterna av New Public Management, som fokuserade på mål- och resultat. Förhoppningen var att den offentliga sektorn skulle utvecklas mot ett mer tillitsbaserat arbetssätt.  Syftet med denna studie var att undersöka hur tillitsbaserat arbetssätt uppfattas av enhetschefer inom en kommunal verksamhet. För att besvara syftet undersöktes hur enhetscheferna beskrev tillitsbaserat arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras och hur beskrivningarna kan förstås utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. En kvalitativ studie genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Studiens resultat visar att deltagarna ger olika beskrivningar av det tillitsbaserade arbetssättet men deltagarna har en gemensam intention att arbeta med tillit till sin personal. De möjligheter som går att utläsa i studien ger en antydan om att det tillitsbaserade arbetssättet på sikt kommer att bidra till bättre arbetsmiljö och minska de administrativa arbetsuppgifterna för deltagarna. Vidare visar studien att med en tydligare definition på arbetssättet och effektivare stöd kommer det dels ge deltagarna mer egenkontroll i arbetet och dels stärka kärnverksamheten om deltagarna ges mer tid att informera sin personal om kommunens strategi att arbeta tillitsbaserat.  Studien indikerar också utmaningar i arbetssättet och ekonomi. Bristande information och osäkerhet samt avsaknad av ett tillfredställande stöd från överordnad chef upplevs minska kontrollen. Deltagarna har ett starkt socialt stöd av chefskollegor där de är transparanta och stöttar varandra i såväl praktiska som emotionella frågor. Det sociala stödet fungerar som en ”stötdämpare” i relation till krav för att minska arbetsrelaterad stress hos deltagarna. Resultatet visar att deltagarna pendlar mellan aktivt och spänt arbete, det i kombination med tidsbrist skapar inte rätt förutsättningar för deltagarna att arbeta tillitsbaserat.

Bakgrund: COVID-19 är en smittsam sjukdom som spreds över hela världen sedan upptäckten i slutet av 2019. Internationellt har viruset orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskor, vilket kan ha haft en negativ inverkan på patientsäkerheten. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister gällande arbetsledning och sociala aspekter kan leda till ogynnsamma fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs.Syfte: Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv analys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Första kategorin var Problemfokuserad coping med underkategorierna Problemlösning och Konfrontation. Den andra kategorin var Emotionell fokuserad coping med underkategorierna Undvikande, Positiv omvärdering, Söka socialt stöd, Acceptans, Distansering samt Självbehärskning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan flera copingstrategier samtidigt. Sjuksköterskor har möjlighet att delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppstår av COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier.

Bakgrund: Att som sjuksköterska uppleva stress är vanligt förekommande och i akutsjukvården är det än mer påtagligt. Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar upplever ofta arbetsrelaterad stress, mycket på grund av olika stressorer. Då många patienter med svåra tillstånd årligen inkommer på olika akutmottagningar ökar belastningen på sjuksköterskorna med en risk för negativ stresspåverkan som kan få negativa konsekvenser för omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien är baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed gjordes och artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla inkluderade studier tar upp att arbetsrelaterad stress är en del av vardagen för sjuksköterskorna på akutmottagningarna och är i sig en faktor som genererar ohälsa hos sjuksköterskorna. Tre teman kring sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress identifierades och varje tema har delats upp i kategorier som redogörs i resultatdelen. Konklusion: Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar är frekvent förekommande och för att inte hamna i ohälsa är det viktigt med återhämtning och olika typer av hanteringsstrategier. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM), till exempel kollegial samhörighet, skulle kunna innebära en viktig del för sjuksköterskorna att behålla en bra hälsa och kunna erbjuda en god och säker vård. / Background: Feelings of stress for nurses are common and even more so for nurses in acute care settings. Nurses working in these kinds of environments often experience occupational stress, much due to different kind of stressors. The workload for the nurses in emergency departments are higher much because of the high number of patients coming in every year. This load is a risk factor for their health which can constitute a negative stress impact and to have a good recovery is of importance. Aim: The aim of this literature review was to illustrate nurses’ experiences of occupational stress in emergency departments. Methods: The literature study is based on ten (n=10) articles with a qualitative approach and a qualitative method was used. Searches were conducted through the databases CINAHL and PubMed. A quality review was made through SBU template and analysed through content analysis. Results: The number of patients in combination with often severe conditions are high in numbers at the emergency department and a stressor for nurses. This contributes to a high workload and could lead to negative consequences for the care given. Three themes were identified, sorted with categories, and located in the result. Conclusions: Occupational stress is a part of the everyday life for nurses working in emergency departments and to stay in health the nurses need to find strategies for coping and recovery. If the nurses could remain in a Sense of coherence (SOC), for example through collegial solidarity, it could be a resource for maintaining good health and the ability to provide good and safe care.