Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017. Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå. Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress. Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv / Aim: To describe nurses' experience of work-related stress in the healthcare sector. Method: This study is a descriptive general literature study based on five qualitative articles as well as seven quantitative articles. The search included articles between the years 20052017. Result: The analysis showed three main categories: High workload and shortage of staff, Inadequate opportunities to influence the work situation and Emotional work - a stress factor. The results showed that factors such as high workload, shortage of staff, interpersonal issues, unavailability of physicians, insufficient feedback from managers, and work with dying patients, were the reasons leading to the highest level of stress. Conclusions: Work-related stress does not only affect staff in the healthcare sector. Stress also occurs in occupations where the work is characterized by emotionally demanding situations and events. Work-related stress in nurses is a global phenomenon, which may be due to several reasons. The most prominent causes of stress have been shown to be high workload, shortage of staff, emotional work and personal conflicts. Unless stress is addressed, nurse's ability to provide good and patient-safe care can be compromised. It is therefore important that interprofessional cooperation and procedures work in the workplace, and that the employer detects and prevents stress. Proposals for continued research: During the article search, the authors responded to the fact that there were too few qualitative studies on the subject, as requested. Studies how the patient experiences the work-related stress would be of interest. More studies are being asked about differences and similarities between men and women's experience of work-related stress. Hopefully this study will contribute to increased knowledge and understanding of the triggering causes of work-related stress. Keywords: Work-related stress, nurses, work environment, experience, global perspective

Bakgrund: Utbrändhet är trots omfångsrik forskning fortfarande ett ökande folkhälsoproblem i samhället. Forskning visar att utbrändhet har starkt samband med arbetslivet och att yrkesgrupper inom vårdsektorn är särskilt utsatta. Självmedkänsla som en ganska ny form av intervention kan här spela en roll i ett preventivt folkhälsoarbete mot utbrändhet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa självmedkänsla som förebyggande åtgärd mot utbrändhet hos yrkesgrupper inom vårdsektorn. Metod: Ett urval av tio vetenskapliga artiklar har systematiskt lästs, kodats och analyserats för att få fram teman för ny förståelse och för att uppnå syftet med litteraturöversikten. Resultat: Kvalitativa studier visar komplexiteten i begreppet medkänsla och att emotionella aspekten av vård baserad på medkänsla behöver balanseras med egenomsorg. Flera studier visar att självmedkänsla påverkar främst interrelationella sammanhang men inte organisation och arbetsplats i någon större omfattning. Individuella egenskapers kopplingar till olika komponenter i självmedkänsla lyfts som både riskfaktorer och skyddsfaktorer för utbrändhet. Variablerna perspektivförmåga och empatisk omsorg ses som främjande faktorer mot utbrändhet. Självmedkänsla kan motverka risk för utbrändhet visar ett antal studier. Slutsats: Självmedkänsla kan vara av betydelse för bättre förutsättning att hantera emotionell belastning i arbete inom vårdsektorn. Mer praktisk interventionsbaserad forskning med kontrollgrupper behövs för att avgöra effekt av självmedkänsla. / Background: Burnout is despite extensive research still an increasing public health problem in society. Research shows that burnout has a strong connection with work life and that occupational groups in the healthcare sector are particularly vulnerable. Self-compassion as a fairly new form of intervention may play a role in preventive public health work against burnout. Purpose: The purpose of this literature review is to highlight self-compassion as a preventive action against burnout in occupational groups in the healthcare sector. Method:A selection of ten scientific articles has been systematically read, coded and analyzed to obtain themes for new understanding and to achieve the purpose of the literature review. Results: Qualitative studies show the complexity of the concept of compassion and that the emotional aspect of compassion-based care needs to be balanced with self-care. Several studies show that self-compassion primarily affects interrelational contexts but not organization or workplace to the same extent. Individual properties connected to different components of self-compassion are lifted as both risk factors and protective factors. The variables of perspective taking and empathic concern are seen as promoting factors against burnout. Self-compassion can buffer against burnout, as shown in a few studies. Conclusion: Self-compassion may be of importance for better prerequisites for dealing with emotional burden in professions within the healthcare sector. More intervention-based research with control groups is needed to determine the effect of self-compassion.