Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Stress rapporteras som en av de vanligaste hälsoriskerna för vårdpersonal och en bidragande faktor till det redan höga antalet sjukdagar bland sjuksköterskor. Samtidigt ingår det i sjuksköterskans roll och ansvar att leda och samordna omvårdnadsarbetet i syfte att tillgodose varje patients individuella behov utifrån bestämda riktlinjer med ett förhållningsätt som grundas på en humanistisk människosyn, men också att vårda sin egen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, som behandlar nio kvalitativa studier samt en studie som använt mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och vid dataanalysen tillämpades Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att arbeta i en kravfylld miljö, Att arbeta trots bristande kommunikation och samarbete samt Att sakna organisatoriskt stöd. Sammanfattning: Kravfyllt arbete och hög arbetsbelastning visade sig vara tydligt sammankopplat med upplevelse av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Vidare framkom det att även bristfällig organisation samt bristande kommunikation och samarbete var förenat med arbetsrelaterad stress. Det stressfyllda arbetet gick dessutom ut över sjuksköterskornas fysiska och mentala hälsa vilket i sin tur ledde till försämrad motivation. Slutligen konstaterades att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inverkade negativt på omvårdnadsarbetet och därmed äventyrades kvaliteten på vården. / Background: Stress is reported as one of the most common health risks for healthcare workers and a contributing factor to the already-high number of sick days used by nurses. The role and responsibilities of a nurse include leading and coordinating nursing work in order to meet each patient’s individual needs while abiding by specific guidelines based on a humanistic approach, as well as caring for their own health. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of work-related stress. Method: This literature review was based on ten scientific articles, including nine qualitative studies and one mixed-method study. The articles were reviewed for quality and analyzed using Friberg’s method. Results: The results are described using three themes: Working in a demanding environment, Working despite lack of communication and collaboration, and Lacking organizational support. Summary: Demanding work and high workload were clearly linked to the experience of work-related stress amongst nurses. Inadequate organization and lack of communication and collaboration were also associated with work-related stress. The stressful work affected nurses’ physical and mental health, which led to impaired motivation. Finally, work-related stress amongst nurses was found to have a negative effect on their nursing work, thus jeopardizing the quality of care.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innebär ett omvårdnadsansvar för alla personer oavsett miljö, detta medför självständigt arbete och samarbete för att uppnå god omvårdnad. Stress uppfattas och definieras olika beroende på individ, perspektiv och sammanhang. När en persons krav på arbetsplatsen överstiger den egna hanteringsförmågan uppstår stress, denna stress omnämns som arbetsrelaterad stress. En transition från en roll till en annan kan medföra blandande känslor som stress. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod. En tematisk analysmetod utfördes där meningsenheter kodades vilka ledde till studiens subteman och teman. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet presenterades med två teman vilka är arbetsmiljön för nyutexaminerade sjuksköterskor och stress under transition. Subteman beskriver erfarenheterna hos nyutexaminerade sjuksköterskor som var känsla av att inte räcka till, samhörighet, överväldigande ansvar, känsla av osäkerhet och sårbarhet. Slutsats: Relevanta åtgärder bör införas för säkerställande av en hållbar och succesiv ingång i omvårdnadsyrket för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning bör fördjupa sig i nyutexaminerade sjuksköterskors transition och arbetsmiljöns betydelse för det psykiska och fysiska välmående samt dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Ett övergångsprogram kan införas under transitionen för att stärka nyutexaminerade sjuksköterskors kompetensutveckling. / Background: The nursing profession entails a nursing responsibility for all people regardless of environment, this entails independent work and cooperation to achieve good nursing. Stress is perceived and defined differently depending on the individual, perspective and context. When a person ́s expectation in the workplace exceeds their own coping ability, stress arises and increase, this stress we define as work-related stress. A transition from a roll to another can imply mixed emotions such as stress. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of stress in nursing work. Method: The design of this study is a literature review with qualitative articles and articles with a mixed method. A thematic analysis method was performed where meaning units were coded which led to the study's subthemes and themes. Result: Newly graduated nurses' experiences of stress in nursing were presented with two themes, work environment for newly graduated nurses and stress during transition. Subthemes describes the experiences of newly graduated nurses which were feeling of inadequacy, belonging, overwhelming responsibility, feeling of insecurity and vulnerability. Conclusion: Relevant measures need to be introduced to ensure sustainable and gradual entry to the nursing profession for newly graduated nurses. Further research should delve into the transition of newly graduated nurses and the importance of the work environment for psychological and physical well-being as well as its impact on nursing work. A transition program can be introduced during the transition to strengthen the competence development of newly graduated nurses.

SAMMANFATTNING Bakgrund Under hösten år 2020 uppskattas bristen på sjuksköterskor vara 44 procent. Sjuksköterskor har i sitt yrkesutövande en betydelsefull roll i omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Utformningen av arbetsmiljön kan ha faktorer som kan bidra till fysiska och psykiska påfrestningar hos sjuksköterskan. Det kan det leda till en arbetsrelaterad stress och påverka sjuksköterskans arbetssituation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Metoden som tillämpades var en icke-systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga artiklar som bestod av kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har sökts fram via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en integrerad dataanalys. Resultat I samtliga studier identifierades bidragande faktorer i arbetsmiljön som kunde leda till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Väsentliga fynd som framkom var otillräcklig bemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket medförde brister i patientsäkerheten i form av vårdskador. Slutsats Majoriteten av studierna fann associationer av att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten och omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor som upplevde en arbetsrelaterad stress hade lägre prestationsförmåga, vilket kan äventyra sjuksköterskans egen hälsa samt patienternas. Individuella faktorer hade påverkan på sjuksköterskans upplevelse av stress. Detta i kombination med en ihållande stress i arbetsmiljön kunde utvecklas till en utbrändhet.

