Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.

Organisationer står ständigt inför förändring för att behålla sin plats på dagens arbetsmarknad. Merparten av organisationsförändringar misslyckas varpå motstånd till förändring (MTF) antas vara en bidragande orsak. Forskning har undersökt hur MTF kan minskas via bl.a. förändringsledning. Denna studie avsåg undersöka individuella faktorer vilka kan påverka medarbetares MTF. Detta undersöktes via en enkät besvarad av 209 medarbetare på 11 företag. Enkäten bestod av Oregs skala för MTF, arbetsrelaterad self-efficacy (ASE), arbetsrelaterad KASAM (WSOC), attityd till organisationsförändring samt bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, antal år på arbetsplatsen och sektor. Studien hittade signifikanta samband mellan MTF och ASE, WSOC, attityd till organisationsförändring samt kön. Vidare visade sig prediktorvariablerna tillsammans förklara 29 % av variationen i MTF. Studiens resultat går i linje med tidigare resultat inom ASE och WSOC men går emot forskning om könsskillnader i MTF. Studiens slutsats var att de hälsofrämjande individuella aspekterna (ASE, WSOC) troligen inverkar mest på MTF.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur födelseordning (syskonposition och kön) och ledarskap (ledare och icke-ledare) påverkar arbetsrelaterad upplevd kontroll (Work Locus of Control). Ett urval av 116 individer besvarade en enkät bestående av bakgrundsfrågor och mätskalan arbetsrelaterad upplevd kontroll, WLCS. Resultatet visade två signifikanta huvudeffekter av ledarskap respektive kön på arbetsrelaterad upplevd kontroll. Ledare och kvinnor hade en högre intern arbetsrelaterad upplevd kontroll än icke-ledare och män och bekräftar resultat från tidigare studier, men där resultatet skiljer sig för kvinnor. / The primary objective of this research was to investigate how birth order (sibling position and gender) and leadership (leader and non-leader) determine Work Locus of Control. The sample consisted of 116 individuals answered the survey, consisting of background questions and the Work Locus of Control scale, WLCS. The results showed two significant differences between leadership and gender, regarding Work Locus of Control. Leaders and women had a higher internal Work Locus of Control than non-leaders and men, which confirmed the results from previous studies, but whit different result for women.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work. One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life. This despite the fact that they express a variety of coping strategies. The conclusion of the study shows that due to high demands, a lack of control over ones work and lack of support from management, social workers have a sense of inadequacy.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och sjukskrivningar bland sjuksköterskor är ett återkommande problem som vi ofta läser om. Yrket innebär stort ansvar och ställer höga krav på sjuksköterskan. Vi hade ett intresse av att fördjupa oss i hur sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Att belysa stressfaktorer samt upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom akutsjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts med en sammanställning av resultatet från åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultaten har sammanställts i sex teman. Resultat: De sex teman som framkom var: bristande stöd  och uppskattning, underbemanning, arbetsbelastning och tidsbrist, bristande inflytande över arbetssituationen och maktfördelning, konflikter och mobbing på arbetsplatsen, fysisk arbetsmiljö samt vårda svårt sjuka patienter. Diskussion: Resultaten har diskuterats i förhållande till Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplats till sjuksköterskans upplevelse av stress. Resultatet har även diskuterats i förhållande till tidigare forskning samt egna reflektioner. / entails large responsibilities and high demands for the nurse. We had an interest to highlight how stress affects the nurse in her work. Aim: To highlight stress factors and experiences of stress in nurses in emergency care. Method: A literature review of eight qualitative and four quantitative articles has been made. The results have been arranged into six themes. Results: The six themes were: lack of support and appreciation, understaffing, work load and lack of time, lack of influence over the work situation and power- sharing, conflicts and bullying in the work place, physical work environment and caring for severely ill patients. Discussion: The results have been discussed in relation to Antonovsky’s theory of SOC, Sense of Coherence, where comprehensibility, meaningfulness and manageability have been related to the nurse’s experience of stress. The results have also been discussed in relation to previous research and our own reflections.