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan drabbas av arbetsrelaterad stress, vilket innebär attindividen inte har tillräckliga resurser att hantera påfrestning som härstammar frånarbetet. Den arbetsrelaterade stressen skulle kunna resultera i bristandepatientsäkerhet. Sjuksköterskan förhåller sig till arbetsrelaterade stressorer genomatt anpassa sig kognitivt och beteendemässigt med emotionsfokuserade ochproblemfokuserade copingstrategier. Syfte: Att genom sammanställning avkvalitativ vetenskaplig litteratur undersöka hur sjuksköterskor uppleveranvändningen av copingstrategier i samband med arbetsrelaterad stress inomsluten vård. Metod: En litteraturstudie med tolv artiklar av kvalitativ ansatsgenomfördes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL ochPsycINFO. Artiklarna analyserades och tematiserades därefter till ett egetkodningssystem. Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes: tekniker för atthantera stress, förhållningssätt för att hantera stress, stöd för att hantera stress, ochavslappningsmetoder. Dessa hade tillsammans tolv underteman, vilka innefattadekortsiktiga och långsiktiga copingstrategier som både kunde vara positiva ochnegativa för den psykiska hälsan. Konklusion: Det framkommer attcopingstrategier är viktiga för hanteringen av arbetsrelaterad stress, men att det ärviktigt att veta vilka copingstrategier som skulle kunna leda till negativa utfall förden psykiska hälsan, samt ta reda på vilka som passar för den enskildasjuksköterskan. / Background: Nurses can suffer from occupational stress, which means that theindividual lacks sufficient resources to manage strain arising from work. Theoccupational stress could result in poor patient safety. The nurse responds to thestressors by adapting cognitively and behaviorally with emotion-focused orproblem-focused coping strategies. Aim: To examine how nurses perceive the useof coping strategies in relation to occupational stress in inpatient settings bycompiling qualitative scientific literature. Method: A literature study with twelvearticles of qualitative approach was conducted. The searches were carried out inthe PubMed, CINAHL and PsycINFO databases. The articles were then analyzedand thematized into a coding system designed by the authors. Findings: Fourmain themes were compiled: techniques to handle stress, approaches to handlestress, support to handle stress, and relaxation methods. These together had twelvesub-themes. All themes included short-term and long-term coping strategies thatcould be both positive and negative for mental health. Conclusion: Copingstrategies are important for coping with occupational stress, but it is alsoimportant to know which coping strategies can lead to negative outcomes formental health, and to find out which ones suit the individual nurse.

Sjukskrivningar med anledning av stressrelaterade åkommor har ökat stort de senaste åren och det skiljer sig i antalet mellan kvinnor och män. Tidigare forskning visade på att medarbetare med högt organisatoriskt engagemang hade en starkare vilja till att utöva större arbetsinsatser och ansträngningar på uppdrag av organisationen. Det fanns dock en risk med att den anställda gjorde en så stor ansträngning att det påverkade återhämtningen, som i sin tur kunde leda till stressrelaterade sjukdomar. Studier på arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning, dock har få studier undersökt sambanden mellan variablerna organisatoriskt engagemang och arbetsrelaterad stress. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie gjorts där datainsamlingen skedde genom både onlinebaserad enkät samt pappersenkäter med totalt 25 påståenden. Enkäten bestod av två etablerade frågeformulär; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) samt Perceived Stress Scale 10-items (PSS) som avsåg att mäta engagemang på arbetsplatsen samt arbetsrelaterad stress. Totalt deltog 233 personer i studien (M= 34,9 år, SD= 10,2 år, åldersintervall 18–68 år, 63% kvinnor). Variablerna visade på en normalfördelning och därför kunde en enkel linjär regression göras. Resultatet visade på ett negativt statistiskt signifikant samband mellan engagemang och stress hos kvinnor, dock inte hos män. Engagemangsnivåer kan i högre utsträckning predicera stressnivåer hos kvinnor än hos män. / Sick leave due to stress-related problems has increased in recent years and the number of sick leave days varies between women and men. Previous research has shown that employees with high organizational commitment had a stronger desire to practice greater work efforts and efforts on behalf of the organization. However, there was a risk that the employee made such an effort that it affected the recovery, which in turn could lead to stress-related illnesses. Studies on work-related stress occur to a large extent, however, few studies have done research on the correlations between organizational commitment and work-related stress. A quantitative study was conducted to answer the research questions; data collection was done through both online- and paper questionnaires with a total of 25 items. The survey was designed by two established questionnaires; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) and Perceived Stress Scale 10-items (PSS) that were intended to measure workplace engagement and work-related stress. A total of 233 people participated in the study (M = 24.9 years, SD = 10.2 years, range of ages 18-68 years, 63% women). The variables showed a normal distribution and therefore a simple linear regression was conducted. The results showed a negative statistically significant correlation between commitment and stress for women, but not for men. Engagement levels can to a greater extent predict stress levels in women than in men.