Stress är idag ett vanligt inslag i många delar av samhället och byggbranschen är inget undantag. Men givet byggbranschens karaktär med förekommande riskfyllda arbetsmoment kan stressen få större och allvarligare konsekvenser då den riskerar att resultera i olyckor och dödsfall. Då prognoserna för framtiden pekar på att den arbetsrelaterade stressen kommer att öka finns anledning att undersöka hur byggbranschen arbetar idag för att förebygga stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur byggbranschen arbetade idag för att förebygga stress och om detta arbete gick i linje med de av forskning föreslagna åtgärder. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades i en övergripande matris. Resultatet visade att den förebyggande åtgärd mot stress som lyfts av flest respondenter var arbetet med ett positivt arbetsklimat och den minst förekommande var uppföljning av psykologisk hälsa. Slutsatserna från undersökningen var att olika åtgärder mot stress bedrivs inom byggbranschen idag i olika omfattning. Ytterligare slutsatser är att en betydande del av åtgärderna mot stress var ett resultat av ett väl genomfört arbetsmiljöarbete och att byggbranschen bör fokusera på specifik utbildning inom stress samt att företag bör arbeta mer med uppföljning av den psykologiska hälsan. / Stress is a common element in many parts of society and the construction industry is no exception. However, given the typical characteristics of the construction industry with occurring risky situations, stress may inflict greater consequences such as severe accidents and even death. As future predictions points towards an increase in work-related stress, there is reason to study how companies active in the construction industry are working to prevent stress today. The purpose of this study is to examine which measures companies in the construction industry are taking to prevent stress today and to study whether these measures align with the measures suggested from previous studies. The method used was a semi structured interview method. The answers were compiled and compared with the suggested measures in a spreadsheet matrix which later were used for analysing the results. The results show that different measures against stress were taken by the companies and that the most common measures were the work of a positive work environment. The conclusions are that different measures are taken against stress today in various extent and that the industry should focus on education and on follow-up of the co-worker’s psychological well-being. / <p>2022-06-23</p>

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem. / Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskan den som ansvarar för omvårdnadsarbetet. När arbetsmiljön är påverkad av stress ges sämre förutsättningar att utföra omvårdnad korrekt och patientsäkert. Trots att patientsäkerhet bland annat definieras av skydd mot vårdskada drabbas över 100 000 patienter per år av vårdskador i Sverige. Detta genererar ekonomiska konsekvenser för samhället men skadar även patienters förtroende för vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Designen som användes var en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom tre teman: arbetsmiljö, säkerhet och sjuksköterskors upplevelse. Utifrån teman framkom sedan sex subteman: arbetsrelaterad stress, organisation, risker i arbetet, patientsäkerhet, hälsoeffekter och otillfredsställelse. Slutsats För att kunna bedriva en säker vård krävs en arbetsbelastning som är anpassad efter tillgängliga resurser. Sjuksköterskor är i behov av stöd i sitt arbete för att kunna ge personcentrerad och patientsäker vård. För att ge sjuksköterskor förutsättningar att utföra ett bra arbete bör en större förståelse kring hur stress påverkar individen uppmärksammas. / Background Within health care, the nurse is the person responsible for the nursing work. When the work environment is affected by stress, poorer conditions are provided to perform nursing care correctly and patient-safely. Despite the fact that patient safety is defined, amongother things, by protection against health care injuries, over 100,000 patients per year suffer from health care injuries in Sweden. This generates financial consequences for society but also damages patients' trust in care. Aim The aim was to describe nurses' experience of work-related stress and its impact on patient safety. Method The design used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed three themes: work environment, safety and nurses' experience. Based on the themes, six subthemes emerged: work-related stress, organization, risks at work, patient safety, health effects and dissatisfaction. Conclusions In order to provide safe care, a workload that is adapted to the available resources is required. Nurses need support in their work to be able to provide person-centred and patient-safe care. In order to give nurses the conditions to do a good job, attention should be paid to a greater understanding of how stress affects the individual.

Föreliggande litteraturstudie sammanställde forskningsresultat från nio empiriska studierinom forskningsområdet arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress gällandesocialarbetare inom verksamheter för svensk socialtjänst. I studien uppmärksammadesvilka psykosociala- och organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares upplevelseav arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Undersökningsmetoden var en integrativ,begränsad kartläggande litteraturstudie. Studieresultatet analyserades genom en narrativanalysmetod. Resultatet visade att en låg nivå av organisatoriska faktorer, särskiltorganisatoriskt engagemang, hjälp och stöd, human resources, inflytande samt öppenhetvar de vanligaste förekommande förklaringarna till arbetsbelastning och arbetsrelateradstress. Psykosociala faktorer observerades uppstå som konsekvenser av höga arbetskravoch låga nivåer av tillgängliga organisatoriska resurser. Detta ledde till slutsatsen attorganisationer och deras ledning måste göra ansträngningar för att förbättra denpsykosociala arbetsmiljön inom dessa verksamheter för att situationen ska förändras.Vidare forskning bör därför lägga större fokus på att, på en organisatorisk nivå, undersökainterventioner riktade mot den psykosociala arbetsmiljön inom verksamheter för svensksocialtjäns