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i identitet och motivation beroende på kön, ålder (medarbetare) och typ av tjänst (chef vs. medarbetare) där de tre typerna av arbetsrelaterad identitet (yrkesidentitet, organisations identitet och arbetsgrupp identitet) och två typer av motivation inre och yttre motivation (inre = utmaning och nöje, yttre = kompensation och erkännande) undersöktes. Resultatet visade signifikanta skillnader i organisationsidentitet och yrkesidentitet mellan chefer och medarbetare, där chefer identifierade sig mer med organisationen och sitt yrke än medarbetare. Chefer visade sig även ha en högre inre motivation (utmaning) än medarbetare. Vad det gäller gruppen medarbetare identifierade sig män i högre grad med arbetsgruppen och organisationen än vad kvinnorna gjorde. / The purpose of this study was to examine if there are any differences in work-related identity and work motivation depending on gender, age (employees) and type of employment (executive vs. employee) where three types of identity (professional identity, organizational identity and workgroup identity) and two types of motivation, inner and external motivation (inner=challenge and entertainment, external=compensation and recognition) were examined. The result showed significant differences in organizational identity and professional identity between executives and employees, where executives identified more with the organization and had a higher level of professional identity. Among the employees, there was a significant gender difference: men identified more with the organization and the work group than women.

Problemformulering: Upprepade traumatiska upplevelser, oförutsägbara situationer, oregelbundna arbetstimmar, tidspress samt otillräcklig tid för återhämtning är bara några få anledningar som bidrar till att ambulanssjuksköterskor lider av stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Långa sjukskrivningar kan bli resultatet av den psykiska ohälsan. I dagsläget används flera metoder för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen men ändå är det ett stort problem. Genom att låta ambulanssjuksköterskorna själva berätta om vad de anser kan vara en möjlig metod för stressreducering kan problemet minska. Metod: En kvalitativ metod användes för att få en djupare förståelse inom det aktuella ämnet. Sex ambulanssjuksköterskor intervjuades, med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där de fick berätta om vilka möjliga åtgärder de ansåg kunde minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Där togs teman fram som sedan användes i resultatet. Resultat: Respondenterna ansåg att det fanns flera områden där möjliga åtgärder kunde bidra till att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Sociala relationer, bra ledarskap, kontroll över schema, utbildning, erfarenhet och fritid var de områden där respondenterna ansåg att det fanns möjlighet till potentiella åtgärder. I vissa fall var det nya åtgärder som kunde implementeras och i andra fall var det redan aktuella åtgärder som behövde förbättras eller användas mer frekvent. Slutsats: Det finns flera åtgärder som kan visa sig vara effektiva för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Ett bra ledarskap i samband med gemensamt ansvar är essentiellt för att skapa en bra arbetsmiljö. Möjligheten till att eliminera all psykisk stress från arbetet ses som väldigt svårt, men genom möjliga åtgärder kan den minskas eller hanteras. Mer kvalitativ forskning kring detta ämne kan leda till fler svar. / Problem: Mental illness is common in ambulance nurses due to traumatic events, irregular working hours, pressure and lack of time for recovery. The result of these factors can be long-term sick leave. There are som actions already taken in todays ambulance service but the problem with work-related mental stress is still present. Method: Six ambulance nurses were interviewed to see what actions they thought could be used to reduce the work-related mental stress. The interviews were then analyzed by using a qualitative content analysis. Several themes were revealed that then were used in the result. Result: Several possible actions where was considered as useful to reduce the work-related mental stress. Social relationships, a good leadership, control over scheduling, education, experience and leisure time activities were areas where possible actions could be taken. In som cases there were new methods to reduce stress and in others there were already existing ones that could be expanded. Conclusion: Work related mental stress in ambulance nurses is something that will not disappear. But this study showed that there are possible methods that could help reduce and manage the mental stress. A good leadership seemed essential to create a good working environment were work-related mental stress was not common. More qualatative studies needs to be done regarding this subject and then there is a possibility to learn more methods wich can help ambulance nurses deal with the problem of work-related mental stress.

The aim of this essay was to identify how social workers experience and handle work related stress in order to understand how stress can be handled on an individual level. The study was based on a qualitative study and used semi-structured interviews. Interviews with professionals showed that stress mainly occur in absence of control. Social workers use social support and structure their work to reduce demands, to handle stress. The professionals also believe that limits and distance in work is key. Social workers use these different strategies to handle stress, yet some of the issues is adjusted within the organisation. Various organizational factors may contribute or prevent a burnout. In conclusion although the professionals can form their work situation by using these techniques to reduce stress, some problems will remain because it is controlled within the organisation. Keywords: Social worker, work related stress, burnout, social services, work situation.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett växande problem inom vården, och de krav som ställs i förhållande till otillräckliga resurser skapar en hög arbetsbelastning vilket i sin tur kan leda till stress och ohälsa. Sjuksköterskans profession innebär ett stort ansvar då hon ska ge en god omvårdnad till alla som behöver och samtidigt agera arbetsledare samt organisera omvårdnadsarbetet. Den arbetsrelaterade stressen kan leda till konsekvenser som psykiska problem, nedsatt koncentrationsförmåga och svårigheter att sova. Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och dess möjliga påverkan på patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa och kvantitativa studier som valdes från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fem underteman som beskriver de vanligaste arbetsrelaterade stressfaktorerna hos sjuksköterskor och hur dessa påverkar patienterna. De två huvudteman som framkom var: arbetsrelaterade stressfaktorer som påverkar sjuksköterskan och faktorer som påverkar patientsäkerheten. De fem underteman som framkom var arbetsbelastning, samarbete och arbetsledning, skiftarbete, sociala interaktionen, vårdskador- och längre vårdtider. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras under tre rubriker som utgår från Jean Watsons karativa faktorer: Inge tro och hopp, stödja, skydda och/eller förbättra den psykiska, fysiska, sociala och andliga miljön och att tillgodose mänskliga behov. Diskussionen förs i relation till Jean Watsons omvårdnadsteori, litteraturöversiktens bakgrund, författarnas egna reflektioner samt annan relevant forskning. Detta för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans arbetsrelaterade stress och dess påverkan på patientsäkerheten. / Background: Occupational stress in healthcare is a growing issue, and the demands in relation to inadequate resources, creates a high workload which can lead to stress and illness. The nursing profession involves a big responsibility. As a nurse, you have to give good health care to everyone who needs it, and at the same time supervise and organize the nursing care. The occupational stress can lead to consequences such as psychological problems, reduced attention span and sleeping disorder. Aim: The aim of this study was to examine occupational stress among nurses and its possible impacts on patient safety. Method: A literature review was carried out and the result is based on twelve qualitative and quantitative studies which has been chosen from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The literature review resulted in two main themes and five sub themes which describes the most common occupational stress factors among nurses and how these factors affect the patients. The two main themes that emerged were: Occupational stress factors which affects the nurse and Factors that affects patient safety. The five sub themes that emerged were: Workload, Cooperation and work management, Shift work, Social interactions and Healthcare detriment and longer hospital stays. Discussion: The method was discussed from the perspective of the strengths and weaknesses of the literature review. The result was discussed out of three of Jean Watsons carative factors: Generate hope and faith, Support, protect and/or improve the psychological, physical, social and spiritual environment and Cater to human needs. The discussion is conducted in relation to Jean Watsons care theory, the background of the literature review, the authors own reflections and other relevant researches. The purpose is to create a deeper understanding for the occupational stress among nurses and the effect on patient safety.