The purpose of the study was to investigate the department manager’s experiences of how open-plan offices affect employees' psychosocial health and how they can affect the psychosocial health of employees' in open-plan offices. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample involved four department heads who worked at government agencies in a medium- sized city in central Sweden whose employees worked in open-plan office spaces. The study interview material was analyzed by a thematic analysis method. The main result indicated primarily that the department managers perceived the open-plan offices as socially reinforcing, a factor that promotes employees' psychosocial health. However, the department managers felt that open-plan offices may have a negative impact on employees' psychosocial health through disruptive elements. These disturbances were mainly caused by noise levels that often occurred in these office design spaces. The conclusion is that the open-plan offices strengthened the psychosocial health of the employees through proximity and collaboration. However, employees often experienced high noise levels in the open-plan offices, which negatively affected their ability to concentrate. Department managers considered themselves able to influence this issue by using behavioral guidelines to reduce noise levels in the open-plan offices. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers upplevelser av hur öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa samt hur de kan påverka den psykosociala hälsan bland medarbetare i öppna kontorslandskap. Metoden som användes var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehöll fyra avdelningschefer som arbetade på statliga myndigheter i en medelstor stad i Mellansverige vars medarbetare arbetade i öppna kontorslandskap. Studiens intervjumaterial analyserades genom tematisk analysmetod. Huvudresultatet visade främst att avdelningscheferna upplevde det öppna kontorslandskapet som socialt stärkande, en faktor som främjar medarbetarnas psykosociala hälsa. Avdelningscheferna upplevde dock att öppna kontorslandskap kan påverka medarbetarnas psykosociala hälsa negativt genom störmoment. Dessa störmoment var framför allt höga ljudnivåer som ofta uppstod i kontoren. Slutsatsen indikerar att det öppna kontorslandskapet stärkte medarbetarnas psykosociala hälsa genom närhet och samverkan. Dock upplevde medarbetarna ofta höga ljudnivåer i det öppna kontorslandskapet, något som påverkade deras koncentrationsförmåga negativt. Avdelningscheferna ansågs sig kunna hantera problemet genom att forma förhållningsregler om beteenden för att reducera ljudnivån i det öppna kontorslandskapet.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete inriktas idag på att bidra med god och säker vård till alla patienter. Sjuksköterskan har det högsta omvårdnadsansvaret och ska skydda patienterna från onödigt lidande. Att arbeta evidensbaserat och personcentrerat i samråd med patienten bidrar till god och säker vård. Utöver detta omfattar omvårdnadsansvaret att leda arbetsgruppen och ”vara spindeln i nätet” som uppmärksammar och förmedlar viktig information vidare till andra yrkesprofessioner samt anhöriga. Syfte: Att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården och hur det i sin tur påverkar patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt som grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bygger på studier vars design varierade mellan kvantitativ, kvalitativ samt mixed-method. De databaser som användes var Pubmed och Cinahl. Alla artiklar granskades med hjälp av kvalitetsmallar. Studierna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) tre steg. Resultat: Resultatet belyser fyra stressfaktorer som var orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Stressfaktorerna var; bristande teamarbete mellan professionerna, bristande bemanning, övertid och skiftarbete samt tidsbrist. Dessa stressfaktorer som ledde till arbetsrelaterad stress, visade sig i sin tur ha ett betydande samband med bristande patientsäkerhet genom att det uppstår vårdrelaterade infektioner, fallolyckor, felaktig journalföring, felaktig läkemedelshantering, oplanerad avlägsnande av endotrakealrör och bristande kontroll av medicinsk utrustning. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården upplever en rad olika stressfaktorer som leder till arbetsrelaterad stress. Denna typ av stress har i sin tur visat ett starkt samband med försämrad patientsäkerhet då risken för vårdskador ökar. Genom att använda sig av resultat som framkommit i litteraturöversikten kan ett förbättringsarbete ske genom att kartlägga grundorsakerna till arbetsrelaterad stress och därmed förhindra kommande brister i patientsäkerheten. / Background: Today, the nurse's work focusing on contribute to a good and safe care for every patient. The highest responsibility for every nurse is to protect the patients from unnecessary suffering. By working person-centered and in consultation with the patient as well as evidencebased, this should contribute to a good and safe care. Beyond this, there is a responsibility for the nurse´s that includes leading the working group, be the spider in the web who draws attention to and mediates important information to the other professions and the family of the patients. Aim: To illuminate reasons to work-related stress among nurses in hospital ward and how it’s impact on the patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific studies. The studies design varied between quantitative, qualitative and mixed method design. The databases that was used were Pubmed and Cinahl. All studies quality was reviewed by review templates. The studies were also analyzed according to Fribergs (2017) three steps. Result: The result has shown four stressors that have been identified as the reasons of work related stress in nurses. The four stressors were; lack of teamwork between professions, staff shortage, working overtime and shift and lack of time. These stressors that contributed to work-related stress, in turn, did show a significant relationship with lack in the patient safety care that were adverse events, fall accidents, incorrect documentation, incorrect drug management, unplanned removal of endotracheal tubes and lack of control of medical equipment. Conclusion: In the literature review it was found that nurses are experiencing a couple of stressors within the hospitals environment that lead to work-related stress. The work-related stress, in turn, is strongly linked to impaired patient safety as the risk of adverse events and other patient safety incidents increase. By using results that have emerged from the literature review, improvement work can be done by mapping the basic problems and thus preventing future lack in the patient safety.

Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Bakgrund: Forskning tyder på att stress är ett vanligt förekommande problem inom sjuksköterskeyrket idag. Det finns positiv och negativ stress där den negativa och framförallt den långvariga stressen kan leda till negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i slutenvården.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar som har granskats och inkluderats i resultatet.   Huvudresultat: Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress i grundades i två huvudrubriker; Upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress samt upplevda faktorer som kan reducera stress på arbetet samt tio underrubriker. Resultatet identifierade upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress i form av; hög arbetsbelastning, osäkerhet i arbetsrollen, bristande stöd från chefer, kontakt med anhöriga, bristande kommunikation och samarbete samt våld och hot. Resultatet identifierade upplevda faktorer som kan reducera stress i form av; anpassning av arbetsbelastning, individuella strategier för stresshantering, återhämtning samt utbildning och digitala verktyg.  Slutsats: Stress på arbetet verkar vara ett problem som förekommer i hela världen då resultatet påvisar samma problematik i olika länder. Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress baserad på en mängd olika faktorer såsom hög arbetsbelastning som överensstämmer med varandra inom forskningen. Även upplevda faktorer för stressreducering överensstämmer med varandra vid jämförelse mellan olika länder. / Background: Research indicates that stress is a common problem within the nursing profession today. There are positive and negative stress where the negative and above all the long-term stress can lead to negative consequences both physically and mentally. Aim: The aim of this literature study was to describe nurses experiences of work related stress in hospitals.  Method: A descriptive literature study where eleven scientific articles were analyzed and included in the result.   Main result: The nurse's experience of work-related stress was founded in two main headings; Experienced causes of work-related stress and Experienced factors that can reduce stress at work and ten sub-headings. The result identified perceived causes of work-related stress in the form of; high workload, insecurity in the work role, lack of support from managers, contact with the relatives, lack of communication and cooperation, and violence and threats. The result identified perceived factors that can reduce stress in the form of; adaptation of workload, individual strategies for stress management, recovery and training and digital tools. Conclusion: Stress at work seems to be a problem that occurs throughout the world as the result shows the same problem in different countries. Nurses experience work-related stress based on a variety of factors like heavy workload that are consistent with each other in research. Experienced stress reduction factors are also consistent in comparison between countries.

Studien avser att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de upplever samt hanterar arbetsrelaterad stress på individnivå. Två forskningsfrågor användes i studien för att kunna svara på syftet. Hur beskriver professionella socialsekreterare sina upplevelser av arbetsrelaterad stress? Hur beskriver de att de hanterar stress i relation till arbetet? Sex intervjuer gjordes med sex yrkesverksamma socionomer. För att förstå och se resultatet genom ett teoretiskt perspektiv har Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell och Lazarus och Folkmans copingstrategier tillämpats. Information från tidigare forskning har också använts för att tolka resultatet. Resultatet visar att alla socialsekreterarna upplever arbetsrelaterad stress som på olika sätt påverkar individerna negativt. Resultatet visar också att informanterna hanterar och försöker hejda stress genom olika typer av copingstrategier. Strategierna kan ha en positiv likväl negativ påverkan på den psykiska hälsan. Stöd från kollegor och chefer visar sig också vara betydelsefullt för hanteringen och minskningen av stress / This study intends to investigate the narratives of social workers of how they experience and handles work-related stress on an individual level. Two research questions have been used in this study to be able to answer the purpose. How professional social workers describes about their experience of work-related stress? How professional social workers describes about how they handle stress in relation to work? Six interviews were made with six professional social workers. To understand and see the result through a theoretical perspective, Karasek and Theorell’s demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s coping strategies have been applied. The information from state of knowledge has also been used to interpret the result. The results show that all of the social workers experienced work-related stress and that affects the individuals in a negative way. The results also show that the informants handle and reduce stress through various coping strategies. The strategies can have a positive but also negative impact on the mental health. The support from colleagues and supervisors turns out to be important to handle and reduce stress.

Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to longperiods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the workorganisation and the society. Present study examines the relationship between personality andwork-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing generalbackground questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. Theresults indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion.Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion,conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack ofcorrelations between personality and depersonalization. The conclusion in the present studyindicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly inline with previous research. / En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som ivissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta storakonsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studieundersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigareforskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående ompersonlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativtsamband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att detfanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personligprestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggandestudie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning,dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning